Huvudvärk – Spänningshuvudvärk

Definition

Vanligaste formen av huvudvärk (några procent av befolkningen tros ha det) från episodisk till kronisk huvudvärk med symtom enl. nedan och inte orsakad av skada eller annan sjukdom. Episodisk huvudvärk om ≤ 15 attacker/månad med huvudvärk mellan 30 minuter och 7 dygn per omgång med åtminstone två av symtomen dubbelsidig värk, molande/tryckande karaktär (inte pulserande), lätt till måttlig intensitet, ingen försämring vid fysisk aktivitet. Högst en av ljud- eller ljuskänslighet, illamående kan förekomma.

Kronisk spänningshuvudvärk om symtomen ≥ 15 dagar/månad i genomsnitt under mer än tre månader ≥ 180 dagar/år.

Orsak

Multifaktoriell, möjligen innefattande genetisk predisposition. En teori är att smärta genereras i kontraherad muskulatur, ev. ökad kontraktionsbenägenhet i muskulaturen hos dessa patienter. Ofta stressrelaterat. Ibland ses störningar i tugg- och nackmuskulatur. Spänningar i nackmuskulaturen kan bl.a. orsakas av synstress/ögontrötthet p.g.a. ändrat glasögonbehov. Vid längre tids huvudvärk förekommer troligen såväl perifera som centrala smärtgenererande mekanismer.

Kronisk huvudvärk uppvisar sänkta smärttrösklar p.g.a. central sensititisering. Spänningshuvudvärk ses ibland som en föregångare till ett myofasciellt smärtsyndrom.

Symtom

Tryckande, molande huvudvärk i regel bilateralt (”som ett band över pannan”). Kan också vara förenat med tinnitus, lockkänsla i örat, klumpkänsla i halsen, tryck över bröst, yrsel, tandgnissling/tandpressning, dysmenorré, gastrointestinala besvär som IBS. Försämras i regel inte av fysisk aktivitet, ljud eller ljus, men däremot av stress. Ibland lätt illamående men inte kraftigt illamående eller kräkningar.

Vid Kronisk huvudvärk ses ofta depression och ångest. Oklart vad som är orsak resp verkan.

Status

Ibland ömmande i skalp-, nack- och tuggmuskulatur, men många gånger kan någon ökad anspänning/stelhet i nack-, skalp- eller ansiktsmuskulaturen inte påvisas.

Differentialdiagnoser

Läkemedelutlöst huvudvärk (misstänks hos pat med kronisk spänningshuvudvärk och läkemedelsintag ≥ 10 dagar i månaden). Nydebuterad daglig ihållande huvudvärk (om kronisk bild inom 3 dagar från debuten). Synfel, bettproblematik, depression, migrän, posttraumatisk huvudvärk, sinuit, glaukom, hypertoni, temporalisarterit (hos patienter över 50-60 år).

Utredning

Klinisk diagnos. Utförlig anamnes. Neurologiskt och somatiskt status. Ev. SR.

Behandling

Vid episodisk huvudvärk lugnande besked – information. Motion. Om möjligt minska utlösande agens, avslappning, sjukgymnastik, kroppskännedom, ev. TENS och/eller akupunktur. Vissa svarar bra på massage.

Medikamentell behandling i form av analgetika har endast högst temporär effekt, kan på sikt ha uttalat negativ effekt med utvecklande av läkemedelsutlöst huvudvärk vid läkemedelsintagintag ≥ 10 dagar i månaden. Ge analgetika i små förpackningar som ASA, paracetamol, ev. NSAID att ta vid enstaka behov. Kombinationen ASA + koffein anses av en del ha bättre smärtstillande effekt än enbart ASA. Glöm inte att sömnrubbning förvärrar besvären.

Vid kronisk huvudvärk mycket viktigt att hålla analgetikaintaget lågt. Icke-farmakologisk behandling med avslappningsövningar via sjukgymnast är effektivt. Som farmakologisk långtidsprofylax gäller amitriptylin som har god effekt vid långdragen spänningshuvudvärk. Mirtazapin i andra hand. Båda ges till kvällen och trappas upp. Ev. remiss bettfysiolog.

Patientinformation: www.1177.se

Egenvård: Motion, avslappning.

Aktuella Mediciner

Amitriptylin: T Saroten.

ASA: Brustablett Treo

Mirtazapin: T Mirtazapin.

NSAID: T Naproxen.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.