Tinnitus

Definition

Subjektiv ljudupplevelse som uppkommer utan yttre ljudkälla.

Orsaker

Vanlig orsak är en sensorineural hörselnedsättning p.g.a. presbyacusis eller bullerexponering/akustiskt trauma (uppmärksamhet på musik via hörsnäckor). I stort sett alla öronsjukdomar kan vara förenade med tinnitus, oftast i samband med sjukdomar som orsakar hörselnedsättning: Sjukdomar i hörselgång och mellanöra (vaxpropp, otit, trumhinneperforation, otoskleros, spänningar i musculus stapedius eller tensor tympani). Sjukdomar i hörselnerv och hörsnäcka (ärftlig hörselnedsättning, bullerskada, Ménières sjukdom, skallskada, plötslig dövhet, viroser, akustikustumör, presbyacusis). Hormonella rubbningar (diabetes, sköldkörteldysfunktion). Hypertoni, hypotoni, stress (ökar ofta tinnitus), nackvärk med muskelspänningar i nacke, arterioskleros, blodsjukdomar (ex v erytrocytos), anemi, käk- och bettproblem med muskelspänningar (tandpressning, tandgnissling). Psykiska problem (ångest, depression – tinnitus kan vara tidigt tecken på depression).

Läkemedelsrelaterade (salicylater, NSAID, loop-diuretika, cytostatika med flera). Inte ovanligt med tinnitus där ingen orsak kan påvisas.

Symtom

Mycket vanligt besvär (10–15 % drabbas). Än vanligare hos äldre. Förekommer oftast tillsammans med hörselnedsättning, ffa av sensorineural typ.

Tinnitus indelas i III grader:

Grad I: Intermittent – stör endast i tyst miljö.

Grad II: Ständigt närvarande tinnitus, men kan förträngas då pat. är sysselsatt eller om maskerande omgivande ljud finns.

Grad III: Ständigt närvarande tinnitus, plågsam, kan inte undertryckas, väcker pat. nattetid.

Vanligt med hyperacusis. Tinnitus förvärras vid stress, ångest, depression, sömnbesvär. Tinnitus kan också ge sömnbesvär, okoncentration, trötthet. Hög samsjuklighet med depression och ångest. 1–2 % har så störande tinnitus att den påverkar livsföringen.

Utredning

Noggrann anamnes: Debut, bullerexposition, övriga sjukdomar inkl förekomst av depression, ångest, sömnbesvär, stress. ÖNH-status: Otoskopi, auskultering över halskärl, palpation över tinningsregion och nacke/axlar, hörselundersökning, tempomandibulär funktion. Självskattingsformulär: BAS tinnitus, THI Lab: BT, Hb. P-glu. Ev T4/TSH.

Behandling

Sedvanlig terapi mot underliggande orsak. För övrigt finns mot subjektiv tinnitus ingen botande behandling (mer än vid distinkt öronsjukdom som exempelvis operation vid otoskleros). För nydebuterad tinnitus viktigt med tidig saklig information för att motverka kroniska besvär; gärna remiss ÖNH/Hörcentral för hjälp och ev. delta i ”Tinnitusgrupp”. Acceptans och habituering. För patienten gäller det generellt att hitta sitt eget sätt att klara av situationen – trots ofta kvarstående tinnitus. Sertralin har visats dämpa tinnitusbesvären, även i frånvaro av ångest/depression. Full effekt efter 12–16 veckors medicinering – initialt kan tinnitus bli värre under 1–2 veckor! Effekten är ofta att patienten uppger att tinnitus finns kvar, fast i mindre uttalad grad och att det är lättare att acceptera tinnitus; ”man bryr sig inte lika mycket”. Sertralin kan tyvärr också ha tinnitus som biverkan. Kognitiv beteendeterapi (KBT) värdefullt, ger ökad kontroll över obehaget och därigenom minskning av dessa. Många patienter blir deprimerade, SSRI kan behövas även av denna anledning. För patienterna som påverkas väsentligt av sina tinnitussymptom, kan TRT (tinnitus retraining therapy) övervägas, dessa behandlingar utförs på specialiserade tinnituscenter.

Remiss FHV för ljudsanering/omplacering? Anmälan som arbetsskada? Grad I tinnitus – pat. söker sällan doktor. Grad II–III – överväg remiss till ÖNH-klinik för bedömning.

Egenvård:Mycket viktigt att i tidiga åldrar förebygga att tinnitus uppstår. Fritidsbuller når ofta skadliga nivåer (gräsklippare, musik – även sådan man gillar!). Begränsning av bullerexponering i yrkeslivet är en självklarhet.

Patientinformation:

www.horsellinjen.se

www.doktorn.com

Aktuella Mediciner

SSRI

Sertralin: T Sertralin. T Zoloft.