Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Psykiska sjukdomar > Sömnbesvär. Sömnproblem. Sömnrubbning. Sömnstörning. – Kroniska.

Sömnbesvär. Sömnproblem. Sömnrubbning. Sömnstörning. – Kroniska.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Definition

Frekvent (minst 3 ggr/vecka) mindre sömn än 6,5-7,5 timmar. Äldre klarar sig med något kortare sömntid, 15-25 åringar behöver mer. Förlängd insomningstid (> 30 minuter). Fler än 3 uppvaknanden/natt. Tidigt morgonuppvaknande. Duration längre än 1 månad.

Optimal sömnlängd för välmående är 7-8 timmar där såväl mer sömn (9-10 tim) eller mindre (5-6 tim) ger hormonella omställningar, innebärande bl. a risk för övervikt.

Biologiskt beror sömnbesvär på en dys- synkronisering av hjärnans neuron.

Orsak

Primära eller sekundära symtom? (se Differentialdiagnoser) Vanligt symtom vid depression/ångest (inkl tvångsbeteende)/missbruk. Kronisk stress (”har inte tid att sova”; ger kroniskt sömnunderskott som påverkar hjärnans sömnreglering).

Stress i sig kan ge såväl sömnsvårigheter som god sömn där avklarade stressituationer ger god sömn medan antecipatorisk stress/oförmåga stänga av kommande krav och stressituationer ger sömnbesvär. Barn som skjuter fram insomningstiden och blir kvällsmänniskor (TV, data; inte minst till följd av att även föräldrarna är uppe sent!). Detta utvecklar hyperaktivitet med sömnrubbning och koncentrationssvårigheter. Skiftarbete. Brist på motion. Alltför lite aktivitet dagtid. Sociala bekymmer inkl bla arbetsförhållanden där alltför höga krav, låg belöning (lön, uppskattning), skiftarbete, bristande kontroll över egna arbetssituationen visat ge sömnproblem. Stimulantiaintag kvällstid i form av rökning, kaffe. Diabetes, hypertoni, obesitas medför ofta sömnbesvär, sannolikt pga metabola/kardiovaskulära förändringar. Smärtor. Stroke. Parkinson. MS. RLS, Anemi. Borrelia. Kvalsterallergi med åtföljande täthet i näsa/övre luftvägar. Läkemedel (β2- agonister, slemhinneavsvällande medel med sympatikomimetika, kortikosteroider- såväl perorala som inhalerade, β- blockerare, Ca- hämmare, diuretika, kinidin, dopaminpreparat, bromokriptin, SSRI- preparat m fl). Sömnvanorna är nära korrelerade med den subjektivt upplevda hälsan.

Äldre har ofta kortare sömn, cirka 6½-7 timmar. Pga minskad produktion av melatonin påverkas sömnrytmen så att såväl insomning som uppvaknande sker tidigare- vaknar ofta på efternatten. Sömnen är ytligare med fler uppvaknanden. Till detta kommer ofta såväl värkproblematik som behov att gå upp och kissa en eller flera gånger på natten. Den korta sömntiden förstärker värken och ger stress samt allmän känsla av sämre mående.

Symtom

Sömnbrist märks inte direkt utan först 10-15 tim efter uteblivna sömnen med okoncentration etc. Risk att ackumulera symtom vid frekvent kortvarig sömn: Trötthet dagtid, omdömeslöshet, ökad känslighet för emotionella stimuli med humörsvängningar/irritabilitet. Ökad olycksrisk i trafiken och på arbetet (industrin, vården).

Kronisk sömnstörning är utöver dessa symtom associerat med nedstämdhet, minnesstörningar, oro, ångest, depression, minskad stresstolerans, sänkt psykomotorik, sänkt kognitiv nivå- ffa hos äldre. Sänkt smärttröskel. Impotens/minskad sexlust. Ökad risk för EP- anfall.

Även ökad risk för hypertoni med övrig hjärt-/kärlsjukdom, övervikt, metabola syndromet, typ-2 diabetes- Sänkt immunförsvar med återkommande infektioner (även kortare sömnbrist kan förvärra/utlösa en infektion/förkylning). Utmattningssyndrom, depression, stress- och värkproblematik (sänkt smärttröskel).

Ju mindre sömn desto högre adrenalinhalter i blodet med bl a höjd puls. Sömnbrist ökar cortisolproduktionen med negativ inverkan på hjärta- kärl och ökar risken för kardiovaskulär död. Tillväxthormon och prolaktin m fl sjunker vid sömnbrist.

Långvarig stress + efterföljande sömnlöshet kan resultera i psykos.

Differentialdiagnoser: Egentlig depression (ffa tidigt morgonuppvaknande). Vinterdepression (ökad matlust, viktökning, sug efter sötsaker, trötthet). Ångest. ADHD. Posttraumatiskt stressyndrom. Missbruk. Hypertyreos. Sömnapnésyndrom. Astma. Restless legs. Hjärtinsufficiens. Halsbränna m fl. Läkemedelsbiverkan (se Orsak ovan). ”Utbrändhet”. Värk.

Utredning

Anamnes (inkl bl a läkemedelsgenomgång). Psykiskt och somatiskt status. Sociala förhållanden. Typ av sömnrubbning (insomningssvårigheter, flera uppvaknanden, tidigt morgonuppvaknande?) Inverkan på dagfunktionen? Tupplurar dagtid? Sömndagbok 1-2 veckor. Prover efter misstanke om sjukdom; fritt-T4/TSH? GGT/CDT, PEth?

Behandling: Målet är sömn 7-8 timmar. Längre tids avvikelser från detta kan ge hälsokonsekvenser. Behandla bakomliggande orsak. Vid depressionsbehandling ge/kombinera med sederande preparat till natten som mirtazapin, eller amitriptylin.

Vid sömnapné; viktreduktion (mycket viktigt och ofta avgörande), bettskena (fungerar ofta bra vid måttliga besvär), övertrycksandning (CPAP) eller operation (får inte alltid avsedd effekt).

Vid kroniska sömnbesvär i första hand icke farmakologiska åtgärder i form av Information: undvik rökning, kaffe, te och cola efter kl. 17. Viktigt att ”hoppa på sömntåget” då naturliga tröttheten infinner sig på kvällen (finns ofta en motsvarande sömnport på em; fast svagare). Ingen tung måltid sent- dock att (varm)mjölk/choklad och smörgås kan vara rogivande! God sömnmiljö med hänsyn till buller och temp (14-18 grader), inte sova dagtid, minst ½ tim dagsljus varje dag. Reglering av Tv-tittande/dator ffa för barn.

Regelbundna sömnvanor ofta helt avgörande vid sömnproblem, inkl uppstigning vid samma tid varje dag. Ofta erfordras att pat stiger upp vid samma tid under veckans alla sju dagar.

Stimulikontrollbehandling: (= associera sängen med att sova). Gå till sängs endast vid trötthet, stig upp om sömnen uteblir 15-30 minuter, använd sängen enbart för sömn (inte TV, äta, arbeta etc). Stig upp relativt tidigt på mornarna!

Regelbunden motion; Lågintensiv och långvarig (promenader, jogging, simning) med avslut minst 3 tim innan sänggående.

Aktivitet under dagtid: En aktiverad hjärna har lättare för att somna. Möte med dagsljus underlättar kvällens insomnande (påverkan av melatoninsystemet). Fysisk aktivitet minskar även snarkning.

Avspänningsövningar: Via träning hos sjukgymnast, via avslappningsskivor (Apoteket säljer) eller meditation.

Kognitivbeteendeterapi: Påvisat effektivt med effekt åratal efter behandling. Finns internetbaserat.

Sömnskola.

Ljusbehandling: Ffa vid dygnsrytmrubbningar som skiftarbete och vid vinterdepression.

Sömnrestriktion: Vistelse i säng 5 timmar/natt. Långsam ökning under 2 veckors tid till normal sömn.

Gällande äldre fokus på ev smärtproblematik. Adekvat smärtlindring kan vara bättre än sömnpiller. Besvär med Restless Legs? Om sömnen störs av en eller flera blåstömningar nattetid fokusera på ev hjärtinsufficiens, prostatabesvär, urinvägsinfektion, överaktivblåsa, pågående medicinering (diuretika m fl), ev nattlig polyuri mm. Hos äldre kan en tupplur dagtid vara bra för att kunna hålla sig vaken till 21 – 22 och då hindra tidigt uppvaknande.

F ö gäller fysisk-, social- och psykisk aktivering under dagtid och exponering för dagsljus.

Farmakologisk behandling:

Intermittent behandling! (för att hindra beroendeutveckling betr de bensodiazepinlika preparaten, för att se när normal sömnrytm inträder, för att antihistaminpreparaten behöver en tids ”washout” för att bibehålla fullgod effekt). Sömnmediciner kan bryta en ond cirkel så att pat kommer in i regelbunden rytm. I första hand Zolpidem (kort halveringstid) eller Zopiklon (längre halveringstid). Propiomazin eller alimemazin fungerar för en del (enda alternativen för missbrukare). Kan ge dagtrötthet. Kombination av ett antihistamin eller propiomazin tillsammans med zolpidem alt zopiklon fungerar ofta bra där doserna kan hållas låga.

Bensodiazepinpreparat rekommenderas primärt inte för sömninitiering. De har längre halveringstid och risken för beroende ökar. Ges inte till pat med missbruksanamnes och inte vid nattliga andningsstörningar. Kan användas vid samtidig ångestbild- i första hand oxazepam. Hos äldre bör startdosen vara hälften av vuxendosen. Till unga pat ges antihistaminer. Veckosluten bör vara fria från farmaka.

Långtidsbehandling med sömnmedel innebär ofta att sömngivande effekten successivt avtar samtidigt som farmakainducerad dagtrötthet och yrsel tilltar.

Melatonin finns för temporärt bruk (upp till 13 veckor), till pat > 55 år.

Melatonin används även mot ”jet lag”. Hos blinda kan preparatet användas mot sömnbesvär – via läkare med särskild erfarenhet av denna behandling.

Egenvård: Undvik kaffe, te och energidrycker efter kl. 17, god sömnmiljö utan miljöbuller och behaglig rumstemperatur, undvik hunger vid sänggåendet. ”Varva ner” 2 timmar innan sänggåendet. Regelbundna sänggåenderutiner. Regelbunden motion senast 3 timmar innan sänggående, ingen sovstund under dagtid, minst flera timmars dagsljus varje dag, stiga upp samma tid varje dag. Varmt bad någon timma innan sänggåendet. Gå upp ur sängen relativt tidigt!

Enligt egen erfarenhet: Kronisk sömnbrist är mkt vanlig orsak till stress- depressions- och ångestbild liksom generellt till suboptimal hälsa och funktionsnivå. (Dr L-O Medin, Göteborg).

Aktuella Mediciner

Antidepressiva

Amitryptilin: T Saroten. Mirtazapin: T Mirtazapin. T Remeron-S.

Antihistamin

Alimemazin: Dr/T Theralen. Prometazin: T Lergigan.

Bensodiazepiner

Oxazepam: T Oxascand.

Bensodiazepinlika

Zolpidem: T Stilnoct. T Zolpidem. Zopiklon: T Imovane. T Zopiklon.

Växtbaserade sömnmedel

Valeriana officinalis: T Dormiplant 500mg, (Receptfritt).

Övriga sömnmedel

Melatonin: Circadin. Propiomazin: T Propavan.

Behandling

Målet är sömn 7-8 timmar. Längre tids avvikelser från detta kan ge hälsokonsekvenser. Behandla bakomliggande orsak. Vid depressionsbehandling ge/kombinera med sederande preparat till natten som mirtazapin, eller amitriptylin.

Vid sömnapné; viktreduktion (mycket viktigt och ofta avgörande), bettskena (fungerar ofta bra vid måttliga besvär- fungerar ej betr de med kraftig övervikt), övertrycksandning (CPAP- fungerar ofta bra) eller operation (får inte alltid avsedd effekt).

Vid kroniska sömnbesvär i första hand icke farmakologiska åtgärder i form av Information: undvik rökning, kaffe, te och cola efter kl. 17. Viktigt att ”hoppa på sömntåget” då naturliga tröttheten infinner sig på kvällen (finns ofta en motsvarande sömnport på e m; fast svagare). Ingen tung måltid sent- dock att (varm)mjölk/choklad och smörgås kan vara rogivande! God sömnmiljö med hänsyn till buller och temp (14-18 grader), ej sova dagtid, minst ½ tim dagsljus varje dag. Reglering av Tv-tittande/dator ff.a. för barn.

Regelbundna sömnvanor ofta helt avgörande vid sömnproblem, inkl. uppstigning vid samma tid varje dag. Ofta erfordras att pat. stiger upp vid samma tid under veckans alla sju dagar.

Stimulikontrollbehandling: (= associera sängen med att sova). Gå till sängs endast vid trötthet, stig upp om sömnen uteblir 15-30 minuter, använd sängen enbart för sömn (ej TV, äta, arbeta etc.). Stig upp relativt tidigt på mornarna!

Regelbunden motion; Lågintensiv och långvarig (promenader, jogging, simning) med avslut minst 3 tim innan sänggående.

Aktivitet under dagtid: En aktiverad hjärna har lättare för att somna. Möte med dagsljus underlättar kvällens insomnande (påverkan av melatoninsystemet). Fysisk aktivitet minskar även snarkning.

Avspänningsövningar: via träning hos sjukgymnast, via avslappningsband (Apoteket säljer!) eller meditation.

Kognitiv beteendeterapi: Påvisat effektivt med effekt åratal efter behandling. Finns internetbaserat.

Ljusbehandling: Ff.a. vid dygnsrytmrubbningar som skiftarbete och vid vinterdepression.

Sömnrestriktion: Vistelse i säng 5 timmar/natt. Långsam ökning under 2 veckors tid till normal sömn.

Gällande äldre focus på ev smärtproblematik. Adekvat smärtlindring kan vara bättre än sömnpiller. Besvär med Restless Legs? Om sömnen störs av en eller flera blåstömningar nattetid fokusera på ev. cor inkomp, prostatabesvär, urinvägsinfektion, överaktiv blåsa, pågående medicinering (diuretika m fl.), ev. nattlig polyuri mm. Betr äldre kan en tupplur dagtid vara bra för att kunna hålla sig vaken till 21 – 22 och då hindra tidigt uppvaknande.

F ö gäller fysisk-, social- och psykisk aktivering under dagtid och exponering för dagsljus.

Farmakologisk behandling: 

Intermittent behandling! (för att hindra beroendeutveckling betr. de bensodiazepinlika preparaten, för att efterse när normal sömnrytm inträder, för att antihistaminpreparaten behöver en tids ”washout” för att bibehålla fullgod effekt). Sömnmediciner kan bryta en ond cirkel så att pat. kommer in i regelbunden rytm. I första hand Zolpidem (kort halveringstid) eller Zopiclon (längre halveringstid). Propiomazin eller alimemazin fungerar för en del (enda alternativen för missbrukare!). Kan ge dagtrötthet. Kombination av ett antihistamin eller propiomazin tillsammans med zolpidem alt zopiklon fungerar ofta bra där doserna kan hållas låga.

Bensodiazepinpreparat rekommenderas primärt inte för sömninitiering. De har längre halveringstid och risken för beroende ökar. Ges ej till pat med missbruks-anamnes och ej vid nattliga andningsstörningar. Kan användas vid samtidig ångestbild- i första hand oxazepam. Hos äldre bör startdosen vara hälften av vuxendosen. Till unga pat. ges antihistaminer. Veckosluten bör vara fria från farmaka.

Långtidsbehandling med sömnmedel innebär ofta att sömngivande effekten successivt avtar samtidigt som farmakainducerad dagtrötthet och yrsel tilltar.

Melatonin finns för temporärt bruk (upp till 13 veckor), ff.a till pat. > 55 år.

Melatonin användes även mot ”jet lag”. Hos blinda kan preparatet användas mot sömnbesvär – via läkare med särskild erfarenhet av denna behandling.

Frekventa mardrömmar kan minskas genom att sova något mindre (ger djupare sömn; mardrömmar uppstår under den ytligare REM-sömnen. Kortare sömntid resulterar ej i att man behöver sova igen tiden, utan resulterar i djupare/effektivare sömn).

 

Egenvård: Undvik kaffe, te och coladryck efter kl. 17, god sömnmiljö utan miljöbuller och behaglig rumstemperatur, undvik hunger vid sänggåendet. ”Varva ner” 2 timmar innan sänggåendet. Regelbundna sänggåenderutiner. Regelbunden motion senast 3 timmar innan sänggående, ingen sovstund under dagtid, minst flera timmars dagsljus varje dag, stiga upp samma tid varje dag. Varmt bad någon timma innan sänggåendet. Gå upp ur sängen relativt tidigt!

 

Enligt egen erfarenhet: Kronisk sömnbrist är mkt vanlig orsak till stress- depressions- och ångestbild liksom generellt till suboptimal hälsa och funktionsnivå. (Dr L-O Medin, Göteborg).

 

Aktuella Mediciner:

Antidepressiva 

Amitryptilin: T Saroten. Mirtazapin: T Remeron-S. T Mirtazapin.

Antihistamin 

Alimemazin: Drp/T Theralen. Prometazin: T Lergigan.

Bensodiazepiner 

Oxazepam: T Oxascand.

Bensodiazepinlika 

Zolpidem: T Stilnoct. Zopiclon: T Zopiklon.

Växtbaserade sömnmedel 

Valeriana officinalis: T Dormiplant 500mg, (Receptfritt).

Övriga sömnmedel 

Melatonin: T Circadin. Propiomazin: T Propavan.

 

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ