Paniksyndrom

Definition

Specifik form av ångestsjukdom som yttrar sig som minst tre panikattacker under en treveckorsperiod, dock inte i samband med fysisk utmattning eller livshotande situation.

Orsaker

Orsaken är okänd men flera teorier finns. Nedsatt produktion av monoaminer (framför allt serotonin). Psykologisk teori om att den drabbade feltolkar kroppens signaler och hamnar i en ond cirkel av sympatikuspåslag med alla dess manifestationer. Hereditet.

Symtom

Välavgränsade episoder av stark oro/skräck eller fruktan som inte beror på någon somatisk sjukdom och inte på drogmissbruk. Ofta en känsla av förestående undergång. Perioderna kommer utan förvarning, i vilken situation som helst (även om natten) och klingar av även utan behandling. Även förväntansångest/oro för att drabbas av nya attacker. Panikattacker förekommer som delsymtom vid flera ångestsyndrom samt är vanligt vid depression.

Minst fyra av nedanstående symtom skall ingå, därav ett som tillhör de fyra första. Symtomen skall ha kommit plötsligt, snabbt nå sitt maximum och hålla på minst några minuter.

• Palpationer, bultande hjärta eller ökad hjärtfrekvens.
• Svettning.
• Darrning eller skakning.
• Muntorrhet.
• Svårighet att andas.
• Kvävningskänsla.
• Obehag eller smärta i bröstet.
• Illamående eller magbesvär.
• Känslor av yrsel, ostadighet, virrighet, svimfärdighet.
• Derealisation eller depersonalisation.
• Rädsla att förlora kontrollen eller sitt förstånd.
• Dödsångest.
• Frossbrytningar eller blodsvallningar.
• Parestesier (domningar eller klåda).

Panikångestsjukdomen resulterar ofta i agorafobi. Det kan räcka med enstaka panikattack för detta.

Paniksyndrom inkluderar: Återkommande oväntade panikattacker. Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad: ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack), rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt, betydande beteendeförändring p g a attackerna.

Somatisk samsjuklighet förekommer: Personer med ångestsyndrom har oftare hjärtbesvär, mag- och tarmproblem och höga blodfetter jämfört med den övriga befolkningen.

Missbruk kan förekomma.

Differentialdiagnoser

Somatiska sjukdomar som tex diabetes, hypertyreos, takyarytmier, hjärtsjukdom, feokromocytom, lungemboli, angina pectoris, hjärtinfarkt.

Psykiatriska: Begynnande psykos, humörsvängningar vid borderline störning, depression, agorafobi, social fobi, PTSD, alkoholberoende och drogmissbruk och abstinens.

Utredning

Anamnes. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1. Utvärdering med Panic Disorder Severity Scale (PDSS-SR).

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI.

Somatiskt status för att upptäcka somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, T3, TSH. Leverprover, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta. Vid misstanke om feokromocytom (högt blodtryck och flush) genomförs endokrinologisk utredning.

Missbruksanamnes och eventuellt drogtest.

Behandling

Vården bör ha hög tillgänglighet för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning.

Kognitiv beteendeterapi. Även internetbaserad.

Eventuellt kompletterat med läkemedelsbehandling. SSRI (citalopram, escitalopram, sertralin, paroxetine), SNRI-preparat (venlafaxin). I andra hand klomipramin.  Starta med låg dos då ångesten kan öka intitialt. Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling.

Basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling. Panikfokuserad korttids-PDT. Information och råd om livsföring samt undvikande av droger (koffein, alkohol, amfetamin, cannabis).

Egenvård:

Avslappningsövningar inkl. kontrollerad magandning. En bra behandling vid begynnande panikångestsymtom är den s.k. ”rutmetoden”: Se på ett fyrkantigt föremål i omgivningen (ett fönster, en dörr, ett hus etc.). Följ ena kanten på föremålet med blicken och andas långsamt in under det att du långsamt räknar ett, två, tre. Följ sedan med blicken nästa kant under en långsam utandning och likaså långsam räkning ett, två, tre. Följ därefter fyrkanten runt några varv under långsamma ut- och inandningar och långsam räkning till tre.

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2017.

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016.

www.svenskpsykiatri.se

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Patientinformation: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. www.nsph.se

Ångestförbundet. www.angest.se

Aktuella Mediciner

SNRI 

Venlafaxin: K Efexor Depot. K/T Venlafaxin.

SSRI 

Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin. Paroxetin, Seroxat.

SNRI. venlafaxin. T/K Venlafaxin, Effexor.

Tricyklika 

Klomipramin: T Anafranil. T Klomipramin.