Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Urinvägarnas sjukdomar > Urininkontinens hos män. Urinträngning hos män. Överaktiv blåsa hos män.

Urininkontinens hos män. Urinträngning hos män. Överaktiv blåsa hos män.

ICD-10: N39

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se även avsnitten Urininkontinens hos äldre i kapitlet Geriatrik liksom avsnittet LUTS i detta kapitel.

Definition

Ofrivilligt urinläckage. Trängningar till miktion, Kort varningstid.

Orsak

Trängningsinkontinens: Vanligaste orsaken är en överaktiv blåsa där blåsmuskulaturen drar ihop sig plötsligt och intensivt trots att blåsan ej är fylld. Orsakas av en defekt neurogen kontroll i blåsväggen under blåsans fyllningsfas. Vanlig orsak är även stress hos individ i karriären liksom UVI eller uretrit. Vanlig orsak är även frekvent vattenintag pga missuppfattningen att man bör dricka ofta trots att man inte är törstig!

Andra orsaker är prostatahyperplasi (kan vara del i Överrinningsinkontinens), övervikt, hjärtsvikt, läkemedel (bl a diuretika m fl), blåssten, tumör i urinblåsa, cerebrala (tumor, stroke, cerebral småkärlssjukdom, demens, Parkinson, MS), spinala (traumatisk tvärsnittslesion). Patienter med kronisk prostatit kan besväras av lätt droppinkontinens.

Ansträngningsinkontinens: Innebär ett urinläckage till följd av ökat intraabdominellt tryck t ex i samband med fysisk aktivitet, tunga lyft, hosta. förekommer ofta efter radikal prostatektomi och i sällsynta fall efter TURP med accidentell sfinkterskada.

Överrinningsinkontinens: Hos män med stor residualurinmängd. Frekventa trängningar eller kontinuerligt mer eller mindre läckage, ofta nattligt sådant. Bakomliggande orsak oftast stor prostata. Ibland förträngning av uretra, ex v efter infektion.

Symtom

Urininkontinens är ofta kopplat till andra vattenkastningsbesvär. T ex kan trängningsinkontinens ingå som ett delsymtom i överaktiv blåsa, där de övriga symtomen utgörs av urinträngningar (fler än åtta/dygn) och pollakisuri. Stressorsakade besvär ofta bättre under helger/semestrar. Se LUTS-avsnittet.

Utredning

Se LUTS-avsnittet

Aktuella mediciner

Alfa-1-blockerare

Alfuzosin: T Alfuzosin. 

Doxazosin: T Alfadil BPH.

Terazosin: T Hytrinex.

Antikolinergika

Darienacin: T Emselex.

 Fesoteridon: T Toviaz.

 Oxybutynin: T Ditropan, T Oxybutynin, Depotplåster Kentera.

Solifenacin: T Vesicare.

 Tolterodin: T Detrusitol. Depottabl Detrusitol SR. T/Depotkapsel Tolterodin.

Antidiuretiskt hormon

Desmopressin: T Desmopressin. T Minirin.

Diuretika

T Furosemid.

Spasmolytika

Mirabegron: T Betmiga.

Behandling

Riktas mot grundorsak. Bakomliggande orsak måste utredas innan behandling. Uppföljning efter insättning av antikolinergt preparat efter 1 – 3 mån.

Vid Ansträngningsinkontinens: 

Bäckenbottenträning under 4 – 6 mån har ofta god effekt, gärna via uroterapeut eller sjukgymnast. Har mycket god effekt om korrekt och konsekvent utförd; 3 ggr dagl med 5- sekunders maximala knip x 10 och ett submaximalt under 2 minuter. Effekt på symtom kan förväntas efter ca 10 veckors flitigt tränande. Första uppföljning efter 10 veckor. Träningsperiod om 4 – 6 mån innan definitiv utvärdering. Träningen kräver stöttning och uppmuntran. Viktminskning vid övervikt. Regelbundna blåstömningar. Undvikande av obstipation. Sparsamhet med urindrivande (kaffe, te). Ev läckageskydd, förskrivning via sköterska. Tillståndet kan vara övergående efter operativt ingrepp i blåsa/urinvägar/prostata.

Vid Trängningsinkontinens:

Blåsträning! Pat får ”vänta ut” trängningen tills den går över. Till en början någon minut, därefter 5-10-15 minuter- minsta tidsvinst är betydelsefull. Målet sätts att kissa var 3-4:e timma. Undvik att kissa ”för säkerhets skull”. Blåsträning kan ge god effekt på en vecka.

Antikolinergika. Vid överaktiv blåsa. De olika preparaten har individuella skillnader som gör att man kan behöva pröva sig fram. Kan kombineras med desmopressin. Försiktighet vid prostatahyperplasi.

Alfareceptorblockerare Vid prostatahyperplasi. Kan kombineras med antikolinergika.

Spasmolytika Vid överaktiv blåsa; T Betmiga. Har ej antikolinerg verkan.

Desmopressin/Minirin Vid överaktiv blåsa och nocturi. Även inför speciella aktiviteter (högst 1 gång/dygn, kontraindicerat vid hjärtsvikt, minskar urinutsöndringen under 6-8 tim. Se upp för hyponatremi). Kan kombineras med antikolinergika.

Sparsamhet med urindrivande (kaffe, te, överdrivet vätskeintag).

Diuretika kan användas för att öka urinutsöndringen under viss del av dygnet och ”torrlägga” under andra tider.

Ev läckageskydd, förskrivning via sköterska.

Vid Överrinningsinkontinens:

Oftast gäller operativt åtgärdande av hypertrof prostata eller annan obstruktion. Initialt ev kateter. Om operativ åtgärd med tanke på patientens tillstånd inte låter sig göras gäller absorberande hjälpmedel alt kvarliggande kateter, eller självtappning.

Absorberande hjälpmedel: Det finns i dag en rad olika absorberande hjälpmedel som utvecklats och anpassats för män. Individuell utprovning är ofta nödvändig, hänvisa till distriktssköterskor och uroterapeuter.

Patienten själv kan på apotek och utan förskrivning köpa såväl små inkontinensskydd som urinuppsamlingskärl. Sistnämnda finns för engångs- och flergångsbruk: ex v Pipinette (liten potta med lock) eller Pipinette Travel Kit (inlägg med superabsorberande ämne).

Inkontinensprodukter får inte spolas ner i toaletten utan kastas i hushållssoporna. Urinuppsamlingspåsar töms i toaletten efter användning. Kateterbärare använder tömningsbar urinuppsamlingspåse (byte en gång i veckan) för att minimera risken för infektion.

Remiss urolog vid terapiresistens och uttalade problem för ställningstagande till neuromodulering, blåsaugmentation eller inj med botulinumtoxin:

Neuromodulering innebär implantation av ”pacemaker för blåsan” via i lokal-anestesi applicerad sakral elektrod.

Blåsaugmentation innebär förstoring avblåsan genom att del av ileum sys in i denna.

Botulinumtoxin kan injiceras in i detrusormuskeln, sker i lokalbedövning eller under kort narkos. Innebär ofta utslagen blåstömningsförmåga varför patienten innan behandling måste visa sig förmögen och villig att tillämpa självtappning.

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ