Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Gynekologiska sjukdomar > Urininkontinens hos kvinnor. Urinläckage hos kvinnor. Överaktiv blåsa hos kvinnor. Urinträngning hos kvinnor.

Urininkontinens hos kvinnor. Urinläckage hos kvinnor. Överaktiv blåsa hos kvinnor. Urinträngning hos kvinnor.

ICD-10: N39

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se även Urininkontinens hos äldre i kapitlet Geriatriska sjukdomar. Behandlingshjälpmedel vid inkontinens redogörs för i nämnda kapitel.

Definition

Vid urininkontinens förekommer läckage av urin i sådan omfattning att det utgör ett hygieniskt eller socialt problem och påverkar livskvaliteten negativt. Finns i olika former: 1: Ansträngningsinkontinens. 2: Trängningsinkontinens. 3: Blandinkontinens med symtom både på ansträngnings-/trängningsinkontinens. 4: Överrinningsinkontinens. 5: Neurogena blåsrubbningar. 6: Iatrogen inkontinens efter operationer, strålbehandling, vissa läkemedel.

Orsaker

Multifaktoriell bakgrund. Komplicerat samspel mellan innervation, uretra, blåsa, extrauretrala och extravesikala strukturer som ligament, vagina och bäckenbottenmuskulatur upprätthållande kontinens.

Ansträngningsinkontinens kan förvärras av atrofisk uretraslemhinna hos äldre kvinnor. Andra orsaker är ärftliga faktorer, uttalad övervikt, genomgången graviditet, låg tonus i urinröret, försämrad upphängning av urinrörets inre del. KOL.

Trängningsinkontinens orsakas oftast av nedre UVI. Vanlig orsak är även stress hos individ i karriären. Annan orsak är överaktiv blåsa, anses orsakad av frekventa blåskontraktioner pga detrusorinstabilitet. Även pga låggradig uretrit (ej infektion) där reflex i inflammerad uretra utlöser detrutorkonstriktion. En inte ovanlig orsak är frekvent vattenintag pga missuppfattningen att man bör dricka ofta trots att man ej är törstig. Täta urintömningar kan även bero på en minskad kapacitet hos blåsan. Hos vissa patienter kan det även vara en anpassning från patientens sida, dvs pat kissar för säkerhets skull. Även pga övervikt, obstipation, hjärtsvikt, blåssten, diuretika, tumör i urinblåsa/lilla bäckenet/äggstockar, demenssjudom, parkinsons sjkd, multipel skleros.

Blandinkontinens förekommer hos cirka 30 % av alla kvinnor med urininkontinens.

Överrinningsinkontinens uppstår när blåsan är höggradigt utspänd av urin och slutringsmuskulaturen inte kan hålla emot länge.

Neurogena blåsrubbningar uppstår efter t ex cerebrovaskulär hjärnskada (demens, st post stroke, Mb Parkinson, MS), i samband med kronisk progressiv nervsjukdom, traumatiska CNS- skador eller CNS- tumörer.

Iatrogen inkontinens uppkommer som följd av gynekologisk kirurgi, t ex hysterektomi, prolapsoperation eller efter strålbehandling av bäckenorganen. Fistlar kan förekomma efter traumatiska, långdragna förlossningar. Ogynnsam effekt av läkemedel såsom vissa diuretika och sömnmedel kan också orsaka inkontinens.

Ovarialtumör kan debutera med trängningsinkontinens.

Symtom

Inkontinens är ofta förknippad med negativa känslor, störd social samvaro och en bundenhet till hemmet.

Ansträngningsinkontinens föreligger hos cirka 50% av kvinnor med inkontinensbesvär. Urinläckage av begränsad mängd i samband med ansträngning som medför hastigt ökat intraabdominellt tryck t ex hosta, nysning, skratt, hopp, tunga lyft, löpning etc.

Trängningsinkontinens innefattar frekventa miktioner och/eller täta trängningar, med eller utan inkontinens. Trängningarna kan komma plötsligt och utan förvarning. För många patienter kommer de dessutom tätt och för med sig oro för att inte kunna hålla emot. Pat med överaktiv blåsa behöver gå på toaletten ofta; > 8 gånger/dygn- vissa så ofta som 15-20 gånger/dygn. Trängningarna kan åtföljas av urinläckage. Eftersom pat inte förmår hejda blåssammandragningen kan läckagen ibland vara stora.

Neurogen blåsrubbning visar urinläckage utan trängning eller stressprovokation.

Utredning

Noggrann allmän- och miktionsanamnes (miktionslista med frekvens, volymer och fördelning över dagen). Gynundersökning med fylld/ tömd blåsa. I samband med undersökningen noteras eventuell urinavgång vid hosta. Bonney´s test: två fingrar införs i vagina, ett på vardera sidan om uretra, som understöds utan att komprimeras mot symfysen varefter patienten uppmanas att hosta på nytt. Om då läckaget upphör är testet positivt och där finns goda förutsättningar för positiv effekt av operation. Be samtidigt pat att knipa. Om då dålig kontraktion runt vagina kan pat behöva träning via sjukgymnast, ev via elstimulering. Miktionslista. Typiskt vid trängningsinkontinens: Medelmiktionsvolym < 200 ml, miktionsfrekvens > 7 ggr/dygn. Urinprov, ev odling. Uteslut cystit, uretrit, glukosuri. Trängningsinkontinens med kort anamnes (< 1 år) eller hematuri: Uteslut malignitet. Ofta genomförs då uretrocystoskopi samt urodynamiska undersökningar t ex cystometri. Ev transvaginalt ultraljud över lilla bäckenet. Vid symtom på trängningsinkontinens görs ett grovneurologiskt status , för att utesluta inkontinensen som del i neurologisk sjukdom.

 

Behandling

Ansträngningsinkontinens: Om lindriga eller måttliga besvär initialt konservativ behandling: Behandla ev övervikt, rökning, hosta, förstoppning. Bäckenbottenträning, ev med hjälp av sjukgymnast/barnmorska/uroterapeut. Har god effekt om korrekt och konsekvent utförd; 3 ggr dagl med tio 5- sekunders maximala knip och ett submaximalt under 2 minuter. Effekt på symtom kan ej förväntas innan ca 10 veckor med flitigt tränande. Första uppföljning efter 10 veckor. Träningsperiod om 4 – 6 mån innan definitiv utvärdering. Träningen kräver stöttning och uppmuntran! Östrogenbehandling lokalt i form av vaginalinlägg, vaginaltablett eller vaginalkräm till postmenopausala kvinnor. Remiss till distrikts- eller inkontinenssköterska för hjälp med inkontinenshjälpmedel. Vid situationsbetingat läckage provas lämplig storlek av Contelle uretrastöd (kostnadsfritt hjälpmedel) som appliceras innan läckageprovocerande aktivitet. Man kan också prova en vanlig tampong istället för Contelle. Utvärdera efter 3-4 mån. Duloxetin kan provas när enbart bäckenbottenträning inte räcker. Skall kombineras med sådan träning. Vid bristande behandlingseffekt eller vid mer uttalade besvär: Remiss gynekolog för ställningstagande till operation polikliniskt- de flesta blir bättre eller bra.

Trängningsinkontinens/Överaktiv blåsa: Utvärdera miktionslista. Överdrivet vätskeintag? Blåsträning: pat får ”vänta ut” trängningen tills den går över. Till en början någon minut, därefter 5-10-15 minuter- minsta tidsvinst är betydelsefull. Målet sätts att kissa var 3-4:e timma. Undvik att kissa ”för säkerhets skull”. Blåsträning kan ge god effekt. Östrogenbehandling lokalt, – enligt Behandling/ atrofiska slemhinnor nedan. antikolinergikum vilket relaxerar detrusorn och minskar kraften i blåskontraktionen. Spasmolytikum som mirabegron är alternativ utan antikolinerga biverkningar. Behandling med elstimulering är ibland aktuellt. Botoxinjektioner i blåsmuskeln ger god men övergående effekt (6-9 månader). Uretritbehandling med transvaginal uretramassage och lokal kortisonapplikation i uretra provas av vissa läkare. Desmopressin användes till personer med överaktiv blåsa inför speciella aktiviteter (högst 1 gång/dygn, kontraindicerat vid bl. a hjärtsvikt, minskar urinutsöndringen under 6-8 tim Se upp för hyponatremi).

Vid oklar inkontinens, blandinkontinens eller om man misstänker fistlar eller missbildningar: remiss till gynekolog-/urologklinik.

Behandling/ atrofiska slemhinnor: För behandling av torrhet i slidan, urinvägsbesvär och inkontinens ffa av typen överaktiv blåsa/trängningsinkontinens god effekt av lokal östrogenbehandling. Oestradiolalternativ är Oestring som vaginalring som byts var 3:e månad (av kvinnan) alternativt Vagifem i vagitorie – erfarenheten säger att man för effekt ofta bör gå upp till 25 mikrog/dos, applicerat 2 gånger per vecka. Östriolalternativ är Ovesterin som vagitorie 0,5 mg eller kräm, applicering 2 gånger per vecka. Lokal östrogenbehandling förbättrar tillståndet på några veckor. Den fortsätter sedan så länge kvinnan upplever nytta med sin behandling.

Aktuella Mediciner

Antikolinergikum

Oxybutynin: T Ditropan, T Oxybutynin, Depotplåster Kentera.

Tolterodin: T Detrusitol. Depottabl Detrusitol SR. T Tolterodin. Depotkapsel Tolterodin.

Solifenacin: T Vesicare.

Darienacin: T Emselex.

Solofenacin: T Vesicare.

Fesoterin: T Toviaz.

Spasmolytikum

Mirabegron: T Betmiga.

Östrogentillskott lokalt för behandling av slemhinnebesvär

Estradiol: Vaginalinlägg Oestring. Vaginaltabl Vagifem.

Estriol: Vaginalkräm/Vag Ovesterin.

Östrogentillskott systemiskt för slemhinnebesvär

Estriol: T Oestriol.

Övriga

Desmopressin: T Minirin. T Desmopressin.

Duloxetin: K Yentreve.

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ