Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Epilepsi

ICD-10: G40

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Definition

Minst två oprovocerade anfall till följd av abnorma, repetetiva, synkrona urladdningar i storhjärnans bark. 

Orsaker

I det flesta fall oklar orsak (cirka 60-70%), cerebrovaskulär sjukdom (stroke, hjärnblödning), cerebral tumör, cerebral infektion, neurodegenerativ sjukdom, förvärvad skada, trauma. Hereditära faktorer. Kramptröskeln kan sänkas av t.ex. sömnbrist, hormonella faktorer (hos kvinnor premenstruellt samt graviditet), elektrolytrubbningar, hypoglykemi, infektioner- feber, oro, stress, hyperventilation, abstinens (efter bl.a. alkohol, bensodiazepiner), sänkt kramptröskel av t.ex. tricykliska antidepressiva liksom tramadol – sistnämnda direkt olämpligt att förskriva till epileptiker. Ljud och ljusfenomen kan trigga anfall. 

Status

De flesta anfall upphör utan behandling inom ett par minuter. Symtomatologin beror på i vilket område anfallet startar och spridningen av anfallet.Beroende på epilepsityp med indelning enligt nedan.1) Fokala anfall (tidigare benämnda partiella). Symtom beroende på vilken del av hjärnbarken som aktiveras.  Fokala anfall:Temporallobsanfall: Föregås i regel av aurafas med allmän obehagskänsla och autonoma symtom som förändrad andnings- hjärtfrekvens. Under anfallet medvetandesänkning automatismer som smackningar, upprepning av ord eller stereotypa rörelser i t.ex. hand. Anfallet varar som regel ett par minuter och följs av postiktal trötthet och ofta huvudvärk.Frontallobsanfall: Dessa är i regel kortvariga med intakt medvetande och ingen postiktal trötthet. Visar sig i regel med ryckningar och tonisk hållning i extremitet (i regel arm) följt av huvudvridning.Fokala anfall kan generaliseras och övergå i ett generaliserat tonisk- kloniskt anfall (grand mal). 2) Generaliserade anfall Symmetriskt engagemang av båda hemisfärer direkt vid anfallets början.Absenser (tidigare Petit Mal): Kortvariga (i regel under en halv minut), börjar och slutar plötsligt, pat är orörlig och stirrar rakt framåt, okontaktbar. I regel inga motoriska fenomen. Ingen postiktal fas, pat i regel omedveten om anfallet, drabbar ff.a barn och yngre.Myokloniska anfall: en serie av symmetriska ryckningar vanligen i armar, medvetandet påverkas ej, kortvariga.Generaliserat toniskt- kloniskt anfall (Grand Mal): Medvetandeförlust, flexion i extremiteterna, pat faller, tonisk fas med kramp i hela muskulaturen i ca. 10-30 sekunder och efter detta klonisk fas med kramper i ett par minuter i hela kroppen. Ökad sympatikusaktivitet med blodtrycks- och pulsstegring, svettning. Efter att urladdningarna upphört ses en postiktal fas med medvetslöshet och slapphet även i sfinktermuskulaturen ev. med urin- och faecesavgång. Postiktal konfusion/trötthet kan pågå från minuter till flera timmar.Symtomatologin beroende på vilken form av EP-anfall, i regel förkänningar. Mellan anfall normalstatus. 

Differentialdiagnoser

Synkope inkl vasovagal reaktion, psykogena anfall, hyperventilation, arytmi, narkolepsi, hypo-/hyperglykemi, abstinenskramper, TIA.Synkope versus EP- anfall: Faktorer talande för synkope är bl a blekhet, svettningar o illamående före händelsen, ”svartnat för ögonen”, omedelbart mentalt orienterad efter medvetandeförlusten. Faktorer talande för EP- anfall: tungbett, postiktal förvirring, muskelvärk, tungbett, medvetslöshet mer än 5 min, huvudvridning mm. 

Utredning

Anamnes för att utesluta utlösande faktorer som feber, sömnbrist, skalltrauma, intoxikationer, stroke, intrakraniell blödning, hjärntumör/hjärnblödning. Anamnes från någon som ev. sett anfallet. BT, puls, EKG, ausk pulm, CRP, Hb, B-Glu, Na/K. Neurologstatus inkl ögonbotten. LS: skallskada? tungbett? Behandling: Anfallskupering: Stoppa inte något i munnen, håll inte emot krampande extremitet. Postiktalt framstupa sidoläge, övervakning tills fullt medvetande. Vid toniskt - kloniskt anfall som varat mer än 5 min: Syrgas 10-12 l/min på mask. Diazepam 10 mg i.v. (0,25- 0,50 mg/kg kroppsvikt – högst 5mg/min) eller i rektallösning. Om otillräcklig effekt återupprepas dosen efter fem minuter och om möjligt ges fosfenytoin (ProEpanutin) 15 mg/kg kroppsvikt i.v. långsamt (högst 150 mg/-minut- 10 mg/kg kroppsvikt om pat står på fenytoin). Fortsatta anfall trots ovanstående, ytterligare fosfenytoin 5-10 mg/kg kroppsvikt i.v. Vid osäkerhet om det är ett epileptiskt anfall, kom ihåg hypoglykemi: i så fall glukos i.v. alternativt glukagon.Pat remitteras till sjukhus om påverkat allmäntillstånd, om anfallet är långvarigt eller upprepat, om skada sker i anslutning till anfallet eller om epilepsidiagnosen ej är känd sedan tidigare.Uppföljning: Utredning av eller i samråd med neurolog med EEG (helst inom 24 tim; ev sömn-EEG) och MRT som kan behövas akut eller senare i utredning. Det krävs mer än ett anfall utan yttre utlösande faktorer för att sätta epilepsidiagnos. Vid ett oprovocerat krampanfall får 60 % inget ytterligare anfall.Hos pat med känd epilepsi tas konc- bestämning av antiepileptika.Körkort: Efter ett första spontant ep- liknande anfall (krävs två för diagnos) avstå körning i 6 månader. Efter epilepsianfall får man inte köra på 12 månader. Motsvarande vid buss/ lastbil är 5 resp. 10 år. Se vägverkets hemsida www.vv.seStatus epilepticus.ICD-10: G41,9

Definition

Två eller flera epileptiska anfall utan fullständig återhämtning eller EP-anfall längre än 30 minuter. I praktiken hanteras pat som haft krampanfall > 5 min eller ej vaknar upp mellan anfallen som ett status epilepticus.Alla epilepsityper kan orsaka status epilepticus.Behandling: Akut livshotande tillstånd. Vid långvarigt anfall risk för hypoxi, hjärnödem, hjärnskador och cirkulationskollaps. Intensivvårdsfall. Status epilepticus samt alla anfall överstigande fem minuter behandlas med framstupa sidoläge, syrgas 10-12 l/minut på mask, 10 mg diazepam i.v. (0,25- 0,50 mg/kg kroppsvikt – högst 5mg/min). Följ blodtryck, puls, syrgasmättnad i blod och kontrollera P-Glukos och om möjligt elektrolytstatus. Om inte full effekt av medicinen efter fem minuter upprepas diazepam), om möjligt också fosfenytoin i.v. (Pro-Epanutin) som späds med koksalt 15-20 mg/kg kroppsvikt (10 mg/kg kroppsvikt om pat står på fenytoin) - högst 150 mg/minut. Fortsatta anfall trots ovanstående, ytterligare fosfenytoin 5-10 mg/kg kroppsvikt i.v. Aktuella MedicinerDiazepam: Inj Stesolid novum/ Stesolid Rektallösning.Fosfenytoin: Inj Pro-Epanutin.
Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Neurologiska sjukdomar
    Epilepsi.
  2. Neurologiska sjukdomar
    Epilepsi – Status epilepticus.
  3. Praktisk Akut Medicin
    Feberkramp
  4. Praktisk Akut Medicin
    Födoämnesallergi. Oralt allergisymtom. OAS. Korsallergi
  5. Barnets sjukdomar
    Feberkramp.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ