Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Endokrina sjukdomar > Metabola syndromet.

Metabola syndromet.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se även avsnittet Obesitas nedan liksom Stress i kapitlet Psykiska sjukdomar.

Definition

Begreppet användes alltmer sällan. I stället fokuseras på de enskilda riskfaktorerna för hjärt-/kärlsjukdom och annan sjuklighet begreppet innebär; övervikt, höjt blodtryck, hyperlipidemi, höjda blodsockervärden.

Klassiskt har med begreppet menats (enligt WHO 1998):

En ansamling av riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom avseende blodtryck, lipider, övervikt och höjt blodsocker. Förstadium till diabetes typ-2: Det finns ej någon given definition men två ofta använda är:

1. Om nedsatt glukostolerans/diabetes och insulinresistens räcker det med ett ytterligare kriterium av nedan angivna. Om endera glukosintolerans/diabetes eller insulinresistens krävs två kriterier av:

A: Blodtryck > 140/90.

B: Triglycerider > 1,7mmol/l och/eller HDL-kolesterol < 0,9 mmol/l för män och < 1,0 mmol/l för kvinnor.

C: Bukfetma med midjemått > 88 cm (kvinnor) resp 102 cm (män).
Och/eller midja-stusskvot hos män > 0,9 och kvinnor > 0,85 och/eller BMI > 30. Midja-stusskvot bättre prediktor för hjärt- kärlsjukdom än BMI.

D: Mikroalbuminuri > 20 µgr/min = 30 mg/ml. Därutöver ses ofta högt S-Urat och koagulationsstörningar som defekt fibrinolys.

2. Alternativ definition är: Central fetma under A skall finnas och minst två av kriterierna under B-D skall vara uppfyllda.

A: Midjemått >80 cm hos kvinnor och > 94 cm hos män.

B: Blodtryck > 135/85 eller antihypertensiv behandling.

C: Triglycerider > 1,7mmol/l.

D: fP-glukos > 5,6 mmol/l eller patologisk glukostolerans eller fastställd diabetes.

Metabolt syndrom innebär en betydligt ökad risk för insjuknande i kranskärlssjukdom, stroke och perifer arteriell sjukdom. 7-15% av de med nedsatt glukostolerans mätt med peroral glukosbelastning (IGT) övergår i typ-2 diabetes årligen. Insulinresistens uppträder i normalfallet före klinisk typ-2 diabetesdebut. Sannolikt utvecklas de makrovaskulära komplikationerna långt innan patienten definitionsmässigt utvecklar typ-2 diabetes.

Orsaker

: Ingen genetisk defekt har kunnat förklara fenomenet. Kronisk stress kan vara en bidragande faktor liksom individens förmåga att hantera långvarig stress. Depression, ångestsjukdomar (främst panikångest), sömnbrist, livsstilsfaktorer som rökning/alkohol/brist på regelbunden motion, kostfaktorer som högt energiintag -ex v kost med högt glykemiskt index, låga testosteronnivåer hos män, hos kvinnor tendens mot en mer manlig könshormonprofil. Flera studier antyder att kronisk inflammation t ex mätt med högkänsligt CRP, kan vara förknippat med utvecklandet av insulinresistens och typ-2 diabetes.

De som arbetar på udda tider har flera riskfaktorer för utveckling av metabola syndromet (mat på oregelbundna tider, ofta snabbmat, nattätande dygnsomställningar med stress och sömnbrist mm).

Differentialdiagnos

Cushing syndrom.

Utredning

Se även avsnittet Obesitas/Övervikt nedan.

Vid misstanke Mb Cushing ges T Dexametason 1 mg kl. 22.00. P- Kortisol 08.00 påföljande morgon, om över 50 är Mb Cushing sannolik.

 

Fördjupning

SBU rapport ”Fetma – problem och åtgärder” 2002. Diet, nutrition

and prevention of and chronic diseases, Report of WHO 2003.

Behandling

Se även avsnittet Obesitas/Övervikt nedan.

Minskat bukomfång är det primära målet, inte minskat BMI.

* Viktreduktion: Grunden för viktreduktion är att energiintaget skall vara mindre än det man gör av med. De olika bantningsmetoder som finns via olika kostintag har gemensamt -och fungerar- just om energiintaget är mindre än energiåtgången. T ex så medför GI- metoden i sig alltså inte viktminskning- det är fortfarande totala mängden intagen energi som avgör. Bantning enligt LCHF- metoden –låg kolhydratkost- fungerar på samma sätt betr viktreduktion men är kopplad till ökad dödlighet.

Kostbehandling leder i genomsnitt till 2-10% viktreduktion. Metabola fördelar även utan viktreduktion har påvisats då kolhydratkällor med lågt glykemiskt index (t ex bröd med hela korn och surdeg) ersätter kolhydratkällor med högt glykemiskt index (t ex vitt bröd), samt då livsmedel med en högre andel omättade fettsyror (t ex flytande/mjuka margariner och vegetabiliska oljor) ersätter livsmedel med en högre andel mättat fett (t ex grädde, smör och crème fraiche). En ökad andel protein (fisk, kött etc) såväl som fiber (grönsaker, frukt, grövre spannmålsprodukter) kan bidra till bättre mättnadskänsla och därmed underlätta ett minskat energiintag. Lägre risk för diabetesinsjuknande efter livsstilsförändringar i form av viktminskning med minskat fettintag (ffa djurfetter och härdade transfetter) och ökad motion.

En sänkning av måttlig övervikt har inte kunnat påvisas leda till minskning av tyngre sjuklighet och mortalitet. Undantaget gravt överviktiga/feta (BMI > 35). Positiva hälsovinster finns i form av bättre mående, minskade ledbesvär etc Betr måttligt överviktiga rek viktstabilitet om inte speciella medicinska skäl talar emot (ledbesvär, nedsatt psykisk hälsa m fl).

* Ökad fysisk aktivitet: Minskad risk för diabetesinsjuknande vid ökad fys aktivitet oavsett om den sker till och från arbetet (dock minst 30 min/dag), under arbete eller fritid. Ingen skillnad mellan måttlig och hård fysisk aktivitet under fritid. Minskning av långvarigt stillasittande. Uppskattningsvis skulle begränsning av TV-tittandet till < 10 tim/vecka samt 30 min rask promenad dagligen förebygga ca 40% av alla diabetesinsjuknanden.

Rökstopp och måttlighet med alkohol. Stresscoping, ev via kognitiv terapi. Vb antidepressivbehandling. Se avsnitten ”Diabetes mellitus”, och ”Obesitas” i detta kapitel.

* Mat att rekommendera: Bönor, ärtor, linser, grönsaker och rotfrukter (t ex broccoli, kål, kålrot, morot, rödbeta, palsternacka), frukter och bär, pasta (helst fullkorn), bröd med helkorn/fullkorn och surdeg, matvete, hela vetekorn, havregrynsgröt, fullkornsflingor, kött, fisk (gärna lax, makrill, sill och strömming), magra mejeriprodukter, mjuka vegetabiliska matfetter- helst baserade på rapsolja.

* Mat att begränsa : Energitäta livsmedel med mycket fett (ffa djurfetter och härdade transfetter) och/eller socker (t ex kaffebröd, godis, choklad, chips, läsk, saft och sylt) liksom större mängder alkohol.

Patientinformation: För inspiration och tips på god och nyttig mat se recept i kokboken ”Mat för liv och lust” (finns att köpa på Apoteket, i bokhandeln m fl.)

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ