Tobaksberoende

Definition:

De flesta dagligrökare uppfyller alla kriterierna i beroendedefinitionen enligt DSM-V (se avsnittet Skadligt bruk/Beroende i detta kapitel).

Orsaker:

Grupptryck, nyfikenhet orsakar ofta debuten. Genetiska faktorer inverkar. Nästan alla börjar röka före 18 års ålder. 30–50 % av dem som röker sporadiskt blir beroende och dagligrökare.

Status:

Rökningsrelaterade symtom som föranleder läkarkontakt är till exempel slemhosta, dålig kondition, impotens, tandlossning, dålig hy men även allvarligare sjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom (hjärtinfarkt, angina pectoris, hjärtsvikt, ateroskleros, stroke), diabeteskomplikationer och cancersjukdom. Ca 50 % av rökarna utvecklar KOL. Passiv rökning orsakar en stor sjukdomsbörda globalt med överdödlighet. Snusande höjer blodtrycket och ger ökad hjärtfrekvens. Statistiskt associerat med ökad risk för hjärtsvikt, orsakssambandet inte verifierat.

I genomsnitt lever rökaren 10 år kortare samt har fler år med ohälsa än icke-rökaren.

Utredning:

Fråga alla patienter om tobaksvanor (inkluderande snus). Särskilt viktigt om det föreligger eventuell tobaksrelaterad sjukdom. Frågan är i sig en signal som kan öka andelen rökfria.

Skatta nikotinberoendet: Om dagens första cigarett tas inom 5 min. efter uppvaknandet respektive konsumtion> 20 cigaretter/dag talar detta för starkt nikotinberoende. Spirometri.

CO-mätning i utandningsluft kan avslöja att patienten är rökare, men används inte för diagnostik. Pedagogiskt bra mätning för att visa ogynnsam inverkan av rökning (resp. gynnsam vid rökstopp).

Abstinens röksug, trötthet, irritation, koncentrationssvårigheter och yrsel, nedstämdhet, hunger, viktökning.

Behandling:

Berätta om hälsovinster. Relevanta, tydliga, personliga råd utan moraliserande inslag. Att ge rökare rådet att sluta röka är den mest kostnadseffektiva behandlingen vi har inom sjukvården!

Eftersträva ett patientcentrerat förhållningssätt – utgå från patientens kunskaper och informationsbehov. Bra frågor är t.ex. ”Har du funderat på att sluta?”. ”Vad vet du om tobaksrökning och…” (patientens tillstånd)? ”Vill du veta mer om detta…” Rökaren behöver inte mer av förmaning utan praktisk hjälp/stöd i att rökstoppa:

Om patienten är beredd att sluta närmaste månaden:

Remittera patienten till Sluta-Röka-Linjen som har ett uppdrag att assistera via telefonuppföljning i hela landet. https://www.slutarokalinjen.se/for-yrkesverksamma/

Assistera vid rökstopp: Hjälp till med konkret rökslutarplan, helst även skriftlig. Förslag till patienten: Bestäm datum för rökstopp, släng all tobak, se över vanorna/risksituationer. Rökavslutargrupper rekommenderas.

Ge vb information om läkemedel (rekommendera läkemedel om högre konsumtion än 10 cigaretter/dag); abstinens lindras; chansen att lyckas fördubblas. Upplys om att flera olika nikotinläkemedel finns, testa gärna olika alternativ:

24 timmars nikotinplåster håller nikotinnivån uppe redan på morgonen, kan dock ge mardrömmar. Nikotintuggummin skall tuggas långsamt, annars sker alltför stor nikotinfrisättning. Vid över 20 cigaretter/dag används styrkan 4 mg, annars vanligen 2 mg. Sugtabletter används i styrkan 2 mg vid över 20 cigaretter/dag, annars 1mg. Nässpray ger snabbaste nikotinabsorptionen, kan ev. kombineras med plåster. Vareniklin och Bupropion minskar röksugen och abstinens utan att innehålla nikotin. Vareniklin bedöms något effektivare, rek upp till 12 veckors behandling. Ökar chanserna till rökfrihet. Försiktighet till patient med anamnes på depression, dock visar ingen erfarenhet/studie försämring hos stabilt behandlade i denna grupp. I övrigt enligt FASS-text. Kan kombineras med nikotinpreparat. Pågående Citalopram medicinering kan behöva minskas vid samtidig bupropion-medicinering – som är kontraindicerad vid anamnes på bipolär sjukdom. Rek behandlingstid 7–9 veckor. Vareniklin kan initialt ge illamående, prova initialt att sänka dosen – ev. antiemetika. Vareniklin har effekt även vid snusavvänjning enligt vissa studier.

Medicinerna är inga undermedel som gör hela jobbet. De kan, rätt använda, dubblera chansen att lyckas. Fortfarande en svår kamp för många. Förberedelser och uthållighet krävs.

Arrangera uppföljning Återbesök eller telefonkontakt cirka 1 vecka efter rökstopp. Ju fler kontakter desto större chans att lyckas.

Behövs remiss till specialenhet?

Om patienten inte är beredd att sluta inom närmaste månaden:

Motiverande samtal: Ta upp relevanta risker, positiva effekter av rökstopp, hinder för rökstopp och hur de kan övervinnas. Ta upp frågan i framtiden, gärna med nya infallsvinklar. Tobaksberoende är i princip som en kronisk sjukdom. Med professionell behandling, empati och tålamod kan många botas.

Fördjupning:

Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/tobaksberoende.html

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. 2017. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20995/2018-6-24.pdf

SBU.”Metoder för rökavvänjning” (1998) https://www.sbu.se/contentassets/17b2876d91ef446097835d827cbefca8/rokrapporten_slutsatser.pdf

Sluta Röka Linjen. https://www.slutarokalinjen.se/for-vardgivare/

Patientinformation: www.doktorn.com

Sluta-Röka-Linjens telefon: 020-84 00 00.
www.slutarokalinjen.org

Tobaksfakta: www.tobaksfakta.org

VI Som Inte Röker. VISIR telefon: 08-591 282 11. www.visir.a.se

Aktuella Mediciner

Bupropion: T Bupropion. T Mysimba. T Voxra.T Zyban.

Nikotin: Inhal. /Plåster/Resoritabl/Tuggummi Nicorette*. Sugtabl. /Tuggummi
Nicotinelle*. Munhålepulver, Munhålespray/Sug T Zonnic*.

Vareniklin: T Champix.

* = inte rabattberättigade.