Praktisk Medicin 2016 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Barnets sjukdomar > Diarré hos barn. Gastroenterit hos barn

Diarré hos barn. Gastroenterit hos barn

ICD-10: K52 (Akut), A09 (Kronisk)

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Akut diarré.

Definition

Akut diarré: ålder > 6 mån: varaktighet < 14 dagar, > 3 lösa avföringar/dag.

Gastroenterit: ålder > 6 mån: infektion i mag- tarmkanalen med diarré, ibland med kräkningar och feber.

Orsak

Virusinfektion är vanligast (rota-, calici-, astro- och adenovirus). Diarré efter antibiotikabehandling kan bero på obalans i tarmfloran och kan ta tid innan normalisering. Bakteriell infektion. Protozoinfektion. Matförgiftning.

Symtom

Virus: Frekventa stora och vattniga diarréer utan blod eller slem. Ofta illamående och kräkningar, sällan hög feber.

Bakterier: Slemmiga och blodtillblandade mindre volyminösa diarréer, ofta buksmärtor och feber.

Systemisk infektion: allmänpåverkan och hög feber.

Status

Bedöm barnets allmäntillstånd, hudens turgor, munslemhinnans torrhet, ev insjunkna ögon (halonering), fontanell, urinfrekvens (var blöjan blöt på morgonen?). Viktnedgång > 5-10% motiverar inläggning (väg barnet vid besöken) OBS: ett törstigt barn kan ha hyperton dehydrering (Na > 150 mmol/L, förlorat mer vätska än salter, risk för hjärnödem vid snabb rehydrering)- akut remiss för inläggning!

Utredning

Standardodling på avföringen om antingen blodtillblandad diarré, duration över 2 veckor eller om diarréer eller kräkningar i anslutning till utlandsvistelse. Då även protozodiagnostik. Palpera per rektum (förstoppningsdiarré?).

Definition

ålder > 6 mån: varaktighet > 14 dagar > 3 lösa avföringar/dag.

Utredning

SR, CRP, blodstatus, transglutaminas/gliadinantikroppar på barn < 2 år, transglutaminas på barn > 2 år. TSH, faecesodling, ev Clostridium difficile, mask och cystägg. Vid misstanke på inflammatorisk tarmsjkd se provtagning nedan.

Födoämnesreaktioner:

– Celiaki (glutenintolerans). Symtom: I typfallen dålig viktuppgång, diarré eller förstoppning, stor buk, liten rumpa, tunna ben, buksmärtor, grinig, trött. Celiaki kan dock ofta debutera med mer ospecifika fynd. Frikostigt med celiakimarkörer! Utredning: typiska symtom och höga celiakimarkörer vid två provtagningstillfällen samt symtomfrihet på glutenfri kost räcker för diagnos. Vb tunntarmsbiopsi/gastroskopi. Diagnosen Celiaki skall ställas av barnläkare på barnklinik. Alla med symtom på celiaki och/eller förhöjda markörer skall remitteras. Lab: S- antikroppar mot gliadin typ IgA (AGA) har högsta sensitivitet hos barn under 2 år medan transglutaminas (TGA) har högsta sensitivitet efter 2 års ålder. Under 2 år: ta AGA och TGA. Över 2 år: ta enbart TGA. Obs: vid ev IgA- brist är antikroppar ej mätbara. Falskt negativa och falskt positiva värden kan förekomma.

– Laktosintolerans: Primära formen debuterar vid 5-6 års ålder. Fram till dess kan barnet bryta ner laktos i tuntarmen via enzymet laktas. Genetisk utredning saknar därför värde före skolåldern. Gaser, buksmärtor, explosiva lösa avföringar ofta i anslutning till intag av rena mjölkprodukter som mjölk eller glass.

Viktigt att poängtera: laktosintolerans är ingen sjukdom. 70% av jordens befolkning har av någon anledning mindre mängd enzym i tarmen från 5-6 års ålder (80% Asien, 50% Mellanöstern, 20% Finland,

3% Sverige). För symtomfrihet vid laktosintolerans räcker det ofta att dricka mindre mängd mjölk. Oftast tål man 1-2 dricksglas mjölk spridd över dygnet. Man brukar klara att äta normalkost i övrigt inklusive mjölk i mat, surgjorda mjölkprodukter och ost.

Sekundära formen: Ffa pga celiaki. Ibland efter genomgången infektion.

– Födoämnesintolerans: långsam immunologisk, icke- IgE medierad reaktion, mot ex v komjölksprotein. Symtom från mag-/tarmkanalen såsom diarréer, förstoppning, magont, blod i avföringen och dålig tillväxt. För diagnos behövs observation och relevant misstanke på födoämnet i fråga. Ställ inte diagnos via RAST och/eller pricktest utan på symtomen tillsammans med elimination och provokation! Allergitester kan däremot ge stöd åt den kliniska diagnosen. Dietisthjälp. Provocera med 6-12 mån mellanrum.

Kronisk ospecifik diarré (benigna småbarnsdiarréer, Toddler´s diarrhoea):

Frekventa voluminösa avföringar med osmält mat kan ses hos i övrigt välmående barn upp till 3-4 års ålder. Kan bättras av att maten görs mindre fiberrik, mer fettrik. Normal vikt- och längdutveckling.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD):

Crohn´s sjukdom: Kan uppträda efter småbarnsåldern. Inflammation på djupet i tarmslemhinnan. Fistlar bl. a perianalt, afte i mun. Symtom/engagemang från endera hela mag- tarmkanalen eller bara i mun och anus. Ofta diffust ont i månader. Det tar ibland åratal innan barnet får sin diagnos. Viktnedgång. Subfebrilitet. Irit, artrit och ledvärk kan förekomma innan tarmsymtomen.

Ulcerös kolit: vanligen efter småbarnsåldern. Ytlig inflammation av slemhinnan, blodiga diarréer. Lokaliserad i tjocktarmen (engagerar alltid vänstercolon). Irit, artrit och ledvärk kan förekomma innan tarmsymtomen.

Lab: Uteslut först infektion via faecesodling. Odling för Clostridium difficile (ej ovanlig efter behandling med klindamycin resp. cefalosporin). Prov betr cystor och maskägg. SR, CRP, blodstatus, leverstatus, albumin, pankreasamylas, kreatinin. AGA/TGA. F- calprotektin rejält förhöjt vid IBD (> 500 µg/g).

Fördjupning

www.blf.net

Behandling

Symtomatisk. Vätskeintaget viktigt för barnet. Ammande barn skall fortsätta att amma; kortare stunder och oftare. Vb pumpa ur mjölken och ge med sked/spruta. Barn < 6 månader skall läkarundersökas; en dehydrering utvecklas snabbt! För äldre barn ges rumstempererad vätska. Låt barnet dricka ofta och i små portioner (teskedsvis), framförallt om kräkningar föreligger. Vätsketillförsel 1 dl/tim Tänk på att alltför sockerhaltiga drycker underhåller diarréer pga osmolaritet. Ge majs- eller risvälling (kaloririkt och förstoppande). Ge barnet vanlig mat så fort barnet vill ha det. Prova gärna kokt potatis, fisk och rårivet äpple. Extra fett i kosten vid diarréer (2 teskedar olja/portion); fettet hämmar tarmarnas rörelser. Produkter med laktobaciller från varuhandel kan provas vid diarréer efter antibiotikabehandling; ex v Acidofilus. OBS- antidiarrémedel (motorikhämmande) är kontraindicerade hos barn!

Vätskebehov normalt: 0-6 mån: 150 ml/kg/dygn. 6-12 mån: 125 ml/kg/dygn (ca 1 liter). 1-2 år: 100 ml/kg/dygn (ca 1½ liter).

Vätskeersättning:

Semper vätskeersättning (innehållar laktobaciller): 1 påse späds till en liter vätska. Kan smaksättas med juicekoncentrat.

Brustabl Resorb, olika smaker, till barn > 3 år. Receptfritt på apotek.

Hemlagad vätskeersättning: 1 liter vatten, 6 teskedar druvsocker eller vanligt socker, ½ tesked salt Smaksätt med 2 teskedar konc äpplejuice eller röd saft. I kylskåp högst 1 dygn. Föräldrarna skall själva smaka på vätskeersättningen för att säkerställa att salthalten är lagom (inte saltare än tårar).

Morotssoppa: 1 barnmatsburk morotspuré, 1½ barnmatsburk vatten, 1 matsked socker, 1 kryddmått koksalt

Juiceblandning: ½ liter drickfärdig juice, ½ liter vatten, ½ tesked koksalt

Kronisk diarré.

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ