Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Neurologiska sjukdomar > Parkinsons sjukdom. Morbus Parkinson.

Parkinsons sjukdom. Morbus Parkinson.

ICD-10: G20.9

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Kort sammanfattning av Symtom och Behandling:

*Äldre individ med tremor, hypokinesi (små steg mm) och stelhet i muskler.

* L- dopa primärt.

* Dopaminagonist vb som tillägg till L-dopa. Kan vara förstahandspreparat för yngre. 

* COMT- resp. MAO B- hämmare vb som tillägg. 

* Starta med låg dos och försiktig doshöjning med all medicinering. Man skall se positiv effekt av medicinering vid korrekt diagnos. Även utsättning sker långsamt.

* Fysisk och mental aktivering

Definition

Kronisk progressiv neurodegenerativ sjukdom. Klinisk diagnos där symtomtriaden tremor, hypokinesi (rörelsefattigdom), rigiditet (konstant tonusökning) ingår. Ofta störd jämviktskontroll och semiflexionstendens.

Orsak

Okänd, troligen multifaktoriell där åldrandet är en påtaglig riskfaktor; bristande dopaminerg aktivitet i det nigrostriatala systemet pga bortfall av dopaminhaltiga celler, ibland beroende på småinfarkter. Ev minskad nybildning av nervceller i substantia nigra, ev minskat skydd mot yttre ämnen. Hereditära samband låga, mycket tyder på att yttre miljöfaktorer spelar större roll än herediteten. Miljöfaktorerna är okända – ev allmän miljöpåverkan i västliga industriländer. Biomarkörer för sjukdomen är ännu ej funna. Kaffe, rökning och ibuprofen lär minska risken att insjukna i Parkinson.

Symtom/Status: Symtomdebut vanligast i 50-70 års ålder, viss övervikt för män. Livslängd ungefär som för befolkningen i övrigt men starkt nedsatt livskvalitet.

Symtomtriad bestående av tremor, hypo-/bradykinesi och rigiditet. Symtomtriaden kan utvecklas var för sig, smygande, varför diagnostiken kan vara svår initialt Debuten är ofta ensidig. I prekliniska fasen, innan symtomtriaden visat sig, debuterar sjukdomen ofta med ospecifika symtom som stelhet, lätt tremor och balanssvårigheter (med nedsatta posturala reflexer). Symtombilden kan visa stor variation mellan olika individer initialt Redan tidigt i förloppet är det vanligt med psykisk trötthet, depression, ångest, kognitiv svikt och sömnstörningar liksom smärta och förstoppning. Nedsatt luktförmåga kan vara tidigsymtom och ibland föregå motoriska symtom med flera år. Ibland överaktivblåsa med trängningsinkontinens. Vid symmetriska symtom som snabbt progredierar och icke motoriska symtom tidigt i förloppet, och dålig behandlingseffekt, talar emot Parkinsons sjukdom, se Parkinson plus nedan.

Om orsaken är småinfarkter uppvisas i typfallet asymmetrisk bild och mer tremor än hypokinesi.

Tremor i övre extremitet (ffa hand) är debutsymtom för ca 75 % av alla parkinsonpatienter. Bild av grovvågig vilotremor (3-6Hz) som minskar eller försvinner vid rörelse av extremiteten, försämras vid stress. Senare i förloppet kan tremorn också kvarstå vid rörelse och ökar handikappet. Ibland även tremor i huvud.

Hypokinesi, spontana medrörelser vid gång reduceras, minskad steglängd, svårigheter att börja gå, vända, ändra riktning eller stanna, långsamma rörelser, hasande tågång, hypomimik ”maskansikte”, ökad salivation, sväljningsproblem, entonig röst, mikrografi. Snabbt uttröttbar muskulatur vid repetitiva rörelser (borsta tänderna, knäppa knappar).

Rigiditet, (stelhet) i muskulaturen med kugghjulsfenomen, tyngdkänsla och ev värk. Flekterande muskulatur överväger.

Bilden blir sammantaget (sent i förloppet); ihopsjunken individ med stelt och långsamt rörelsemönster, tremor och balanssvårigheter.

Vid en mer avancerad sjukdomsbild autonom dysfunktion (postural hypotension, blås tarm och sexuell dysfunktion), on-off fenomen (snabba växlingar i rörelseförmågan) som kan innebära att patienten ”fastnar” i en rörelse. Många parkinsonpatienter utvecklar så småningom en demensbild (40-80% nämns).

Svår parkinson i högre ålder ffa med samtidig depression (drabbar 70-90%) ökar risken för demensutveckling.

Ett av de största problemen för en parkinsonpatient är stress – ger alltid försämring av symtomen.

Differentialdiagnoser

Atypisk parkinsonismParkinson plus (se detta avsnitt nedan). Cerebrovaskulära skador, demenssjukdom (ffa Lewy-body demens), ålders alternativt benign essentiell tremor, neuroleptikabiverkan (alla neuropeptika förutan clozapin och quetiapin), depression, subduralhematom, lågtryckshydrocephalus, hjärnatrofi m fl Wilsons sjkd (misstänks hos unga 5-35 år med parkinsonliknande bild- har även höjda leverenzymer). Även åldrandet i sig självt är en viktig differentialdiagnos. Det finns cirka 50 olika sjukdomar som uppvisar ”parkinsonism”.

Utredning

Klinisk diagnos. Symtomlindring skall uppvisas vid L-dopabehandling. Yngre patienter remitteras till neurolog för utredning, ev MRT hjärna och skallbas. Ställningstagande till remiss CT hos äldre. Detta särskilt vid symtom som inte bör förekomma: stegrade reflexer/pos Babinski, tidig falltendens, koordinationsstörning, uttalad autonom dysfunktion (postural hypotension, blås- tarm- eller sexuell dysfunktion), liksom blickparalys.

Fördjupning

Läkemedelsverkets hemsida; Behandlingsrekommendation: Behandling vid parkinsonism ,2008. www.lakemedelsverket.se

SBU rapporter: Pallidotomi vid Parkinsons sjukdom 2002, Celltransplantation vid Parkinsons sjukdom 2003, www.sbu.se FYSS, www.fyss.se, Svenska riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom, www.swemodis.se

Patientinformation: Vårdguiden. www.1177.se jagkanparkinson.se

Patientförening: Parkinsonförbundet, www.parkinsonforbundet.se
Svenska Parkinsonstiftelsen, www.parkinsonstiftelsen.se, Neuroförbundet,
tfn: 08-677 70 10, www.neuroforbundet.se

Aktuella mediciner

Levodopa T Madopark/Quick mite/Depot. T Sinemet Depot/Mite.

Dopaminagonist

Pramipexol: T Pramipexol.

Ropinorol: T Ropinorol.

Rotigotin: Depotplåster Neupro.

COMT-hämmare

Entakapon: T Comtess.

Kombinationsmedel

Levodopa- karbidopa-entakapon: T Stalevo.

MAO-B hämmare

Rasagilin: T Azilect

Selegelin: T Eldepryl. T Selegilin.

Neuroleptika 

Klozapin: T Clozapine. T Leponex.

Quetiapin: T Seroquel.

Övriga (mage- tarm)

Laktulos: Mixt Laktulos.

Mineralsalt/Makrogol: Oral lösning Movicol.

Natriumpikosulfat: Droppar Laxoberal.

Sterkuliagummi: Dosgranulat/Dospulver Inolaxol.

Enligt egen erfarenhet: Ge Madopark quick/quick mite vattenlösligt som första dos på morgonen så får patienten en snabbare effekt. Kan även användas vid behov för att ”stötta upp” grundmedicineringen. (Dr Elm, Göteborg).

Enligt egen erfarenhet: Om sjukdomsgenesen bedöms vara småinfarkter kan med fördel prövas äldre parkinsonmedicinering som trihexyfenidyl (Pargitan®). Vid psykotiska symtom av parkinsonmedicinering kan man balansera med Zyprexa® eller Leponex®. Vid depression relateras denna i första hand till sjukdomen som sådan där primärt parkinsonmedicinering ges i fulldos, sedan vb antidepressiva. Vb bensodiazepin vid ångest. (dr Martin Rosell, Göteborg).

Behandling

All läkemedelsbehandling är symtomatisk.Bromsmedicin” emot grundsjukdomen finns ej. Samråd med neurolog rekommenderas vad gäller diagnostisering och vid behandling ffa med andra medel än L-dopa. Läkemedel enligt ”start and go slow”-princip, även utsättning nedtrappning sker långsamt. För bästa effekt bör behandlingen påbörjas så snart diagnosen är satt.

Förstahandsmedel är L-dopa i lägsta effektiva dos, särskilt hos äldre. Ger god effekt mot hypokinesi. Sträva efter en jämn plasmakoncentration. Titrera från 50 mg x 2 sakta upp mot 100 mg x 3-4, öka dosen högst 1 gång/vecka. Utvärdera effekten efter 2-3 månader. Klar förbättring om rätt diagnos. Ge lägsta effektiva dos med tanke på långtidsprognosen, för höga doser kan medföra ofrivilliga rörelser, hallucinationer och kan påskynda nervcellsdegenerationen. Säkrare upptag med vattenlöslig form (Madopark quick/quick mite) varför denna ibland förordas i tätare intervall dagtid och depotberedning till natten. Proteinrik kost försvårar läkemedelsupptaget, ta gärna tabletterna 1 timme före måltid.

Vid L-dopabehandling följs P-glukos, Hb, S-B12, folat och homocystein. Substitution vid behov. Även kreatinin kontrolleras vid långtidsbehandling.

Ett tilläggsmedel kan vara en dopaminagonist som pramipexol, ropinorol eller rotigotin (depotplåster). Dessa har bra effekt mot tonusökning och tremor. Hos yngre patient börjar man gärna med en dopaminagonist ev i kombination med lägre dos L-dopa. Om tidigare L-dopa behandlad pat minskas dosen vid intitrering av dopaminagonist. Dopaminagonisterna har i sin biverkansprofil risk för hypersexualitet och spelberoende.

Övriga dopaminerga tilläggsmedel (som hämmar nedbrytningen av dopamin) är entakapon (COMT-hämmare), selegilin, rasagilin (MAO-B-hämmare) som också kan kombineras med L-dopa. Rasagilin ökar det kroppsegna dopaminet centralt medan entakapon minskar den perifera nedbrytningen av L-dopa. Ett alternativ är den fasta kombinationen levodopa- karbidopa-entakapon. Har en god effekt vid besvärande dosglapp mellan L- dopa intagen. vilket också kan uppnås via en daglig tilläggsdos av rasagilin till levodopa-karbidopa eller levodopa-benserazid. Vad gäller kombination av MAO-B – och COMT-hämmare i tillägg till L-dopa är erfarenheterna begränsade. Försiktighet vid kombinationen SSRI och MAO-B hämmare pga risk för Serotonergt syndrom (se detta avsnitt).

Ofta är Parkinsonpatienten äldre och känslig för läkemedelsbiverkningar- som konfusion, hallucinationer, illamående och blodtrycksfall- stor försiktighet med antihypertensiva. Vid dålig effekt avbehandlingen och/eller on-off fenomen som kan uppkomma efter ett par års behandling rådgör med neurolog; medicinjustering kan behöva utföras inneliggande. Det är bättre att vara under- än överbehandlad.

Parkinsonpatienten är ofta underbehandlad vad gäller demens, depression, ångest och sömnrubbningar men troligen också vad gäller hallucinationer som kan vara läkemedelsbiverkan eller tillhöra sjukdomsbilden. Vid demensutveckling kan demensutredning bli aktuell, ev följd avbehandling med kolinesterashämmare. Vid depression ordineras SSRI, vid sömnrubbning ges vanliga sömntabletter och om besvärande hallucinationer användes atypiska neuroleptika som klozapin eller quetiapin. Stor risk för förstoppning- använd bulkmedel/laxantia. Vid besvärande salivation kan atropininnehållande ögondroppar under tungan eller botulinumtoxin i parotiskörteln hjälpa- ha neurolog-/logopedkontakt.

Kirurgisk behandling kan övervägas vid handikappande och medicinresistent tremor. Andra specialistterapier är apomorfin (som ges med penna eller pump, kan användas om snabb effekt behövs [inom 5- 10 minuter]), vid dosglapp eller vid komplicerad on-off symtomatologi), eller L-dopa via duodenal infusion (Duodopa).

Sjukgymnastisk terapi, gärna i grupp. Dagliga promenader, gärna med stavgång. Även konditions- och specifik uthållighets- och rörlighetsträning. Daglig utsträckning av kroppens muskler med pat i magläge. Sjukgymnastiken motverkar också smärtan.

Mental aktivering inkl socialt umgänge förebygger demensutveckling. Kontinuerlig uppmärksamhet på ev depressionsutveckling.

Arbetsterapeut bedömer behovet avbostadsanpassning och hjälpmedel.

Logoped; 75 % av PS patienterna får tal- och/eller sväljningsproblem.

Dietisthjälp vid behov vid problem att inta föda. Risk för undernutrition. Många Parkinsonpatienter tappar vikt till följd av bl a sväljningssvårigheter,tremor (svårt att inta föda och hög energiåtgång), hyperkinesi, ev läkemedelsbiverkan och nedsatt luktförmåga (vanligt). Proteinrik mat kan hindra upptag av levodopa; måltidsinnehåll och tidpunkt för måltid kan behöva anpassas i förhållande till tablettintaget. Följ BMI.

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Neurologiska sjukdomar
    Tremor. Essentiell tremor.
  2. Neurologiska sjukdomar
    Parkinson plus. Atypisk Parkinsonism.
  3. Neurologiska sjukdomar
    Multipel skleros. MS.
  4. Geriatriska sjukdomar
    Depression hos äldre. Ångest hos äldre.
  5. Geriatriska sjukdomar
    Demens.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ