Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Geriatriska sjukdomar > Depression hos äldre. Ångest hos äldre.

Depression hos äldre. Ångest hos äldre.

ICD-10: F32(depression), DSM-IV:311 (Depression), ICD 10:F41 (Ã¥ngest), DSM-IV: 300.02

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se även avsnitten Depression och Ångest i kapitlet Psykiska sjukdomar.

Definition

Se avsnitten Depression samt Ångest i kapitlet Psykiska sjukdomar.

Orsak

Åldrandet i sig är inte orsak till depression. Flera orsaker till depressiva besvär är vanligare vid hög ålder, ex v sorg, förlust, ensamhet, somatisk sjukdom, cerebrovaskulär sjukdom (”vascular depression”, neuronal degeneration, Mb Parkinson m fl), understimulering liksom symtomgivande läkemedel.

Ångest hos äldre beror ofta på underliggande depressionssjukdom. Somatisk sjukdom ligger ofta bakom ”oro” hos äldre.

Symtom

Depression och ångestkan vara olika uttryckssätt för samma bakomliggande sjukdom där individuella skillnader avgör vilken bild som framträder tydligast.

Depression hos äldre visar mer sällan klassiska depressionssymtom enligt DSM IV. Patienten söker ofta för ”ohälsa”, olust m fl diffusa symtom enligt nedan. Vagare symtom än hos yngre.

Ofta uppvisas trötthet, irritation, kognitiv försämring och somatiska symtom snarare än nedstämdhet. Yrsel är vanligt. Frekventa sjukvårdskontakter.

Förloppet är ofta långdraget. Sällan de typiska skov som ses hos yngre. Ångestsymtom/oro är ofta framträdande. Sömnstörningar ses främst i form av insomningssvårigheter. Rubbad dygnsrytm är mindre vanligt.

Hypokondri och paranoida symtom är vanliga. Depression är vanligare hos äldre än hos yngre. Suicidfrekvensen är högre hos äldre.

Ångest hos äldre ofta inte lika tydlig som hos yngre där kriterier enl DSM IV inte är anpassade för äldre. Ångesten somatiseras ofta med hjärtbesvär, mag- tarmbesvär mm.

Differentialdiagnos: Äldres annorlunda symtom gör många gånger diagnostiken svår. De viktigaste differentialdiagnostiska övervägandena rör demenssjukdom samt somatisk sjukdom. Det är viktigt att hålla i minnet att depression och trötthet är vanligt vid demenssjukdom. Snabbt progredierande symtom med demenslika symtom kan tala för depressionsinsjuknande. Mb Parkinson visar ofta en depressiv bild.

Utredning

Via samtal. Basal laboratorieutredning; Hb, P-Glu, T4/TSH, Vitamin B12, Folsyra, S-K, S-Na, S-Ca, S-Krea, ASAT, ALP, ev GT/CDT, PEth. Gör en sömnregistrering om trötthet är det dominerande symtomet.

Skattningsskalor finns i form av HAD (Hospital Anxiety and Depression scale), MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Självskattning) och GDS (Geriatric Depression Scale). För uppföljning av given behandling användes ofta MADRS-S.

Fördjupning

Svensk förening för äldrepsykiatri: www.aldrepsykiatri.se

Aktuella Mediciner

Mirtazapin: T Remeron-S. T Mirtazapin.

Oxazepam: T Oxazepam. T Sobril.

Pregabalin: K Lyrica. K Pregabalin.

SSRI: T Cipralex. T Citalopram. T Sertralin.

Venlafaxin: K Efexor Depot. K Venlafaxin.

Behandling

Depression behandlas farmakologiskt med SSRI-preparat som förstahandsmedel. OBS risken för hyponatremi. Börja med låg dos (se doseringsangivelser i Aktuella Mediciner nedan). Om utebliven effekt efter 4-6 veckor: överväg 1) doshöjning 2) compliance 3) tillägg av mirtazapin (särskilt vid stort ångestinslag eller sömnproblem). Om utebliven effekt och kvarstående misstanke om depression bör patienten remitteras för bedömning av specialist. Tricykliska antidepressiva bör används med stor återhållsamhet till äldre på grund av kardiotoxicitet samt antikolinerga effekter (påverkan på bl a kognitiva funktioner och risk för konfusion). Regelbunden uppföljning, exempelvis med Geriatric Depression Scale enligt nedan.

Behandling bör fortgå till 6-12 månader efter symtomfrihet. Utsättning skall ske långsamt; förslagsvis halvering av dosen varannan vecka. Recidiv är vanligt hos äldre – följ patienten noga. Äldre fordrar ofta långtidsbehandling- men var observant på slentrianmässig sådan. Särskild risk för kronisk depression vid vaskulära skador; antidepressiva kan fungera bra även här bra för att minska risken för återfall.

Äldre kan svara bra på psykoterapi med kognitiv beteende terapi (KBT).

ECT övervägs även hos äldre patient vid allvarlig och/eller terapirefraktär depression.

Ångest behandlas primärt med SSRI- preparat. Bensodiazeiner bör undvikas (effekten är övergående, ökar risken för fall). När ändå bensodiazepin används gäller oxazepam). Om otillräcklig effekt av SSRI adderas mirtazapin ev pregabalin.

Bedömning av hela psykosociala miljön patienten lever i (social stimulans, fysisk/ mental aktivitet) inte minst vid särskilt boende.

 

Geriatric Depression Scale

Geriatric Depression Scale (modifierad av CG Gottfries och I Karlsson, Psykiatriska kliniken, Mölndals sjukhus, Göteborgs universitet, 1995):

  1. Är du i grund och botten nöjd med ditt liv? Ja NEJ
  2. Har du gett upp många aktiviteter och intressen? JA Nej
  3. Tycker du att ditt liv är tomt? JA Nej
  4. Blir du ofta uttråkad? JA Nej
  5. Är du oftast på gott humör? Ja NEJ
  6. Är du rädd att något ska hända dig? JA Nej
  7. Känner du dig oftast glad och nöjd? Ja NEJ
  8. Känner du dig ofta hjälplös? JA Nej
  9. Vill du hellre stanna hemma än att gå ut och prova nya sysselsättningar? JA Nej
  10. Tycker du att du har fler problem med ditt minne än de flesta andra? JA Nej
  11. Tycker du att det känns bra att leva? Ja NEJ
  12. Känner du dig tämligen värdelös som du är nu? JA Nej
  13. Känner du dig full av energi? Ja NEJ
  14. Tycker du att din situation är hopplös? JA Nej
  15. Tycker du att de flesta andra har det bättre än du? JA Nej
  16. Har du svårt att somna/eller vaknar du tidigt på morgonen? JA Nej
  17. Är du ofta orolig och ängslig? JA Nej
  18. Kan du ibland känna så kraftig oro att det känns outhärdligt? JA Nej
  19. Har du ofta smärtor och/eller värk i kroppen? JA Nej
  20. Oroar du dig ofta för att du har en kroppslig sjukdom? JA Nej

Poängsättning:

Ge 1 poäng för varje svar med stora bokstäver (versaler).

Tolkning: 0-5 Depression osannolik.

6-20 Misstanke om depression.

 

Egenvård: Regelbundenhet i livsföringen, inkl sömn och motion. Motion har i sig bevisad antidepressiv effekt- minst 3 pass om 30 min promenad/vecka. Var ute- möt ljuset. Fullgod belysning vid arbetsplats/vårdinstitution/hemmet. Social aktivering. Måttligt med alkohol.

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Smärta
    Psykogen smärta.
  2. Öron- Näs- Halssjukdomar
    Tinnitus. Öronsus.
  3. Psykiska sjukdomar
    Depression.
  4. Geriatriska sjukdomar
    Sömnbesvär hos äldre.
  5. Psykiska sjukdomar
    Hypokondri.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ