Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Neurologiska sjukdomar > Multipel skleros. MS.

Multipel skleros. MS.

ICD-10: G35

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Definition

Inflammatorisk demyeliniserande sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet.

Orsak

Kronisk autoimmun sjukdom, genes okänd. Troligtvis såväl miljömässiga som genetiska orsaker. Fokala patologiska förändringar (plaque) med inflammation, demyelinisering och glios inom centrala nervsystemet, huvudsakligen vita substansen. Vanligast i tempererade regioner som Europa och Nordamerika. Skiftarbete under tonåren ökar risken för MS i vuxen ålder; sannolikt pga omognad i immunsystemet med störningar pga sömnrubbningar. Ökad risk hos rökare, vid D-vitaminbrist, Epstein-Barr virus infektion liksom ärftlighet.

Symtom

Symtomdebut oftast mellan 20-40 års ålder, kvinnor drabbas dubbelt så ofta. Neurologiska bortfallssymtom hos yngre-medelålders patient skall alltid leda tankarna mot MS. Symtomdebut med neurologiska bortfall beroende på lokalisationen av plaque. Ett skov kan vara mellan 24 timmar till månader med efterföljande remission. Optikusneurit (snabbt förlöpande oftast ensidig synnedsättning, ev bortfall av färgseende, ev smärtor vid ögonrörelser) dubbelseende, balansrubbning liksom extremitetspares eller sensibilitetsrubbning är andra vanliga debutsymtom. Neurologiska besvär ffa om de försämras vid värme-, liksom trigeminusneuralgi hos pat yngre än 50 år skall leda tankarna mot MS.

Längre fram i MS-sjukdomen kan det vara en bild med sensibilitetsstörningar, centrala pareser med spasticitet, stegrade reflexer, ataxi, ögonmotilitetsrubbningar, smärta, yrsel, sfinkterstörningar, blåsrubbning, sexuell dysfunktion. Många MS-patienter upplever en ihållande svår trötthet (fatigue), depression och i sent förlopp också nedsatt kognitiv förmåga. Symtom försämras vid värme och/eller infektion. Det finns en ökad risk för skov vid infektion och under stressade perioder av livet.

Sjukdomen kan övergå från den vanligaste skovvisa formen till progressiv form med successivt tilltagande symtom utan remissioner. Vissa drabbas direkt av den progressiva formen.

Status

Neurologiska bortfall beroende på plats för plaque.

Differentialdiagnoser

Cerebral infarkt, cerebral blödning, tumor, ALS, arterit, SLE, Sjögrens syndrom, sarkoidos, ataxi, polyneuropati, TIA, neuroborrelios, myastenia gravis, Guillain-Barrés sjkd, diskbråck, spinal tumör, paramalignitet, B12-brist vid progressiv form. Neuromyelitis optica (skov av optikusnerit och myelit med ofta kvarstående funktionsförlust). Kroniskt Trötthetssyndrom.

Utredning

Anamnes, neurologstatus. Patient med misstanke på MS remitteras till neurolog. Viktigt att inte fördröja utredningen! Redan efter ett skov och MRT förändringar gör att patienten tidigt kan få behandling insatt. Detta trots att diagnosen MS definitionsmässigt sätts efter minst två skov med minst 1 månads intervall från minst två olika delar av CNS, talande för två separata lesioner. För att räknas som skov ska symtomen vara i över 24 timmar. Vid första skov med klinik o MR verifiering räcker det att man kan se äldre plaque på MR även om man inte haft kliniska symtom av dessa.

MRT (med kontrast kan påvisa plaque) tillsammans med anamnes och status ger diagnosen. Lumbalpunktion (oligoklonala band och förhöjt Ig-G index) kan ytterligare stärka diagnosen.

Fördjupning

Läkartidningen, ABC om multipel skleros, nr 32-33 2004.

www.lakartidningen.se

Läkemedelsverkets hemsida; Behandlingsrekommendation Multipel skleros 2000. www.lakemedelsverket.se

SBU rapport Interferonbehandling vid multipel skleros 2000. www.sbu.se FYSS, www.fyss.se. http://lakemedelsverket.se/lakemedelsboken

Läkemedelsboken 2014 Allmän neurologi och multipel skleros. www.läkemedelsboken.se

Patientinformation: Vårdguiden. www.1177.se

www.multipelskleros.nu (om multipel skleros).

Patientförening: Neuroförbundet, tfn: 08-677 70 10. www.neuroforbundet.se

Svenska MS-sällskapet, www.mssallskapet.se

Aktuella mediciner

Alprostadil: Stift Bondil. Inj Caverject.

Amitriptylin: T Saroten.

Baklofen: T Baklofen.

Cannabis: Munspray Sativex.

Darifenacin: T Emselex. 

Desmopressin: Spray/T Minirin.

Diazepam: T Stesolid.

Gabapentin: T Gabapentin.

Karbamazepin: T Hermolepsin Retard, T Trimonil Retard.

Klonazepam: T Iktorivil.

Pregabalin: K Lyrica.

Sidenafil: T Viagra. T Sildenafil.

Tadalafil: T Cialis.

Tolterodin: T Detrusitol/kaps Detrusitol SR. T/Depotkapsel Tolterodin.

Vardenafil: T Levitra.

Immunmodulerande terapi via neurolog.

Behandling

Vid akut funktionsnedsättande skov kan metylprednisolon ges iv i 3 dygn. Behandlingen förkortar skovet och ger färre restsymtom. Specifik MS- behandling består av immunomodulerande behandling (betainterferon, glatirameracetat eller natalizumab i injektionsform, Tablettberedning i form av fingolimod). Dessa terapier används vid skovvis förlöpande MS och har visat bäst effekt om tidigt insatt. Nyttan märks i form av minskad skovfrekvens, förkortade skov, färre restsymtom och en minskad risk att sjukdomen övergår i en progressiv form. Nya immunmodulerande behandlingar utvecklas successivt. Dessa nya behandlingsmöjligheter/regimer ger MS- patienterna klart bättre framtidsprognos.

Symtomlindrande behandling beroende på symtombild. Sjukgymnastik och arbetsterapi med träning för att upprätthålla fysisk förmåga men också för att motverka spasticitet och för att hantera ev ataxi. Spasticiteten kan motverkas med baklofen, eller botulinum injektion (specialistbehandling) i spastisk muskulatur. Cannabis i form av Sativex godkänt vid måttlig till svår spasticitet. Diazepam eller klonazepam kan behövas ffa vid nattliga muskelkramper. Neurogen smärta behandlas med amitriptylin, karbamazepin, gabapentin, eller pregabalin.

Tolteridon alt darifenacin kan provas vid frekventa trängningar och urinläckage, desmopressin inför enstaka situationer för att undvika urinträngning. Vid tömningsproblem kan RIK (ren intermittent kateterisering) komma ifråga. Vid sexuell dysfunktion kan hos män sildenafil, alprostadil eller vardenafil provas.

Depression vanligt och behandlas, inga restriktioner pga MS sjukdomen.

Tröttheten är svårbehandlad och kan vara såväl fysisk som psykisk. Den kan uppkomma oberoende av intensitet av grundsjukdomen. Mot tröttheten kan modafinil (eg. mot narkolepsi), eller licenspreparatet amantadin provas av neurolog.

Socialmedicinska insatser vid behov, t ex bostadsanpassning, arbetsanpassning, färdtjänst. MS sjukdomen hindrar inte att man ger influensavaccination.

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Neurologiska sjukdomar
    Borrelia – Sekundär- & tertiärstadier – Neuroborrelios.
  2. Rörelseorganens sjukdomar
    SLE. Systemisk Lupus Erytematosus.
  3. Neurologiska sjukdomar
    Polyneuropati.
  4. Neurologiska sjukdomar
    Hjärntumör. Tumor cerebri. TC.
  5. Neurologiska sjukdomar
    Gångrubbning. Gångsvårigheter.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ