I Sverige lever cirka 40 000 till 50 000 flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning. Socialstyrelsen visar i en nyligen publicerad utredning på behovet av förbättringar inom det förebyggande arbetet samt arbetet kring att förutsättningarna för en jämlik vård ska finnas på plats. Vidare beskrivs ett ökat behov av kunskapsstöd och samverkan mellan vårdgivare.
De flesta av de 40 000–50 000 flickor och kvinnor bosatta i Sverige som utsatts för könsstympning har sitt ursprung i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten eller Gambia. Enligt en kartläggning utförd av Socialstyrelsen har runt 5000 av dessa flickor och kvinnor under åren 2012 till 2018 sökt vård för besvär relaterade till könsstympningen. Vanligast är att kvinnorna söker vård i samband med en graviditet, och det är relativt ovanligt att de som söker hjälp är under 18 år eller över 40 år. Vårdgivare beskriver att unga kvinnor som har besvär efter könsstympning väntar med att söka vård tills de har gift sig eller blivit gravida, av rädsla för att familjen inte skulle acceptera att de sökte för besvär med underlivet innan dess. Kvinnor som inte längre är i barnafödande eller fertil ålder uppges också lida av besvär men söker ändå inte vård.
Socialstyrelsen publicerade nyligen rapporten Inventering av vård för flickor och kvinnor som har varit utsatta för könsstympning. Det konstateras i rapporten att antalet kvinnor som har varit utsatta för könsstympning, och har sökt och fått en av diagnoserna kopplade till könsstympning, har ökat mellan 2012 och 2018. Tidigare användes begreppet kvinnlig omskärelse (female circumcision) men efter rekommendation från Världshälsoorganisationen (WHO) ändrades definitionen 1998 till kvinnlig könsstympning (female genital mutilation).
Vidare beskrivs också i rapporten att en stor del av de flickor och kvinnor som har varit utsatta för könsstympning inte söker vård när de behöver det. Orsaker till detta kan vara rädsla för stigmatisering, det sociala trycket från anhöriga och omgivning, eller en brist på information om den vård de kan erbjudas. Kartläggningen visar också på brister i kvaliteten på den vård som erbjuds, och att tillgängligheten till vård är inte lika i alla regioner.
Kartläggningen baseras på en enkätundersökning bland verksamhetschefer på vårdcentraler, ungdomsmottagningar, kvinnokliniker och gynekologiska mottagningar, urologmottagningar, barnmorskemottagningar samt elevhälsan i alla sjukvårdsregioner. De som svarat på enkäten poängterar behovet av samarbete med kulturtolkar och hälsokommunikatörer, samt uppsökande verksamhet för att berätta om de insatser som mottagningen erbjuder för att få fler kvinnor att våga söka vård. Personalen på de tillfrågade mottagningarna upplever ofta svårigheter med att prata om könsstympning med flickor och kvinnor. Svårigheterna beskrivs bland annat bero på bristande kunskap och erfarenhet av könsstympning hos personalen, språksvårigheter och rädsla för att stigmatisera flickan eller kvinnan.
De viktigaste förutsättningarna för att kunna erbjuda god vård till flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning är en ökad kompetens om hur man kan nå och bemöta dem, samt kontinuerlig utbildning och fortbildning om könsstympning. De tillfrågade verksamhetscheferna i kartläggningen efterfrågar också mer kunskap kring remittering till specialistmottagningar och uppföljning av remitterade patienter, samt ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm är Sveriges enda specialiserade mottagning för kvinnor med erfarenhet av könsstympning. Här arbetar gynekologer, barnmorskor och kuratorer. Kopplat till mottagningen finns ett utbildningsprojekt med uppdrag att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal om könsstympning. Biträdande överläkarna Cecilia Berger och Bita Eshraghi, som tillsammans ansvarar för verksamheten vid Amelmottagningen, har för Praktisk Medicins räkning skrivit en helt ny behandlingsöversikt om kvinnlig könsstympning. Vi på Praktisk Medicin hoppas att vi på detta sätt kan vara en del i att öka kunskap och medvetenhet kring problematiken med kvinnlig könsstympning.
Fördjupning:
Könsstympning och omskärelse av flickor och kvinnor – Socialstyrelsen
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 