Huvudvärk, cephalalgia

Se även Huvudvärk hos barn i kapitlet Pediatrik.

Kort Sammanfattning av vanliga symtom vid de i praktiken vanligaste huvudvärksformerna:

Huvudvärk som är:

–  ”som ett band över pannan” talar för spännings– alt. cervikalt utlöst huvudvärk.

–  ensidig, bultande och förvärras av ansträngning talar för migränhuvudvärk.

–  långvarig där pat tar analgetika de flesta dagar talar för läkemedelsinducerad huvudvärk.

–  tillsammans med feber, frossa, muskel- och ledvärk talar för influensa-/virosgenererad huvudvärk.

–  akut debuterande, intensiv talar för subaraknoidalblödning. Ev. ansträngningsutlöst eller ”åskknallshuvudvärk”. 

–  attackvis kortvarig, vass, intensiv smärta över kind/haka talar för trigeminusneuralgi.

–  hos äldre med ömhet över skallen– ev med muskelvärk, trötthet talar för temporalisarterit – ev. med PMR.

–  med hög feber, illamående, allmänpåverkan, nackstyvhet, och ev. omtöckning talar för meningit.

–  med neurologiska symtom, ev. personlighetsförändring, ev. kräkning talar för cerebral blödning alt. tumor cerebri. 

Definition

Klassifikation av huvudvärk enligt IHS (International Headache Society 2013) ICHD-3:

Primära former

• Migrän. Se nedan.
• Spänningshuvudvärk. Se nedan.
• Nydebuterad daglig ihållande huvudvärk. Se nedan.
• Hortons huvudvärk (Cluster headache) och kronisk paroxysmal hemikrani. Se nedan.
• Huvudvärk utan strukturell lesion: t ex huvudvärk som utlösts av yttre tryck mot skalpen (t ex hjälm), köld, hosta, fysisk och eller sexuell aktivitet.

Sekundära former

Huvudvärksformer associerade med:

• Skall- och/eller nacktrauma: se avsnitten Commotio cerebri, Posttraumatisk HV nedan och Whiplashskada i kapitlet Ortopedi.
• Vaskulär sjukdom t.ex.: arterit (fr.a. temporalisarterit), stroke, epidural-, subaraknoidal-, subduralblödning, hypertoni. Se respektive avsnitt.
• Icke vaskulär intrakraniell sjukdom som förhöjt intrakraniellt tryck av olika orsaker som t.ex. tumor cerebri – se nedan. Även lågt intrakraniellt tryck (Spontan Intrakraniell Hypotension) med i typfallet nytillkommen daglig huvudvärk som förvärras i stående.
• Intag eller utsättande av substanser (t.ex. läkemedel narkotika alkohol).
  OBS glöm inte kaffeabstinens. Se Läkemedelsutlöst huvudvärk nedan.
• Intrakraniella infektioner. T.ex. meningit, encefalit, men också HV vid systemisk infektion som influensa.
• Rubbningar i homeostasen som hypertoni, hypoxi, hormonrubbningar, eklampsi, fasta, kardiella orsaker m.fl.
• Annan struktur i ansikte (skalle, nacke, ögon, öron, sinus, tänder osv.). Se cervikal huvudvärk respektive Bruxism nedan samt avsnittet Cervikobrakialgi i kapitlet Ortopedi.
• Huvudvärk associerad till psykiatrisk åkomma, som somatiseringssyndrom.

Tertiära former

• Neuralgier t.ex. trigeminusneuralgi, herpes zoster – se dessa avsnitt.
• Huvudvärksformer som inte kan klassificeras i annan grupp.

Utredning

Anamnesen viktigaste instrumentet följt av en allmän somatisk och neurologisk undersökning samt eventuella laboratorieprover (Hb, P-glukos, bltr, CRP, temp). Utifrån detta tas ställning till eventuell remiss eller ytterligare specifika undersökningar. Vid behov av neuroradiologi överväg MR som ofta är bättre på att visualisera eventuell bakomliggande orsak och sparar stråldos. Vid anamnestagning fråga om:

– Debut (kommer huvudvärken smygande eller snabbt insättande).

– När på dygnet uppträder/ startar huvudvärken.

– Duration – hur länge man haft besvären, den enskilda huvudvärksattackens varaktighet, hur många dagar per månad man har besvär eller om det är en kronisk huvudvärk – eftersträva att patienten för huvudvärksdagbok.

– Utlösande faktorer – t.ex. stress, sömnbrist, mens, rödvin m.m.

– Karakteristika: allmänt obehag? tryckande? bultande? blixtrande?

– Andra samtidiga symtom som nackvärk, illamående, kräkningar.

– Annan samtidig sjukdom och ev. medicinering.

– Vad gör patienten för att lindra huvudvärken och i vilken mån hindrar värken
dagliga aktiviteter.

– Vad patienten själv tror orsakar huvudvärken.

Neurologiska fokalsymtom? (medvetandegrad, ev. konfusion, reflexer, pareser, pupiller, nackstyvhet, ögonbottnar, Babinski, tinningsartärer, konjunktival injektion).

De flesta fall av huvudvärk är av godartad karaktär.

Extra observans vid (”first, worst, or different”):

* Akut debuterande intensiv, för patienten okänd, huvudvärk, särskilt efter fysisk ansträngning (subaraknoidalblödning?).

* Kraftig snabbt insättande huvudvärk, feber, allmänpåverkan (ev med motorisk oro och medvetandepåverkan), nackstelhet (uppträder i regel inte förrän 3–12 timmar efter insjuknandet), illamående, kräkningar och yrsel (meningoencefalit/meningit?). Misstanke på bakteriell meningit kräver urakut hanterande, med LP med odling, blododling, och akut insättande av antibiotika (ex.v. Doctacillin i v 2 gx4 + Cefotaxim 3 gx3 i v) och dexametason.

* Neurologiska bortfall och/eller personlighetsförändringar, (cerebrovaskulär sjukdom? tumor? subduralhematom?).

* Huvudvärk med morgonkräkningar (förhöjt intrakraniellt tryck? tumör?).

* Huvudvärk med ömmande, uppdrivna tinningsartärer (temporalisarterit?)

* Huvudvärk som ökar vid ansträngning eller vid nysning/hostning/krystning (förhöjt intrakraniellt tryck? tumör?).

* Huvudvärk som debuterar i samband med epilepsianfall eller svimning (intracerebral blödning? tumör?).

* Nytillkommen huvudvärk hos individ > 50 år (cerebrovaskulär sjukdom? malignitet? temporalisarterit?).

* Huvudvärk med svettning, palpitationer och attackvis eller etablerad hypertoni (tänk på feokromocytom – se avsnittet Hypertoni i kapitlet Kardiologi för utredning liksom avsnittet Feokromocytom i kapitlet Endokrinologi).

* Huvudvärk med nackvärk och/eller halsvärk – såväl akut som progressiv. Särskilt med samtidigt Horners syndrom; mios, ptos, anhidros, (halskärlsdissektion?).