Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Rörelseorganens sjukdomar > Artros. Osteoartrit.

Artros. Osteoartrit.

ICD-10: M16, M17, M19, M47

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se även avsnitten Chondromalacia patellae, Coxartros, Gonartros respektive Heberdens noduli, se i detta kapitel.

Kort Sammanfattning av avsnittet:

* Ålder, kvinnor, hereditet är riskfaktorer. Övervikt (knä.- höftartos).

* Obalans mellan broskbildning och nedbrytning. Inflammation i sent skede.

* Höft, knä, tumbas, fingrar, MTP- led 1, facettleder drabbas oftast.

* Klinisk diagnos: Stel, svullen, smärtande led. Inskränkt rörlighet. Igångsättningssvårigheter (knä, höft, rygg).

Behandling:

* Artrosskola/sjukgymnastik/styrke-/rörelseträning/motion. Avlastning (käpp, ortos, viktnedgång?)

* Läkemedel vb Paracetamol i fulldos vid kronisk smärta. ev kompl med NSAID intermittent. Vb morfinpreparat som grundbehandling. ev inj kortison + analgetika vid svullen led.

* Remiss + rtg vid uttalat funktionshinder/nattlig smärta.

Definition

Vanligaste ledsjukdomen. ”Naturligt åldrande led”. Långsamt fortskridande tillstånd med degeneration i led. Engagemang av ledbrosk med atrofi och sprickbildning. Inte enbart en brosksjukdom utan hela leden är drabbad (menisker, ledband, ledkapslar, muskler, ben). Inflammatorisk process är ett delmoment i artrosutvecklingen i dess senare skede.

Grad 1: Förlust av broskets ytskikt.

Grad 2: Djupare broskdestruktioner som dock inte frilägger benet.

Grad 3: Total förlust av brosk inom ett eller flera områden, även förtjockning av benet och förändring av ledkontur.

Grad 4: Total förlust av brosk inom stora delar av leden, skleros och deformering. Indelas i primär artros med okänd orsak, resp. sekundär artros efter t ex skada eller sjukdom i leden.

Orsak

Obalans mellan broskbildning och nedbrytning. Ärftlighet viktigast (utgör 30-50% av risken för artrosutveckling). Artrosutveckling ffa hos unga är en metabol sjukdom med nedbrytning av disulfidbryggor i brosk), övervikt (även måttlig övervikt < 10 kg medför ökad risk för artrosutveckling i knä och/eller höft, BMI > 30 ökar risk för knäartros 8 gånger), ålder (knappast åldern i sig utan mer exponeringstiden för belastning), kön (oftast kvinnor), belastning (tungt arbete i t ex jordbruk ökar risken för höftledsartros), muskelsvaghet, idrott på elitnivå (fotboll, handboll, höjdhopp, extremlöpning), status efter skador (t ex menisk- eller korsbandsskada, intraartikulära frakturer ger tidigare artrosutveckling), inflammation (ex v Reumatoid artrit), infektion (snabb artrosutveckling efter ffa obehandlad septisk artrit), rökning är riskfaktor.

Symtom

Stel, svullen, smärtande led. Ledsmärta vid belastning (framförallt knän), värk i vila (framförallt höft), stelhet, minskat rörelseomfång, rörelsesmärta, felställning, svullnad i led, krepitationer. Minskad muskelstyrka samt muskelvärk runt leden. Vid höftledsartros hos yngre debuterar denna ofta som en rotationssmärta, ffa vid maximal inåtrotation som även kan vara inskränkt i tidigt skede. Besvären utvecklas över en längre tid med stegvis ökande och ofta fluktuerande symtom. Främst drabbas knä, höft, rygg (spondylos), senare fotled och händer (DIP-/PIP- leder, tumbas).

Artrossjukdomen är i många fall en metabol systemsjukdom och uppträder hos den åldrande individen som Polyartros i många leder med mer eller mindre symtom.

Fysiska inaktiviteten vid artros kan medföra en ökad kardiell risk.

Differentialdiagnos: (samtliga börjar mer plötsligt än vid artros): artrit (septisk/aseptisk artrit, gikt, pyrofosfat), fraktur (osteoporosfraktur i tibia kan uppstå utan trauma) ligamentskada, meniskskada. Hemokromatos (kan ge generell ledvärk; ffa i MCP-, IP- och fotleder, vanligast hos män).

Utredning

Diagnosen är klinisk. Sambanden mellan symtom och röntgenfynd är svaga vid lätta/måttliga besvär. Röntgen kan inte utesluta en artrossjukdom, troligen har påverkan av brosket startat upp till 10 år innan man ser röntgenologiska förändringar. Röntga vid misstanke på annan orsak till besvären eller om operation övervägs. Röntgen visar i typfallet minskad ledspringa, ökad skleros, eventuellt cystor i benvävnad och osteofyter. Eventuellt artroskopi (knän).

Lab: rutinproverna är normala vid artros. Ev tas S-Urat, CRP och SR (sänkan ofta runt 30 mm hos friska äldre; en ev höjd sänka förklaras inte av artros). Om misstanke på nedsatt njurfunktion tas S- Krea + eGFR inför insättande av NSAID/coxib.

 

Fördjupning

Behandlingsrekommendation artros, info från Läkemedelsverket 3:2004. www.lakemedelsverket.se

FYSS, www.fyss.se SBU: Blödande magsår- en systematisk litteraturöversikt. www.sbu.se 

Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012.

www.socialstyrelsen.se/publikationer

www.boaregistret.se (Bättre Omhändertagande av patienter med Artros).

Patientinformation: Reumatikerförbundet, tfn 08-505 805 00.

www.reumatikerforbundet.org, Vårdguiden www.1177.se

Aktuella mediciner

NSAID: T Diklofenak. T Ibuprofen. T Naproxen. T Orudis Retard. T Relifex.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Selektiv cox-2 hämmare: T Arcoxia. K Celebra.

Stark opioid: Plåster Norspan. T OxyContin. T Dolcontin.

Steroid: Inj Depo-Medrol. Inj Lederspan.

Tramadol: T Tramadol.

Behandling

Fysikalisk terapi primärt! Mål för behandling är att minska smärtan och att bibehålla/återställa funktionen: Information (artros är en ofarlig och långsamt progredierande process). Viktnedgång (minskar risken för artrosutveckling i knän och höfter). Motion (viktigt för att förbättra ledbroskets kvalitet och för att bevara rörlighet och muskelstyrka). Motion skadar inte brosket eller leden). Sjukgymnastik (artrosskola enligt BOA- konceptet; se Fördjupning nedan) för undervisning och instruktion gällande träning av styrka och rörlighet (genom kraftigare muskulatur avlastas leden och ger bättre funktion och minskad smärta. Träningen ger ofta påfallande god effekt). Många patienter behöver efter detta inte opereras och minskar sin konsumtion av analgetika. TENS har påvisad effekt vid knäledssmärta. Ev hjälpmedel som stötdämpande sula, högre stolar. Gånghjälpmedel utprovas via sjukgymnast. Ortos runt knät vid smärta och felställning; ofta i väntan på operation. Rökstopp.

Artrospatient som grupp har en överrepresentation av hjärt-kärlsjukdom och diabetes, kan vara sekundärt till den nedsatta rörligheten. Viktigt att följa även detta hos en artrospatient.

Farmaka: Ges som symtomlindrande- stoppar inte fortsatt artrosutveckling.

I första hand ges paracetamol i fulldos Ev stötta med tramadol som vid behovsmedicinering (ej till äldre patient- ger där ofta biverkningar).

I andra hand komplettering med NSAID intermittent/vid försämring av ledsmärtan. Kontraindicerat till äldre pat med hjärtsvikt eller njurinsufficiens. Naproxen har lägst kardiell risk. Pat med anamnes på ulcusanamnes behöver skydd av protonpumpshämmare. Selektiv cox- 2 hämmare övervägs vid ökad risk för mag- tarmblödning eller vid samtidig ASA behandling.

I tredje hand morfinanaloger, ex v Norspan/Dolcontin. Kan kombineras med paracetamol resp. NSAID. Tänk på att äldre ofta får biverkningar av tramadol- ge hellre stark opioid i lågdos. Kortisoninjektion (kan dämpa inflammation och värk i 1-6 månader). Har ofta god effekt på svullen led med sekundär inflammation; ej till ”torr artros”. Vid steroidinjektion i knäled pga artros: Ge 2 ml kortison + 3 ml carbocain 10mg/ml blandat i 5 ml spruta).

Ortopedremiss vid svåra smärtor/vilosmärtor + uttalad funktionsnedsättning för ställningstagande till artroskopi eller åtgärder som tibiaosteotomi (vid knäledsartros, korrigerar vinkeln i leden medförande ändrad belastning i denna), delprotes, helproteser. Ibland kan hos yngre patienter artroskopi med shaving av den skadade broskytan i knä- eller höftled ge symtomlindring länge. Proteskirurgi vanligen aktuell först i högre åldrar (65-75) beroende på protesernas begränsade hållbarhet (höft ca.15-20 år, knäled ca 10-15 år). Ibland opereras även yngre patienter. Lokala solitära broskskador i ffa knäleden kan i en del fall repareras via brosktransplantation varifrån ny broskvävnad växer fram. Metoden används ej rutinmässigt och ej som behandling vid generell artros.

Egenbehandling: Regelbunden motion och användande av de drabbade lederna minskar besvären i dess tidiga stadier. Träna kontinuerligt minst 3 ggr i veckan

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Rörelseorganens sjukdomar
    Knäledsartros. Gonartros.
  2. Rörelseorganens sjukdomar
    Höftledsartros. Coxartros.
  3. Rörelseorganens sjukdomar
    Hallux rigidus.
  4. Rörelseorganens sjukdomar
    Morbus Bechterew. Pelvospondylit. Ankyloserande spondylit. Spondartrit. Axial spondylartrit. SpA.
  5. Rörelseorganens sjukdomar
    Pyrofosfatartrit. Kristallartrit. Pseudogikt.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ