Skadligt bruk/Beroende – Läkemedelsberoende.

Definition:

Långtidsbruk av läkemedel med beroendepotential, främst via legal förskrivning, en del beställer via nätet. Exempelvis bensodiazepiner, kodeininnehållande analgetika, opioder. Skadligt bruk av sömnpreparaten Stilnoct (Zolpidem) och Imovane (Zopiklon) förekommer, dock ej i samma utsträckning som bensodiazepiner. Enligt Missbruksutredningen beräknas 68 000 personer i Sverige vara läkemedelsberoende.

Andra: pregabalin (narkotikaklassat sedan 2018) och gabapentin (ej narkotikaklassat men skadligt bruk vanligt). Pregabalin har inte bättre smärtlindrande effekt än gabapentin, snarare större risk för beroende. Används främst mot neuropatisk smärta, fibromyalgi, epilepsi, generaliserat ångestsyndrom. Försiktighet rekommenderas särskilt hos patienter med beroendeproblematik, monitorera noga tecken på tillvänjning alt undvik helt i den gruppen av patienter. Det finns svart marknad för pregabalin och skadligt bruk av substansen ökat markant de senaste åren i Sverige.

Även gabapentin har beroendepotential och vid frekvent användning vänjer sig kroppen och krävs högre doser för att få samma effekt. Används också mot neuropatisk smärta och epilepsi. Biverkningar: yrsel, trötthet, feber, illamående, nystagmus, svullnader, ökad sömnighet, kräkningar. Särskilt personer som har beroende från opioider eller andra droger kan utveckla beroende av gabapentin och borde undvikas.

Överdosering av både gabapentin och pregabalin kan vara farlig när kombinerad med andra psykoaktiva substanser särskilt opioider och bensodiazepiner.

Riskfaktorer:

Kvinna, medelålder, god utbildning, hög yrkesnivå, ensamstående, isolering, passivitet, långvarig psykisk ohälsa, vissa personlighetsdrag (fobiskt undvikande), personlighetsstörning (borderline, antisocial), somatoformt syndrom, hjärnskada, hög somatisk sjuklighet, preparat med snabbt insättande effekt.

Symtom:

Såväl under pågående missbruk som vid abstinens kan uppträda: Ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, svettningar, muskelvärk, ljus/ljud överkänslighet, dubbelseende, rinnande näsa och vida pupiller samt gåshud(opiater).

Bensodiazepiner tas som lugnande och dämpar ångest samt ger en känsla av oberörbarhet. Som rusmedel har de en lugnande effekt, men flunitrazepam (Rohypnol) har visat sig ge tydlig eufori och aggressiva impulsgenombrott. Längre tids användning av bensodiazepiner kan ge kognitiv nivåsänkning med bland annat nedsatt förmåga att planera.

Kodeininnehållande analgetika (t ex Treo Comp, Citodon, Panocod m.fl.) genomgår metabolisering och kodeinet omvandlas till morfin och morfinliknande substanser (se ”Opiater”).

Behandling:

Nedtrappning under kontrollerande förhållanden, oftast vid specialklinik/psykiatrisk klinik om utbrett missbruk.

De personer som är beroende av bensodiazepiner respektive opiater är ofta mycket manipulativa och har för det mesta antingen en ”snäll” läkarkontakt eller flera olika läkarkontakter som var för sig förskriver ”acceptabla” mängder av den önskade drogen. Det är mycket svårt att bedriva poliklinisk nedtrappning för denna patientgrupp om inte stark motivation finns hos patienten. Samma gäller både pregabalin och gabapentin.

Om ändå försök till nedtrappning görs skall det ske på ett strukturerat sätt. Tillsammans med patienten görs ett schema med cirka 10 % reduktion i varje steg och fortlöpande stödkontakt. Vid abstinenssymtom höjs aldrig dosen. Andra farmaka ges ej. Nedtrappningstidens längd bör ej överstiga 6 mån.

Man bör upprätta behandlingskontrakt där man kan kontrollera Läkemedelsförteckningen och att inte ersätta försvunna läkemedel. I och med e-recepten försvinner allt mindre. Recept skrivs vid besök med mindre förpackningar och itereringar med expeditionsintervall. Dosdispenserade läkemedel är många gånger ett bra alternativ.

Fördjupning:

Läkemedelsverket

Socialstyrelsen. Långvarigt bruk av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning inte varit möjlig. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermissbrukochberoende/sokiriktlinjerna/langvarigtbrukavbensodiazepine2

Socialstyrelsen. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20053/2016-2-3.pdf

Läkemedelsboken. Narkotika. https://lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotika.html

Janusinfo

Om gabapentin och pregabalin: Pubmed https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28988943/

Patientinformation:

Läkemedelsverket. Att avsluta sin behandling. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/Utsattningsbesvar-innebar-inte-lakemedelsberoende/

Rättigheter Frigörelse Hälsa Likabehandling RFHL,
tfn: 08-545 560 60 www.rfhl.se