Praktisk Medicin 2014

pm2014

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Praktisk Akut Medicin > Urinkateter. KAD. Nefrostomi. Pyelostomi

Urinkateter. KAD. Nefrostomi. Pyelostomi

Katetertyper och dess handläggning:

Det finns en lång rad olika katetrar. I första hand används silikonbelagd latexkateter med kuff. Vid latexöverkänslighet används helsilikon- kateter. Silikonkatetern har större innerlumen än latexkatetern.

Tappningskatetrar är lite fastare och lättare att föra in. De saknar kuff. Vissa katetrar bör  inför tappning doppas i ljummet kranvatten och får på 30 sek. en hyd-rofil beläggning och är klar för användning. Specialkatetrar (hematuri-katetrar, Thiemannkatetrar m.m.) förekommer i hemsjukvården, men används fr.a. i de fall där man förutsett besvär.

Suprapubisk kateter/ Cystostomi: Urinkateter genom bukväggen in till urin-blåsan. Byte sker av läkare tills kanalen blivit stabil. Om katetern åker ut måste en ny sättas in omedelbart, senast efter 15-20 min. I annat fall sluter sig kanalen i buken. Viktigt att ha reservkateter. Om en ny inte kan sättas in tas ställning till om patienten ska åka in till sjukhus eller om kateter genom urinröret kan sättas.

Pyelostomi/nefrostomi: Pyelostomikateter bör rutinspolas en gång i veckan för att förebygga stopp på grund av saltutfällning på kateterns insida. Spolning sker med steril NaCl 9mg/ml ca 5-10 ml med en 5- eller 10 ml- spruta; proceduren upprepas några gånger. Om vätskan inte rinner tillbaka kan en försiktig aspi-ration provas med en spruta. Om stopp till sjukhus akut för byte av kateter.

Lite läckage vid sidan av katetern -som förekommer ibland-, kontakta urolog om detta närmaste vardag.

 

Hantering:

Att sätta en kateter är en läkarordination och görs ofta akut.

 

Indikationer: Urinstämma p.g.a. prostatahyperplasi, prostatacancer eller annan samtidig sjukdom som leder till blåsrubbning, akuta skador ihop med olycka eller hematuri. Indikationen kan vara övergående, vilket kan motivera ett försök att dra katetern efter några veckor – med planerad uppföljning.

 

Kateterval: Rutinmässigt väljs storlek 14 för män och 12 för kvinnor. Finns uppgifter om tidigare stopp väljs grövre kat-eter.  Läckage motiverar byte till tunnare kateter! Mängden utfälln-ingar, förekomst av blodkoagler, kända strikturer i urinröret påverkar storleksval.

 

Tappning: Vid misstanke om urinretention gäller bladderscan eller tappning. Om misstanke på att katetern kan behöva sitta kvar ordineras en kvarliggande KAD istället för tappningskateter.  Lämna ordination till sjuk-sköterska om vilken volym som kan accepteras – regel ca 300 ml. Om stor urinmängd tappas ca 500 ml i taget, med 20 minuters intervall.

 

Spolning av nedre urinkateter kan göras med vanligt kranvatten. NaCl om det föreligger blödning vid spolningstillfället – ger mindre sveda. Katetern skall spolas vid grumlig eller blodig urin för att förebygga stopp. ”Bästa spolning är riklig dryck”.

 

Blåsträning är inte aktuellt i det akuta läget, bedöms vid uppföljningen. 

 

Kateterproblem:

- Svårt att få in katetern. Försök att med ett finger i rektum trycka mot uretra vid prostata. Prova tappningskateter om vanlig kateter inte går att få in. Om det går bra kan den katetern tejpas provisoriskt. Dagen därpå kan uretra ha svullnat av så att det går bra att få in vanlig kateter. Ibland är det svårt att få in kateter på grund av smärta och att patienten spänner sig. Ge i så fall 5-10 mg Stesolid rektalt före nytt kateteriseringsförsök.
- Återkommande stopp. Om det blir stopp i katetern på grund av riklig ut-fällning kan tätare rutinbyten minska risken för kateterstopp. Byte av kateter-material? Rikligt intag av dryck om inte vätskerestriktion är ordinerad. Blåssköljning?

- Katetern åker ut. Stenar/utfällningar kan ha skurit av ballongen. Vid helsili-konkateter kan ballongen ha krympt. Förebyggs genom att kontrollera/kuffa om regelbundet (3-4:e vecka).

- Läckage. Byt till mindre storlek.

- Trängningar med/utan läckage. Är katetern är rätt fixerad? Kontrollera kuffens läge och mängd (för liten kuffmängd kan irritera urinröret). Blås-sköljning? Bedöm och åtgärda ev. förstoppning, slemhinneatrofi, cystit, uretrit.

- Blod i urinen. Blodkoagler kan orsaka stopp. Blåssköljning tills urinen blir klar.

- Förvirrad patient drar ut sin KAD: Oftast inte farligt, men kuffen kan skada uretra, så att det är svårt att sätta ny kateter. Indikationen för KAD måste om-prövas. Intermittent tappning? Suprapubisk kateter?

- Kuffen går ej att tömma: Prova först att spruta in mer NaCl så att ev. hinder i kanalen löses. Om detta inte fungerar kan kuffen ”sprängas”. Urinblåsan fylls med 200 ml NaCl. Använd därefter en intramuskulär nål som försiktigt förs in i ballongkanalen. Spruta sedan snabbt in några milliliter medicinsk bensin. (Långsam insprutning gör att ballongkanalen löser upp sig, och då blir det stopp). Spola med 200-300 ml NaCl. Försök därefter dra ut katetern. Om det är stopp i katetern och omöjligt att tömma kuffen skall patienten sändas till sjukhus. Bensin skall inte användas i sådana fall. Klipp inte av katetern!

 

Aktuella Mediciner:

Diazepam: Klysma Stesolid.

Lidokain: Gel Xylocain.

Natriumklorid 9 mg/ml.

Uppdaterad:

Vill du också synas här?
Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.

Kontakta oss för annonsalternativ