Feberkramp.

Symtom

Generaliserat toniskt – kloniskt anfall hos barn med feber. Frånvaro av intrakraniell infektion eller annan specifik orsak till krampanfallet (tex hypoglykemi). Debuterar mellan 6 månader och 4 (-6) års ålder.

Typisk feberkramp

– temp >38,5 grader

– kort duration, högst 15 minuter, men vanligen kortare (<5 minuter) - symmetrisk, inte fokal - inga kvarstående neurologiska symtom eller bortfall efter anfallet Förekommer oftast i samband med virusinfektioner under första feberdygnet. Symtomen orsakas inte av febern, men febern innebär att kramptröskeln sänks. Krampen kommer vanligen i samband med snabb temperaturförändring. Barnet är frånvarande i samband med krampen men har snabb återhämtning efter anfallet.

Differentialdiagnoser

Epileptiskt anfall, affektkramp, bakteriell meningit/CNS infektion, hypoglykemi, elektrolytrubbning, metabol sjukdom.

Utredning

Utred orsaken till febern samt bedöm neurologiska symtom. Vid misstanke på meningit/sepsis ambulanstransport till barnsjukhus. Överväg remiss till barnsjukhus vid förstagångskramp, oroliga föräldrar, ny feberkramp inom samma dygn och kvarstående neurologiska symtom.

I regel behövs inga prover. Ev CRP, P-glukos, Strep A, urinprov.

Behandling

Klä av barnet, badda med ljummet vatten. Supp paracetamol alt ibuprofen. Kramplösande medicin vb (duration >5 min).
Midazolam buccalt 0,2 mg/kg. <1 år: 2,5 mg; 1-4 år: 5 mg; 5-9 år 7,5mg; >10 år: 10 mg.
Alternativt Diazepam rektalt 0,5-0,75 mg/kg. 6 mån-2 år: 5 mg; >2 år: 10mg

Febernedsättande påverkar inte den pågående krampen. Att ge febernedsättande vid nya episoder av feber har ingen förebyggande effekt på risken för feberkramp men kan ges för att barnet ska må bättre.

Behandla ev. bakteriell orsak till infektionen enligt riktlinjer (tex tonsillit eller otit). Informera om feberkramp. Vid längre krampduration kan familjen utrustas med klysma diazepam.

Uppföljning: Remittera alltid till barnläkare för genomgång och polikliniskt EEG vid:

• duration >15 min
• flera anfall inom 24 timmar
• fokala symtom, ensidiga ryckningar
• postiktala pareser
• ålder <6 månader eller >5 år
• efter tredje feberkrampen vid tre olika feberepisoder.

Remittera till barnneurolog vid feberkramp hos barn med avvikande psykomotorisk utveckling.

Växer vanligen bort vid 4-5 års ålder. Ca 1/3 får ytterligare episod av feberkramp. Hereditet för feberkramp är vanligt. Typisk feberkramp är godartad, orsakar inte hjärnskada och leder sällan till komplikationer. Risk för epilepsi är ökad vid förekomst av atypisk feberkramp, hereditet för epilepsi (inte feberkramp) och vid avvikande psykomotorisk utveckling.

Referenser

Do antipyretics prevent the recurrence of febrile seizures in children? A systematic review of randomized controlled trials and meta-analysis. Rosenbloom et al. Eur J Paediatr Neurol. 2013

Predictors of recurrent febrile seizures. A prospective cohort study. Berg et al. Arch Pediatr Adolesc Med. 1997

Predictors of epilepsy in children who have experienced febrile seizures. Nelson et al. N Engl J Med. 1976