Praktisk Medicin 2016 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Hudsjukdomar > Ben- och fotsår – Venösa bensår.

Ben- och fotsår – Venösa bensår.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Orsak

Ca 50% beror på ytlig venös insufficiens. Resten beror på djup insufficiens eller kombination av ytlig/djup insuff. Till följd av insuff i venösa klaffar blir vätsketrycket för högt i benen av venösa ”blodpelaren”. Följden blir ödem med dålig cirkulation och nutrition. Vanligaste bensårstypen.

Symtom

Tyngdkänsla. Smärta (särskilt vid såromläggningar och vid atrofie blanche). Förbättring nattetid pga högläge.

Status

Vanligaste lokalen är insidan av underbenets nedre tredjedel. Venösa sår belägna i ”damaskregionen”. Pittingödem framför allt vid slutet av dagen.

Brunpigmentering i ankelhöjd beroende på järnpigment från röda blodkroppar.

Lipodermatoskleros beroende på inflammation i dermis/subkutis som läker med ärromvandling och kan palperas som en hård platta medialt på underbenet.

Atrofie blanche är vita ärrliknande områden med förstorade kapillärer som ser ut som små blödningar – de små sår som uppstår här är mycket smärtsamma.

Venöst staseksem. Uppvisar vanligen ej svarta nekroser eller exponerade senor.

Differentialdiagnoser

Övriga ben- och fotsår, t ex arteriell insufficiens, vaskulit, cancer.

Utredning

Anamnes: Bensvullnad fram på dagen? Tidigare trombos? Variceropererad?

Ankeltrycksmätning, se metod nerskriven tidigare i avsnittet. Färgdoppler vid osäkerhet om orsaker till såret (ger besked om där föreligger ytlig eller djup venös insufficiens). Görs innan venkirurgi. I princip skall alla remitteras tidigt i förloppet till kärlkirurg för bedömning om ev åtgärd.

Aktuella mediciner

Kortikosteroid:Gr I: Kräm Mildison Lipid.

Kortikosteroid:Gr II: Kräm/Salva Emovat.

Kortikosteroid:Gr III: Kräm/Salva Elocon. Kräm/Salva Betnovat.

Morfin: T Morfin.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Paracetamol + kodein: T Citodon. T Panocod.

Kompressionslinda Rosidal K (lågelastisk, ”kortsträckt” – kan sitta permanent i flera dagar. Stillasittande patient).

Kompressionslinda ViTri Forte (högelastisk, ”långsträckt” – skall tas av nattetid. Uppegående patient).

Kompressionsstrumpa (apotek, sjukvårdsaffär eller enligt upphandlingsavtal) klass 1 till 3 (beroende på kompressionen, förebygger bensårsrecidiv vid venös insuff.)

Kompressionsstödförband för dubbelbandagering: Cobanbinda.

Salvstrumpa Zipsoc 10 st.

Hydrokolloidplattor: DuoDERM olika storlekar t ex 10 x 10 cm. No 5 st. (hjälpmedelskort).

Tegasorb Thin t ex 10 x 10 cm. No 5 st. (hjälpmedelskort).

Zink: T Solvezink.

Behandling

Kompressionsbehandling utgör grunden. ”Trycker åter” vätska in i blodbanan, gör vissa insufficienta klaffar åter fungerande, ökar cirkulation och nutrition. Nästan alla venösa bensår läker efter effektiv kompressionsbehandling. Ödem måste bort; kompressionsbehandling med flerlagerförband är även här grunden.

Man använder då lågelastisk binda, t ex Pütter, (ffa till uppegående patienter, kan sitta på flera dygn) eller högelastiska bindor t ex Dauer eller Elodur Fine (ffa till immobila patienter). Dessa bindor bör tas av på natten. Annat alternativ är måttbeställda kompressionsstrumpor, helst klass 2-3 (finns i 4 klasser). Provas ut individuellt via distriktssköterska eller sjukvårdsaffär. Används framför allt efter läkning som profylax och skall alltid tas av nattetid.

Kvarliggande kompressionsförband i flera lager; byts vanligen en gång per vecka, dvs få omläggningstillfällen och mindre bundenhet för patienten. Som innerförband används t ex Zipzoc salvstrumpa. Som ytterförband kan användas cohesive binda i form av Coban eller CoPlus.

Vid intensiv behandling av ödem används på specialistkliniker ibland pumpstövel/IPC (Intermittens Pneumatisk kompression).

Behandlingen pågår vanligen cirka en timma per dag, finns även för hemmabruk (Flowtron Plus HC). Trycket kan regleras. Behandlingen ger ökad cirkulation såväl venöst som arteriellt; är alltså ej kontraindicerad där arteriell insuff föreligger. Behandlingen har visat sig påskynda läkningen av venösa bensår.

Venösa eksem kan behandlas med steroid av grupp III under några veckor, i mindre uttalade fall grupp I-II-steroid.

Vid svårläkta sår – uteslut malignitet. Hudtransplantation kan ibland påskynda läkningsförloppet.

Vid nytillkommen smärta skall infektion respektive arteriell insufficiens uteslutas. Ibland kan lokalbehandling med hydrokolloidplatta lindra smärtan betydligt. Högläge lindrar smärtan (t ex vid såromläggningar).

Venkirurgi övervägs tidigt i förloppet. Alla pat med venösa bensår skall bedömas för ev venkirurgi. Inför venkirurgi är färgdoppler förstahandsmetod. Därefter kirurgkonsultation. Ytlig venös perforant insuffuciens är åtkomlig med venös kirurgi. Vid perforantkirurgi används endoskopisk teknik. Begränsade möjligheter till kirurgi vid djup venös insufficiens. Kirurgisk lipodermatosclerosexcision i terapiresistenta fall.

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Hudsjukdomar
    Ben- och fotsår – Arteriella bensår.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ