Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Psykiska sjukdomar > Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna.

Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Definition

Neuropsykiatriskt kroniskt funktionshinder (alltså ingen psykisk sjukdom). ”Medfödd personlighetsstörning” som ADHD (Attenton Deficit and Hyperactivity Disorder), ADD (Attention Deficit Disorder), DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception), Autismspektrumstörning, inkl Aspergers Syndrom m fl.

Definition/symtom enligt DSM IV är anpassad för barn och ungdomar och stämmer ej för vuxna. Där är bilden enl. nedan.

Orsak

Cerebral dysfunktion med påvisade, multifokala, morfologiska förändringar; bl a engagerande frontalloben. Obalans i dopamin och noradrenalin i hjärnans nervbanesystem. Ofta ärftlighet (75-80% betr autismspektrumstörning, liknande betr ADHD). Äldre pappa ökar risken för autism). Även till följd av perinatala skador (bl a ischemi). ADHD associerat med utsatthet för passiv rökning under småbarnsåren. Födelsevikt < 1000 g ökar risken. ADHD- hjärnan mognar senare än hos andra, ca 1 års fördröjning. Olika centra i hjärnan utvecklas olika snabbt; motoriken utvecklas tidigt. Man har gällande autism kunnat konstatera strukturella förändringar i vit substans; i kopplingar mellan hjärnans båda lober.

Människohjärnan är färdigutvecklad först i 25-30 års ålder samt att nya nervceller produceras hela livet.

Symtom: ADHD: Övergripande bild är ”bristande arbetsminne” med ”slarvighet”, glömska, distraherbarhet, bristande planering/impulsivitet och svårighet att hålla reda på saker -liksom rastlöshet, orolighet och ”sensational seeking”. Svårigheter att fullfölja åtaganden, att organisera.

I botten bristande impulskontroll och överaktivitet. Med åren alltmer övergång i rastlöshet. Humörsvängningar (häftigt temperament, kortvariga utbrott). Sömnproblem. Förstärkta sinnesintryck (att leva med ADHD är som att leva i en mer intensiv värld- alla sinnesintryck blir starkare).

Nedsatt koncentrationsförmåga (nedsatt uppmärksamhet, störs lätt av minimala yttre stimuli, disträ, tar ej till sig information, upplevs som glömsk och oengagerad).

Nedsatt motivation för icke- stimulerande uppgifter (vardagens rutinuppgifter – ”slarvig” med tiderna, orkar inte med uppgifter som kräver mental uthållighet). Ingen ”vardagsmotor”.

Nedsatt stresstolerans snabbt uttröttbar, irritabilitet, blir inte färdig, kan inte hantera komplicerade situationer, ej hålla ”många bollar i luften”, risk för Utmattningssyndrom.

Nedsatt planeringsförmåga: Impulser vinner över långsiktig planeringsförmåga (pga brister i hjärnans ”arbetsminne”; tänker inte efter innan handling, svårt att styra sig själv med reflektion och ”inre språk”, bristande tidsuppfattning, lär sig ej av tidigare misstag, svårt handla utifrån minnesbilder, kroniskt oorganiserade, sköter ej ekonomin, tappar bort saker, har ej med sig arbetsmaterial till skola/arbete etc).

Nedsatt social förmåga: avbryter folk och låter andra inte prata till punkt. Kriminalitet och missbruk överrepresenterat när ADHD är kombinerat med autismspektrumstörning. Ren ADHD är ej överrepresenterad i dessa sammanhang. Relationsproblem (de flesta lever utan fast partner, frekventa partnerrelationer). Smärtproblematik. Frekvent olycksdrabbade. ADHD har koppling till ätstörning/hetsätning. ADHD ”växer ej bort” men som vuxen och med hjälp kan man lära sig kompensera för kognitiva svårigheterna och välja en yrkesbana där de specifika svårigheterna ej blir så kännbara och där i stället specifika förmågorna lyfts fram.

ADHD debuterar under barndomen och ger problem i skolan. Uppmärksamhets- och koncentrationsproblem med debut senare i livet är inte ADHD.

Pat söker som vuxen ofta hjälp under bild av ångest, depression, missbruk och/eller att han/hon inte klarar av att hantera livets krav.

ADD: Många vilka som barn haft diagnosen ADHD övergår i vuxen ålder till ADD där endast koncentrations- och planeringsförmågan är nedsatt. Barn med ADD sitter stilla i skolsalen; hörs och märks ej. Har inte fattat vad läraren säger, dagarna går. Långsam i göromålen.

DAMP: Som ovan med även motorisk klumpighet/fumlighet och nedsatt koordination.

Autismspektrumstörning: (Autism, Asperger [= högfungerande autism], Atypisk autism): Nedsatt social förmåga (nedsatt intuitiv förståelse för andra, svårigheter att ”läsa mellan raderna” i socialt samspel, svårigheter att se saken ur den andres perspektiv och att läsa av vad den andre känner, defekt i inlevelseförmåga, fixeringar och låsningar i tänkandet, konkret tänkande, bristande ”sunt förnuft”, kastar ur sig svar innan frågeställaren pratat färdigt, pratar överdrivet mycket och känner ej om lyssnaren är intresserad). Oförmögen till ”småprat”. Pratar snarare till än med andra. Svårigheter att ta till sig kritik. Handikappet i social förmåga brukar långsamt bli bättre med åren. Ibland asexualitet. Avvikelser i verbal kommunikation/kroppsspråk/ansiktsuttryck/beteende (kan bl. a ha svårt för kroppskontakter). Avvikelser i sensorik/perception (ljud, lukt, ljus, temperatur). Ofta rutinbundna med stereotypa mönster i aktiviteter kan ibland fungera bra i lagbundna yrken [naturvetenskap, juridik] eller rutinbundna. Begåvningsnivå varierar från mycket högbegåvade till utvecklingsstörning. Dock att för diagnosen Asperger där inte får finnas någon generell utvecklingsstörning. Ofta specialintressen, (samlare, förmåga till utantillkunskaper). Nedsatt stresstolerans (lätt uttröttbar, irritabilitet). Kriminalitet och missbruk överrepresenterat.

Det föreligger betydande överlappning mellan ADHD/ADD/autismspektrumstörning såväl inom barn- som vuxenpsykiatrin.

De flesta med neuropsykiatriskt handikapp uppfyller även kriterierna för andra psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom, personlighetsstörning (ffa antisocial resp. borderline ), missbruksproblem (dock att autismspektrumtillstånd ofta går med avståndstagande från alkohol och cigaretter).

Funktionsstörningarna är etablerade under personens livstid; om än med olika manifestationer.

Personlighetsavvikelse kan för den enskilde även innehålla positiva moment i bemärkelsen att man visserligen saknar något men fått något annat i stället; ex v så har den med autistiska drag nedsatt förmåga att känna vad andra förväntar sig men har å andra sidan av samma anledning minskad tendens till oro pga olika förväntningar och även förutsättningar för ökad känsla av frihet.

Differentialdiagnos

Viktigaste diff diagnosen till autismspektrumstörning är social fobi (autismspektrumstörning debuterar tidigt och blir betr sociala dysfunktionen med åren allt mindre uttalad). Social fobi debuterar oftast i tonåren och blir -om obehandlad- allt sämre med åren.

Borderlinestörning visar ofta betydande överlappning med autismspektrumstörning. (Borderline visar ej koncentrationssvårigheter eller överaktivitet. Uppvisar mer självskadande beteende, problem med affekter, identitetsstörning, klarar ej att bli övergivna). Schizofrenins negativa symtom kan ha stora likheter med autism.

Status

Psykiatrisk samsjuklighet vanligt. Ofta dominerar successivt utvecklade symtom som depression (inkl stressutlöst utmattningsreaktion, posttraumatisk stress, ätstörning), ångest (ffa generaliserad ångest, tvångssyndrom), missbruk. Patienten ”passar ej in i ramarna”, omgivningen förstår sig ej på honom/henne. Frekventa sociala konflikter. Svikt i funktionen i arbetslivet. Misstänk neuropsykiatrisk utvecklingsstörning beträffande pat man inte får riktigt grepp om.

Utredning

Via psykiater/psykiatrimottagning; inkl anhöriganamnes. Ofta ingår som en del psykologtestning- dock ej nödvändigt för diagnos men bra för att övergripande åskådliggöra ev rehabiliteringsbehov. Arbetsterapeut kan likaså kartlägga rehabiliteringsbehov; vardagfunktion/-insufficiens. Diagnosen är klinisk. De intervju-/testinstrument som finns är en del i pusslet – sätter själva ingen diagnos.

Fördjupning

Skattningsinstrumentet ASRS framtaget av WHO (som har upphovsrätt men instrumentet fritt att använda så länge detta anges!) för att mäta ADHD- symtom hos vuxna: http://hcp.med.harvard.edu/ncs/asrs.php

Självskattningsskala betr ADHD: Sök via Google på ”Adult ADHD SelfReport Scale” www.kunskapsguiden.se

Patientkontakt: Riksföreningen Attention, www.attention-riks.se.

Riksföreningen Autism, www.autism.se

Enligt egen erfarenhet:

* Individ med vuxen- ADHD har stor samsjuklighet med personlighetsstörningar. Behandling med centralstimulantia minskar snabbt ADHD- symtomen liksom att personlighetsstörningarna avtar påtagligt under loppet av några år. Kontraindikation är dock personlighetsstörning med antisocial-/psykopativalör.

* Individ med autismspektrumstörning blir successivt bättre med åren gällande den sociala funktionsnivån.

* Individ med förmodad ADHD och som uppfyller DSM IV- kriterierna för detta kan erbjudas behandling med Zyprexa® eller Voxra® i väntan på utredning och ev behandling via psykiatrin med centralstimulerande farmaka; sådan utredning och behandling kan dröja flera år innan den kommer i gång.

* Vid mycket långa väntetider till specialistpsykiatrin för utredning och bedömning finns möjligheten att primärvården gör en enklare utredning via skattningsskalor och anamnes betr. heriditet och sjukdomsförlopp. Denna utredning kan ibland accepteras av specialistpsykiatrin för behandling. Socialstyrelsen har gett ut förenklade regler för utredning av ADHD. (Dr Martin Rosell, Göteborg.)

Behandling

Avgörande är Tidig upptäckt, Acceptans och Anpassning!

Ta tid att lyssna på patienten – bekräfta det annorlunda pat har känt. Denne har ofta känt sig avvikande hela livet. Anhöriganamnes! Arrangera livets krav och förutsättningar (arbete, bostad, utbildning, hobby etc) på för pat anpassad nivå och på sätt att denne trivs och fungerar. Ta vara på de individuella resurserna och motivationen. Kan fungera bra i struktur och rutiner. Meningsfull sysselsättning och därigenom tillhörighet i en arbetsgrupp är mycket viktigt. Finns på flera ställen arbetsförmedlingar för pat med autismspektrumproblematik. Observans på stress, undvik stora grupper med för mycket stimuli. Ev elevassistent.

Överväg remiss för neuropsykiatrisk utredning och behandling (diagnosen kan i sig bli vändpunkten för pat – att bli bekräftad i det annorlunda han/hon känt).

Pat med ADHD (alltså ej autismspektrumstörning) kan via psykiater ha stor nytta av farmakologisk behandling. Denna sker då som en del i åtgärdsprogram där stödåtgärder inte visat sig räcka till. Aktuella preparat är centralstimulantia (amfetamin, Concerta, Ritalin) eller atomoxetin (Strattera). Förstnämnda endast godkänt för barn och ungdomar, sistnämnda godkänt även för vuxna där behandlingen påbörjats i barn-/ungdomstiden. Metylfenidat (ex v Concerta) väljs primärt i normalfallet, Strattera vid särskilda omständigheter (risk för missbruk, TICS, uttalade sömnproblem mm). Kognitivbeteendeterapi (KBT) i kombination med farmaka är visat ge positiva effekter utöver farmakaterapin. Ev aktivering av FK, vuxenpsyk, AF, socialbyrå etc. Ev God Man för att sköta ekonomin. Ev kontaktperson för hjälp med vardagens rutiner. Träning av arbetsminne hos individ med ADHD ökar intelligens och koncentrationsförmåga; ex v genom att läsa regelbundet, spela musik mm. Finns indicier att omega-3-fettsyror kan minska symtomen- fullvärdiga vetenskapliga bevis saknas.

Pat med Autism -inkl Aspergers syndrom- har rätt till insatser enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatserna kan bestå av personlig assistent, kontaktperson, speciell bostad, daglig aktivering, avlastning under helger för vistelse hos stödfamilj mm. Personer med ADHD omfattas i normalfallet inte av dessa insatser utan de får ske inom ramen för Socialtjänstlagen. Viktigt i omhändertagandet av individ med autismspektrumsyndrom är att individen i princip skall få ha det ”som han vill”; kanske bo ensam, arbeta ensam, utöva sin specifika hobby etc Kommunikation i viss mån via bilder i stället för tal och skrivna instruktioner. Många med högfungerande autism är extra lämpliga för vissa arbeten på arbetsmarknaden. Det finns ej farmaka specifikt riktade mot autismspektrumstörningar.

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ