Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Mag- Tarmsjukdomar > IBS. Irriatble Bowel Syndrome. Colon irritable. Tarmkatarr. Funktionella tarmbesvär.

IBS. Irriatble Bowel Syndrome. Colon irritable. Tarmkatarr. Funktionella tarmbesvär.

ICD-10: K58

Se även avsnittet Inflammatoriska tarmsjukdomar i detta kapitel. 

Kort Sammanfattning av avsnittet:

Symtom

Långvariga eller återkommande bukbesvär. Hög sannolikhet för IBS vid flera av symtomen:

* Lindring av besvären efter defekation.

* Förändrad avföringsfrekvens.

* Förändrad avföringskonsistens.

* Gaser, ”ballongmage”, kulformade fekalier vanligt.

Utredning

Primärt F-Hbx3, SR. Hb, uteslut annan sjkd som laktosintolerans, celiaki, IBD.

Behandling

Specifika farmaka finns inte- information, ev kostomläggning och symtomatisk behandling.

Definition

Tidigare har detta ansetts vara en funktionell tarmsjukdom som ger symtom utan påvisbara organiska orsaker i form av strukturella, infektiösa eller biokemiska abnormiteter. Andra sjukdomar skall alltså ha uteslutits. Nu diskuteras alltmer om inflammatoriska förändringar i tarmens nervssystem med bristande kommunikation centrala/perifera nervsystemet som kan vara orsak till besvären. Se Symtom nedan.

Orsak

Okänd. Tecken på störd tarmmotorik och en hypersensibilitet för tarmdilatation, sannolikt via CNS-sensiterad smärtreglering. Även tunntarmen är drabbad. Viss betydelse har sannolikt även kosthållningen (kan bidra till pat:s symtom) samt psykologiska faktorer (stress samt hur pat upplever och hanterar sina symtom). Forskning finns som tyder på rubbning av nervcellsfunktionen och inflammatoriska förändringar lokalt i tarmen. Men teorier finns också om störd smärtöverföring mellan tarmens nervsystem och CNS- man blir ”öm i tarmen”. Inte ovanligt att IBS debuterar efter en tarminfektion- långvariga besvär där 75 % blir friska efter 5 – 6 år. Dysbios – störning i tarmens ekosystem i regel efter tarminfektion och antibiotikabehandling. Korrelation med psykisk ohälsa och andra smärtdiagnoser.

Symtom

Debut från tonåren men sällan efter 40 års ålder.

Enligt Rom-III-kriterierna innebär diagnosen: återkommande smärta eller obehag i buken minst 3 dagar per månad de senaste tre månaderna, debut av besvären för mer än sex månader sedan och att minst två av följande symtom uppfylls:

*Lindring vid defekation.

*Förändrad avföringsfrekvens.

*Förändrad avföringskonsistens

Andra symtom som stöder diagnosen är varierande avföringsfrekvens/ konsistens, varierande tarmpassagetid, snabb mättnadskänsla, dyspepsisymtom, slem- och/eller gasbildning, liksom att besvären är mindre nattetid.

Patienterna beskriver ofta detta i form av:

– Buksmärtor/obehag.” Uppkörd” och knipsmärta som oftast lindras vid tarmtömning.

– Störd tarmtömning (bråttom till toaletten, krystning, känsla av ofullständig tarmtömning).

– Ändrad avföringskonsistens (förstoppning, kulformade fekalier, slem eller diarré/vattning avföring).

– Gaser (uppkördhet-”ballongmage”) som ofta kommer fram på dagen.

Vanligt att patienter med IBS samtidigt har besvär som gastroesofagal reflux, dyspepsi, trötthet, smärtor i bröstet, besvär vid sväljning, urologisk/ gynekologiska besvär och smärtproblematik. Smärtan flyttar sig ofta.

Differentialdiagnoser: Laktosintolerans, celiaki, mikroskopisk kolit, Mb Crohn, ulcerös kolit, gallsaltmalabsorption, dyspepsi, GE- reflux, exokrin pankreasinsufficiens, koloncancer, bakteriell överväxt i tunntarmen, gallvägssjukdom, hypo/hypertyreos, gynekologisk sjukdom, födoämnesallergi, fibromyalgi, depression/ångest, kroniskt trötthetssyndrom, giardiasis, amöbiasis, bakteriella koliter, autonom neuropati (ex v pga diabetes).

Utredning

Anamnes inkl livsstil och ev psyk påfrestningar. Klinisk uteslutningsdiagnos som baseras på dels en kombination av buksmärtor och förändrade avföringsvanor samt avsaknad av organisk orsak. En IBS patient bör inte ha viktnedgång, nattliga besvär, blod i avföring, ständig vattnig diarré eller anemi. Inga specifika prover finns för denna diagnos. Om pat uppfyller ROM III-kriterierna finns i praktiken inte skäl för vidare utredning annat än basal utredning; SR, Hb, LPK, S-albumin, F- Hb, ev transglutaminasantikroppar, utesluta laktosintolerans.

Desto fler symtom från GI- regionen, desto högre sannolikhet för IBS med åtföljande mindre utredningsbehov.

Vb kompletterande utredning: LPK, CRP, S-alb, TSH vid kontinuerliga diarré-/förstoppningsbesvär. F-calprotectin. Sistnämnda är ett Ca-bindande protein som utgör en markör för inflammation i tarmen och kan användas för att differentiera mellan inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och IBS. Förhöjda värden vid inflammatorisk tarmsjukdom -normalgräns för vuxna< 50 mg/kg. Värden> 100 mg/kg skall vidareutredas, värden mellan 50-100 är en gråzon och följs kliniskt. Ev utvidgning med laktosbelastning, eller elimination + provaktion Ev kort test med protonpumpshämmare kan då refluxbesvär döljer sig bakom en del IBS. Vid diarréer kan prövas 1 påse Questran före måltid i tre dagar; om god effekt kan gallsyremalabsorption ligga bakom, alt isotopundersökning med Se-HCAT. Creon till måltider (2 kapslar á 25000) kan provas för att diagnostisera/behandla en exokrin pankreasinsufficiens. Ev gastroskopi, rektoskopi koloskopi, tunntarmspassage, ultraljud buk. Dessa patienter har uttalad smärta i samband med skopi och röntgen. Alltid utvidgad, snabb utredning om debut efter 40 års ålder liksom vid kort symtomduration med progressivt kliniskt förlopp. Ständig vattnig diarré är ett observandum- mikroskopisk kolit?

Behandling

Basalt är att begränsa utredningen och att ge en distinkt diagnos:

Fysisk aktivitet liksom sunda levnadsvanor är basen i behandlingen.

Psykologiskt omhändertagande: (viktigt för att pat ska kunna hantera symtomen). Ge tydlig diagnos på IBS inkl förklaring av sjukdomens natur, att tarmproblemen är av en kronisk natur, att det inte finns någon botande behandling och att den inte leder till några komplikationer. Hypnosbehandling har visat goda resultat. Även psykoterapi, eventuellt i kombination med avspänningsträning och biofeedback, har med tiden fått allt starkare empiriskt stöd.

Kostförändringar: Mycket individuell känslighet mot olika födoämnen. Undvik primärt gasbildande livsmedel (inkl tuggummituggande), mejeri- och spannmålsprodukter, fet mat och enkla kolhydrater. Dra ner mjölkintaget under två veckor.

Mat som ofta ger besvär är mjölk (laktos- dock att laktosintolerans inte är vanligare hos IBS- patienter än normalpopulationen), ost, pizza, bröd bakat på vetemjöl, kaffe, te, fruktos (juicer, äpplen, päron, citrusfrukter, persika), sötningsmedel (sorbitol, mannitol, xylitol), ägg. Vid förstoppningstendens används fibrer som inte är alltför gasbildande- många blir dock sämre efter fibertillskott. Vissa patienter är vid gaser/uppblåsthet hjälpta av probiotika med laktobaciller (ex v ProViva, Valio, Gefilus). Dessa skall prövas under minst 2 veckor för effekt.

Små, frekventa måltider tolereras bättre än få och stora, kokta grönsaker tolereras bättre än råa. Kombination av flera livsmedel kan ställa till besvär där varje enskilt livsmedel tolereras.

Kostomläggning till gluten- och laktosfri kost kan ibland reducera symtomen- även om laboratorieundersökningar betr gluten-/laktosintolerans varit ua. Ta gärna hjälp av dietist, se till att kosten inte blir för ensidig.

Läkemedel: Nuvarande läkemedel har i stort sett en dålig effekt på IBS-symtom, men kan provas efter att kostomläggning gjorts. Vid övervägande förstoppningsbesvär ges bulkmedel. Mot meteorism kan dimetikon prövas. En del patienter upplever förbättring av sina gasbesvär via probiotika; ex v ProViva. Mot diarréer ges loperamid. Kolestyramin kan provas mot diarréer; 1-4 dospåsar/dag (ger effekt om gallsyremalabsorption ligger bakom besvären). Alt isotopundersökning med Se-HCAT. Mot buk- och knipsmärta provas spasmolytika av papaverintyp, tricykliska antidepressiva (10 – 50 mg tn) ffa vid samtidig diarré eller antikolinergika (relaxerande effekt på glatt muskulatur).

Kort test med protonpumpshämmare kan göras då refluxbesvär döljer sig bakom en del IBS.

Undvik analgetika.

Två specialist preparat finns för pat som har IBS svårbehandlad förstoppning och övriga behandlingar inte räckt till: Linaklotid (Constella) och Prukaloprid (Resolor).

Läkemedlen ges i lägre dosintervallen eftersom dessa patienter är känsligare för läkemedelsbiverkningar. Se fö ”Enligt egen erfarenhet” nedan. Finns rapporter om upplevd förbättring av såväl bifidobakterier som laktobaciller.

Receptfria Iberogast kan provas liksom Proibs.

Creon till måltider (två kapslar 25000 till huvudmåltider) kan provas för att diagnosticera/behandla en exokrin pankreasinsufficiens.

Fördjupning

Nationella riktlinjer. www.svenskgastroenterologi.se

Patientinformation:  www.1177.se

Patientförening: Mag och tarmförbundet, www.magotarm.se, tfn: 08-642 42 00.

Aktuella mediciner

Antikolinergika: T Egazil.

Dimetikon: K Dimetikon.

Fibrer/bulkmedel: Dosgranulat/Dospulver Inolaxol.

Kolestyramin: Dospåse Questran.

Linaklotid: K Constella.

Loperamid: K/Lösn Loperamid.

Pankreasenzym: K Creon.

Prukaloprid: T Resolor.

Spasmolytika: T Papaverin.

Tricyklika: T Saroten.

Receptfritt växtbaserat läkemedel: Orala droppar Iberogast.

Receptfritt växtbaserat livsmedel: Pulver Proibs.

Enligt egen erfarenhet: Kombinationen T Atarax 25 mg, 1 x 2 samt Lunelax 1 x 2, fungerar ofta. Likaså har Venlafaxin många gånger god effekt mot buksmärtorna!

Laktosfri kost kan prövas och ger ofta mindre besvär- även om laktosintolerans inte är visad (Dr Medin, Göteborg.)

Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ