Ansträngningsutlöst astma – idrottsmedicinska aspekter.

Se även avsnittet Astma i kapitlet Lungmedicin och allergologi.

Definition

Minskning av exspiratoriska lungfunktionen mätt med spirometri eller PEF-mätare med minst 15 % under fysisk aktivitet.

Orsak

Ansträngning. Två teoretiska mekanismer diskuteras: Vätskeförlust via hyperventilation ger uttorkning/ökad osmolaritet kring luftvägsepitelet och/eller nedkylning av luftvägarna. Båda dessa mekanismer ger sekundär bronkospasm bland annat via frisläpp av inflammatoriska mediatorer. Munandning kan bidra genom att kyla luftvägarna.

Som regel krävs en fysisk aktivitet av minst 80 % av max under 6–8 minuters duration för att utlösa attack.

Predisponerande faktorer: Astma, atopi, hereditet för astma/allergi, övre luftvägsinfektioner. Vanligare vid icke-intermittenta idrotter av lång duration, som långlöpning och längdskidåkning. Vanligare i kall, torr väderlek (skidor) jämfört med fuktig, varm miljö (simning).

Symtom

Dyspné, trötthet, hosta, pipande andning (obstruktivitet), täta infektioner.

Utredning

Typisk anamnes kompletterat med spirometri eller PEF-mätning under/efter arbete, ger stark misstanke eller bekräftar diagnosen. Prova profylaktisk behandling med bronkdilaterande behandling med beta-2 stimulerare under någon månads tid i idrottarens vanliga miljö. En normalisering av obstruktiviteten styrker diagnosen. Observera att sådan provning ej är möjlig på elitnivå på grund av dopingreglerna (se nedan). Peroralt Singulair/Montelukast kan provas i utvalda fall på läkarindikation. Det blir allt vanligare att man inom idrotten kräver objektiv mätning som understödjer diagnosen (se nedan).

Testning: PEF-mätare före och upprepat efter ansträngning är det enklaste, men också det minst sensitiva sättet att konstatera diagnosen. En minskning> 15 % från ”normalvärdet” i vila krävs för diagnos. Se till att patienten under testet bibehåller en hög intensitet i sin aktivitet (> 80 % av max) under minst 6–8 minuter.

Spirometri före, under och efter aktivitet är ett mer sensitivt test. I tillägg till FEV 1,0 (forcerad exspiratorisk volym under 1 sekund; minskning> 15 % krävs) kan FEV 25–75 % (> 35 % minskning) ge diagnosen. Idealt väljer man att testa under den normala aktiviteten, men i praktiken blir det oftast löptest eller cykeltest (minst astmogent). Pulsen bör nå upp till 90 % av max och helst görs testen om möjligt i kyla. Inhalationsbehandling undviks under 6–12 timmar före test.

Behandling

Allmänna åtgärder innefattar att undvika infektioner, välja idrott av intermittent typ (ofta inte möjligt), samt undvika nedkylning. Näsandning och olika mekanismer för att värma inandningsluften (t.ex. andningsmask) används av en del idrottare, frmförallt i kall väderlek. Uppvärmning av hög intensitet kan utlösa obstruktivitet med medföljande refraktär period under ett antal timmar (utnyttjas av en del idrottare). Ökning av konditionen hos mer otränade minskar bronkernas hyperreaktivitet.

Medicinsk behandling: Förstahandsmedel är kortverkande beta-2 stimulerare i inhalationsform, 1–2 inhalationer 15–30 minuter före aktivitet. Effektduration 1–3 timmar. Alternativ vid längre tävlingsduration (upprepade matcher i t.ex. tennis under en dag) är långverkande beta-2 stimulerare, 30–60 minuter före aktivitet. Effektduration upp till 12 timmar. Annan möjlighet är natriumkromoglikat inhalation 5–20 minuter före aktivitet, eller leukotrienantagonist i tablettform. Andrahandsmedel är beta-2 stimulerare kombinerat med inhalationssteroid 2 ggr dagligen, eller andra kombinationer av preparaten nämnda ovan. Alla ordinationer ovan är tillåtna ur dopingsynpunkt vid säkerställd ansträngningsutlöst astma (verifierad med tester enligt ovan). Dispens krävs på elitnivå. På lägre nivåer räcker att uppvisa giltigt recept – kontrollera senaste reglerna via Riksidrottsförbundets hemsida www.rf.se. Ej tillåtna luftvägsmediciner inkluderar kortison eller beta-2 stimulerare per os, liksom efedrin (i vissa hostmediciner) eller koffein i för hög dos (se avsnittet Doping i detta kapitel).

Aktuella Mediciner

Beta-2 stimulerare, kortverkande: Inhal Bricanyl Turbuhaler.

Beta-2 stimulerare, långverkande: Inhal Oxis Turbuhaler.

Steroid: Inhalpulver Giona Easyhaler. Inhal pulver Pulmicort.

Leukotrienantagonist: T Singulair. T Montelukast.

Natriumkromoglikat: Inhal Lomudal.