Kapitelöversikt

Inget hittades

Annons:
Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal. Patienter hänvisas till Doktorn.com →
Hem / Behandlingsöversikter / Psykiatri / Fobier (agorafobi, social fobi, specifik fobi)
Annons:

Fobier (agorafobi, social fobi, specifik fobi)


En stark upplevelse av rädsla, starkt obehag, skräck, äckelkänsla som återkommer inför eller riskerar ställas inför en viss situation/objekt man hyser stark aversion mot. Ingår i grupp av ångestsjukdomar enligt DSM-5.

Agorafobi. Torgskräck: ICD-10: F40.0 DSM-5: 300.22

Ångest för ett flertal situationer – att stå i kö, vara i affär, åka buss etcetera. Plötsligt påkommande ångest. Undvikande och flykt garanterar ej frihet från ångest.

Social fobi: ICD-10: F40.1 DSM-5: 300.23

Ångest för eller i en eller flera olika sociala situationer eller prestationssituationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning av andra. Ex.v. att tala inför andra, att äta tillsammans med andra, att möta nya människor. Rädsla för andras uppmärksamhet. Ångesten upphör då individen har lämnat den frustrerande sociala situationen. Fixering på egna beteendet. Ibland undvikande beteende med bäring på såväl privat- som yrkesliv. Ofta debut i tidiga tonåren och kan om obehandlad vara livslångt. Ångesten begränsar sig oftast till vissa sociala sammanhang men kan också vara generaliserad och omfatta de flesta sociala sammanhang. Kan vara starkt handikappande. Komplikationer är isolering, depression och ökad risk för alkoholmissbruk.

Specifik fobi: ICD-10: F40.12 DSM-5: 300.29

Specifika fobier (spindlar, ormar, hissar, flygresor, broar etc.) skiljer sig från övriga ångestsyndrom genom att de sällan medför annat än kraftigt obehag vid exponering för de fobiska stimuli och endast undantagsvis är invalidiserande.

Orsaker

Agorafobiker har oftast en bakomliggande panikångestsjukdom. Hereditär faktor. Vissa fobier kan vara spridningseffekter från mer generella ångestsyndrom.

Symtom

Ett kraftigt obehag vid exponering, darrning, hjärtklappning, oro mm. Ångestattack vid social fobi klingar av då man lämnar det otrygga stället. Ångestattack vid agorafobi/bakomliggande panikångestsjukdom reagerar ej lika tydligt på situationen.

Somatisk, psykiatrisk samsjuklighet samt missbruk förekommer.

Differentialdiagnoser

Diagnoserna vållar sällan bekymmer då patienten själv är mycket medveten om sitt besvär. Panikångest (utlöses oprovocerat; ej relaterat till situation), tvångssyndrom, schizofreni kan förekomma. Social fobi kan vara svår att särskilja från fobisk personlighetsstörning (den förra börjar ofta före 18 års ålder, sen senare per definition efter). Autism.

Utredning

Anamnes. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1.

För att skatta symtomnivån och följa behandlingen vid social fobi kan man använda LSAS (Liebowitz Social Anxiety Scale). Den är inte diagnostisk.

Vid specifika fobier finns olika skattningsskalor anpassade för respektive fobi.

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten

MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI.

Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, TSH, leverprover. EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Missbruksanamnes och ev drogtest.

Behandling

Vården bör ha hög tillgänglighet för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning. KBT, ev internetbaserad. Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel: SSRI. Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling. Mindfulnessbaserad stressreduktion eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi. Korttids-PDT med fokus på social fobi. IPT (Interpersonell psykoterapi). KBT med exponering.

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2017.

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016.

www.svenskpsykiatri.se

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Patientinformation: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. www.nsph.se

Ångestförbundet. www.angest.se

Aktuella Mediciner

SSRI: Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin: T Paroxetin, T Seroxat.

Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

PM-medlemskap

Medlemskapet är kostnadsfritt och du loggar in smidigt och tryggt med ditt BankID.

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Kalkylatorer och blanketter
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM-boken
Annons: