Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Geriatriska sjukdomar > Perifer venkateter. Central venkateter. Subkutan venport.

Perifer venkateter. Central venkateter. Subkutan venport.

Definition

Olika hjälpmedel för att nå blodbanan för nutrition, behandling och provtagning.

Perifer venkateter (PVK): Får handhas av läkare eller sjuksköterska. Välj så kort och tunn kanyl som möjligt, och placera den i största möjliga perifera ven. Aldrig större än 0,8 mm i handens vener. Smal kateterlumen i förhållande till kärlets grovlek ger bättre flödesförhållanden, och risken för mekanisk retning av kärlväggen minskar. Lednära placering ökar komplikationsriskerna. Undvik armvecksvenerna – dessa behövs för provtagning.

Inläggning av PVK skall ske under aseptiska förhållanden. Fixera väl för att minska risken för mekanisk retning av kärlväggen. En PVK bör inspekteras regelbundet, minst en gång var åttonde timma. Rekommendation finns för regelbundet byte var 48-72:a timma. Individuell behandling där risk för komplikationer ställs mot eventuellt lidande som PVK-byte kan innebära. Mycket svårstuckna patienter kan ha katetern längre om det ser oretat ut. Förbandet över PVK bör dock bytas. Stickrädsla är inte skäl att lämna kvar PVK, använd bedövningssalva.

Det är helt möjligt att ge fullständig intravenös nutrition via PVK. Följande lösningar kan ges:

Glukos 50 mg/ml.

Glukos 100 mg/ml.

Kabiven PI.

Hydreringslösningar såsom Rehydrex, Ringer med flera.

Det går utmärkt att tillsätta vitaminer, mineraler och elektrolyter. Justera dropptakten efter elektrolytinnehåll – aldrig mer än 10 mmol K per timme.

Det är inte lämpligt att ta blodprover genom PVK – stor risk för hemolys.

Komplikationer: Extravasal infusion: Svullnad och ömhet, ofta i hela underarmen. Åtgärd: Avlägsna PVK. Lindning. Armen i högläge.

Hematom. Åtgärd: Oftast ingen. Byt infusionsven.

Infektion. Åtgärd: Avlägsna PVK. Antibiotika lokalt eller systemiskt.

Smärta i blodkärl: Ofta vid infusion av högosmolära lösningar. Åtgärd: Byt till större ven. Sänk dropptakten. Indikation för CVK eller subkutan venport?

Tromboflebit: Rodnad, ömhet, värmeökning, palpabel kärlsträng, ev feber. Åtgärd: Avlägsna PVK. Hirudoidsalva.

Central venkateter (CVK): Får hanteras av läkare eller sjuksköterska. Indikationer för CVK är bland annat längre tids behandling med parenteral nutrition eller återkommande tillförsel av kärlretande vätskor eller farmaka, exempelvis cytostatika. Blodprovstagning kan ske via CVK, men utgör inte indikation för CVK. Upprepad blodprovstagning via CVK ökar risken för komplikationer i form av koagelbildning eller infektioner.

Inläggande av CVK är ett operativt ingrepp och skall utföras under sterila förhållanden. Vener som vanligen används är v. jugularis externa, v. jugularis interna eller v. subclavia. Efter inläggning skall röntgen ske för att kontrollera kateterläge samt för att utesluta pneumotorax. Perifert insatta centrala venkatetrar (PICC) läggs i något av överarmens lärl, v basilica, v brachialis el v cephalica.

En CVK läggs om med en steril transparent plastfilm som gör det möjligt att upptäcka eventuella infektionstecken. Förbandet byts var femte dag, men bör inspekteras dagligen. Om helt och oskadat behövs inget ytterligare förband vid bad eller dusch. En CVK bör inte sitta längre än en vecka, men i klinisk praxis förekommer betydligt längre tider. En CVK som inte används skall dagligen spolas igenom med 10 ml steril 0,9 % NaCl-lösning. Kontrollera backflödet vid varje manipulation av CVK!

Komplikationer: CVK ur läge. Åtgärd: Om delvis ur läge, fixera, kontakta anestesiläkare. Om helt ur läge: Tryckförband, planläge, kontakta anestesiläkare.

Luftemboli. Allvarlig komplikation som kan inträffa om CVK:n lämnats öppen eller blivit skadad. Luft sugs in i v. cava superior och förhindrar blodflöde i lilla kretsloppet. Åtgärd: Sänkt huvudända, patienten i vänster sidoläge, aspirera ur CVK:n, ge syrgas, larma, sätt perifer venkateter.

Tromboflebit/-infektion. Åtgärd: Se PVK. Oklar feber hos patient med CVK kan föranleda dragning av CVK samt odling från kateterspets. Ev antibiotika innan odlingssvar. Kontakta i första hand den enhet som lagt in CVK, ev skall första dosen antibiotika ges innan katetern dras.

Trombotisering/ocklusion. Åtgärd: Kontakta anestesiläkare närmaste vardag om infusion inte behöver ges. Ta inte bort katetern, den kan ev användas som ledare för ny CVK.

Subkutan venport (SVP): Är ett implanterbart injektionssystem med en injektionsport genom huden till en dosa med ett självslutande membran. Dosan står via en kateter i förbindelse med ett kärl (ofta v. cava superior) och tillåter injektioner, infusioner och blodprovstagning. En viktig fördel med systemet jämfört med PVK/CVK är en minskad infektionsrisk eftersom man undviker kontinuerlig penetration av huden. En nackdel är att patienten utsätts för stick.

Anläggande av SVP är ett operativt ingrepp och skall utföras under sterila förhållanden. Systemet får hanteras av läkare eller sjuksköterska. Indikation för SVP är längre tids behandling med näringslösningar, läkemedel, blodprodukter och andra vätskor. Det självslutande membranet möjliggör 2000 punktioner. Detta under förutsättning att endast specialnål används (t ex Grippernål). Injektioner och infusioner sker med aseptisk teknik. Nålen bör avlägsnas efter varje infusion/punktion för att minska risken för infektion. I undantagsfall kan nålen kvarlämnas i upp till tre dygn.

Det går bra att bada eller duscha med SVP utan nål. Om nål finns kan patienten duscha under förutsättning att porten är väl täckt med högpermeabel polyuretanfilm. Om heparinlås ska lägga efter avslutad injektion, infusion eller blodprovstagning eller när systemet är vilande ska lokala anvisningar för detta följas.

Komplikationer: 

1. Injektionsmotstånd. Åtgärd: Kontrollera att nålen gått genom membranet. Låt patienten ändra kroppsläge. Spola med fysiologisk koksaltlösning.

2. Ocklusion. Åtgärd: Streptokinasbehandling. Kontakta narkosläkare.

3. Infektion. Åtgärd: Kan ibland hävas med intravenös antibiotikabehandling, men oftast måste systemet plockas bort. Kontakta infektionsläkare. För övrigt, se avsnittet Nutrition i detta kapitel.

Fördjupning

Vårdhandboken, www.vardhandboken.se

Aktuella mediciner

Heparin: Inj Heparin.

Lidokain: Kräm EMLA.

Medel för varixbehandling: Kräm Hirudoid.

Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ