Kapitelöversikt

Inget hittades

Annons:
Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal. Patienter hänvisas till Doktorn.com →
Hem / Behandlingsöversikter / Dermatologi / Ben- och fotsår – Venösa bensår.
Annons:

Ben- och fotsår – Venösa bensår.


Orsak

Ca 70 % av alla bensår beror på venös insufficiens. Orsakas av venös hypertension, till följd av reflux och/eller obstruktion och/eller minskad fot-vadmuskelpump. Följden blir ödem med dålig cirkulation och nutrition och därmed försämrad sårläkning. Vanligaste bensårstypen. Vanligast med ytlig venös insufficiens – åderbråck.

Symtom

Tyngdkänsla. Smärta (särskilt vid såromläggningar och vid atrofie blanche). Förbättring nattetid p.g.a. högläge. I senare skede dock hårdare hud och svullnad dygnet runt.

Status

Vanligaste lokalisationen är insidan av underbenets nedre tredjedel. Venösa sår belägna i ”damaskregionen”, kring malleolerna, ofta medialt.

Pittingödem framför allt vid slutet av dagen.

Hyperpigmentering på grund av läckage av röda blodkroppar från uttänjda kapillärväggar som bryts ner interstitiellt till hemosiderin. ”Hemosiderinpurpura”.

Lipodermatoskleros beroende på kronisk inflammation och fibros i dermis/subkutis. Kan palperas som en hård platta medialt på underbenet. Kan ge deformation, så kallad ”uppochnervänd champagneflaskben”. Tecken på allvarlig kronisk venös insufficiens.

Atrofie blanche är vita ärrliknande områden med förstorade kapillärer som ser ut som små blödningar – de små sår som uppstår här är mycket smärtsamma. Här är mikrocirkulationen mycket nedsatt. Ska ej förväxlas med ärr efter läkta bensår.

Venöst staseksem. Rodnad, ev. blåsbildning, vätskning och fjällning. Orsakas av långvarig stas och efterföljande ödem eller pga kontaktallergi mot lokala preparat. Uppvisar vanligen ej svarta nekroser eller exponerade senor.

Lymfödem. Ger svullnad på ben och tår. Lymfvätska kan läcka.

Torr, fjällande samt atrofisk hud vanligt vid venös insufficiens.

Differentialdiagnoser: Övriga ben- och fotsår, t.ex. arteriell insufficiens, vaskulit, malignitet.

Utredning

Anamnes: Bensvullnad fram på dagen? Tidigare trombos? Variceropererad? Näringstillstånd? BMI? Rökning? Tidigare bensår? Trauma? Hjärtkärlsjukdom? Diabetes mellitus?

Ankeltrycksmätning och färgdoppler/venduplex för bedömning av grad av venös respektive arteriell insufficiens. Vid behov remiss till kärlkirurg.

Sårodling vid misstanke om klinisk infektion. Observera att bensår alltid koloniseras av bakterier.

Eventuellt blodprover som Hb, CRP, B-glukos, S-Alb, S-Fe, S-Zn.

Behandling

Kompressionsbehandling utgör grunden. ”Trycker åter” vätska in i blodbanan, gör vissa insufficienta klaffar åter fungerande, ökar cirkulation och nutrition. Ankeltrycket måste medge lindning, dvs får ej vara för lågt. I uttalade fall eller som förberedelse kan pumpstövel användas. Lindning: Tubgas närmast huden, polstring under kompressionslindan. Högst kompression över ankeln och avtagande uppåt. Lågelastisk binda: högt arbetstryck och lågt vilotryck, kan användas nattetid. Högelastisk binda: högt arbetstryck och högt vilotryck, i första hand för daglig omläggning. Justerbar kompression eller medicinsk kompressionsstrumpa utprövad hos distriktsköterska alternativ. Försiktighet eller avvakta vid pågående infektion.

Venösa eksem kan behandlas med steroid av grupp III under några veckor, i mindre uttalade fall grupp I–II-steroid.

Vid svårläkta sår – uteslut malignitet. Hudtransplantation kan ibland påskynda läkningsförloppet.

Vid nytillkommen smärta skall infektion respektive arteriell insufficiens uteslutas.

Venkirurgi övervägs tidigt i förloppet. Alla pat med venösa bensår bör bedömas för ev venkirurgi. Inför venkirurgi är färgdoppler förstahandsmetod. Därefter kirurgkonsultation.

Fördjupning

Nationellt vårdprogram för svårläkta sår, 2023

Nationellt vårdprogram för venös sjukdom i benen, 2022

Aktuella Mediciner

Eksembehandling:

Kortikosteroid: Gr I: Kräm Mildison Lipid.

Kortikosteroid: Gr II: Kräm/Salva Emovat.

Kortikosteroid: Gr III: Kräm/Lösning/Salva Elocon. Kräm/Salva Betnovat.

Kompressionsbehandling:

Kompressionslinda (lågelastisk, ”kortsträckt” – lindningsintervall minst 2/vecka: Comprilan

Kompressionslinda (högelastisk, ”långsträckt” – skall tas av nattetid. Kan lindas med mycket hög kompression: Elodur Forte

Justerbar kompression – som patienten själv kan ta på/av; JOBST FarrowWrap, CircAid Juxta-Cures, CircAid Juxta-Lite, CircAid Juxtafi-Essentials

Två-i-ett kompressionssystem – sårbehandlingsstrumpa: JOBST UlcerCare

Pumpstövel

Kompressionsstrumpa (apotek, sjukvårdsaffär eller enligt upphandlingsavtal) klass 1 till 3 (beroende på kompressionen, förebygger bensårsrecidiv vid venös insuff.)

Kompressionsstödförband för dubbelbandagering: Cobanbinda, JOBST Compri2

Salvstrumpa: Zipzoc

Hydrokolloidplattor: DuoDERM, Comfeel Plus Transparent, Hydrocoll, Hydocoll Thin, Cutimed HydroControl

Barriärskydd (skydd mot maceration): vaselin, kräm zinkoxid

Barriärfilm: Cavilon No String, Silesse Applikatorpinne

Antiseptiska lösningar för omslag: kaliumpermanganat 0,1%, Prontosan lösn., ättiksyra 0,5-1%

Antimikrobiella sårprodukter: hydrofobt förband, jod, medicinsk honung, silver, polyhexadin/betain (PHMB – Prontosan sårgel, Prontosan sårspollösning, HydroClean Plus, Suprasorb X+PHMB, Suprasorc P+PMB)

 

Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

PM-medlemskap

Medlemskapet är kostnadsfritt och du loggar in smidigt och tryggt med ditt BankID.

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Kalkylatorer och blanketter
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM-boken
Annons: