Praktisk Medicin 2019

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Medicinska nyheter

Naloxon och utbildningsinsats om opioidöverdos till personer med opioidberoende samt deras anhöriga

Hälso- och sjukvården bör erbjuda morfinantagonisten naloxon tillsamans med en utbildningsinsats till personer med opioidberoende och risk för överdos och deras anhöriga. Detta ingick i den uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende som Socialstyrelsen publicerade 29 jan.

Opiodöverdos orsakar i Sverige ca 900 dödsfall och 69 000 dödsfall globalt per år.

Naloxon är en opioidantagonist som effektivt häver effekten av opioider. Det har inga opioida egenskaper och används inte för att behandla beroendetillstånd. Åtgärden har en livräddande effekt, samtidigt som biverkningarna är begränsade.

Redan 2014 utfärdade WHO rekommendationen i sina guidelines att opiodberoende personer och deras anhöriga bör få tillgång till naloxone samt utbildning för att hantera en opioidöverdos.

År 2016 godkändes naloxone i form av en förfylld spruta avsedd för intramuskulär injektion (Prenoxad®) och 2017 godkändes en nässpray med naloxon (Nyxoid®). Läkemedlen är godkända för användning av både sjukvårdspersonal och icke sjukvårdsutbildade personer. I november 2018 utfärdade Socialstyrelsen nya föreskrifter med behörighet för sjuksköterskor att förskriva naloxone.

Socialstyrelsen har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram dels ett material med samtalsstöd till personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels en informationsfolder som kan delas ut till brukare och deras anhöriga. Naloxon ska kunna förskrivas och delas ut vid förskrivningstillfället.

Läs mer på www.socialstyrelsen.se

Läs mer på www.who.int

Se behandlingsöversikten för överdos av opiat här

 

RS-virusinfektioner ökar

Fler fall av RSV (respiratoriskt syncytial virus) rapporteras under februari från Folkhälsomyndigheten. Det är ett av våra vanligaste luftvägsvirus. Hos spädbarn, men även immunsupprimerade och äldre, kan RSV orsaka allvarlig nedre luftvägsinfektion.

Folkhälsomyndighetens övervakning av RSV visar en ökning av antalet fall under februari.

RSV är ett vanligt förkylningsvirus som de flesta barn har genomgått vid två års ålder. Antikropparna ger inte bestående immunitet så att upprepade infektioner är vanliga.

Infektionen uppträder i årliga epidemier under vinterhalvåret med kraftigare epidemier som kommer tidigare på säsongen vartannat år. Sjukdomen är inte anmälningspliktig men Folkhälsomyndigheten får frivillig rapportering från laboratorier och sammanställer infektionsläget veckovis under säsongen.

Spridningen sker via luftvägssekret vid nära kontakt med infekterade personer eller föremål. För aerosolsmitta krävs stora virusmängder. Smittsamheten varar omkring 3-8 dagar men det förekommer längre smittsamhet hos immunosupprimerade patienter.

Symtom:
Feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. Vid det första infektionstillfället får drygt en fjärdedel av barnen tecken på lunginflammation eller obstruktiva besvär som vid astma (bronkiolit).

Kliniska fynd och symtom som indikerar ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid RSV-infektion hos spädbarn är snabb, ytlig andning och hypoxi tidigt i sjukdomsförloppet, slöhet och apnéattacker, dåligt näringsintag och dehydrering.

En till två procent av RSV-infekterade spädbarn behöver vårdas på sjukhus. Hos 10–15 % av dessa kan intensivvård krävas.

Hos intensivvårdade barn förekommer sekundär bakteriell pneumoni hos 20–30 %.

De flesta av infektionerna läker ut på en till två veckor.

I hög ålder, särskilt hos individer med samsjuklighet t.ex. KOL, ökar risken för nedre luftvägsinfektion. Sekundär bakteriell pneumoni förekommer hos cirka 10 % sjukhusvårdkrävande äldre personer. Gravt immunsupprimerade patienter, allogent stamcellstransplanterade i synnerhet, har hög risk för komplikationer med pneumoni och livshotande förlopp.

Diagnos:
RS-virus diagnostiseras med olika diagnostiska snabbmetoder som ger svar samma dag. Provmaterial är sekret från nässvalget.

Förebyggande åtgärder för spädbarn

Information till föräldrar om allmän infektionsprofylax, rökfri miljö, bröstmjölksuppfödning.

Noggrann handhygien – särskilt vid symtom på luftvägsinfektion.

Undvik under vintersäsongen, så långt möjligt, nära kontakt mellan de yngsta spädbarnen och småbarn som vistas i större barngrupper.

Något vaccin är ännu inte tillgängligt.

Specifik profylax med monoklonala antikroppar (palivizumab ) övervägs till barn <2 år i riskgrupper som tex allvarligt hjärtsjukdom, allvarlig lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi, underburenhet.

Behandling
Symtomatisk och understödjande i de flesta fall.

Läs mer på www.folkhälsomyndigheten.se

Läs mer på www.lakemedelsverket.se

 

Influensa – veckorapport från Folkhälsomyndigheten v.2

Vaccinering och postexpositionsprofylax.

I den senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten för vecka 2 rapporteras om att aktiviteten är fortsatt låg. Under vecka 2 rapporterades 685 fall av influensa, varav 683 fall influensa A och 2 fall influensa B. Förväntningen är att aktiviteten nu kommer att öka. Säsongen brukar börja i slutet på dec, spridningen minskar under julen för att öka i januari och ha en peak i feb.

Pga kraftigt ökad efterfrågan restnoterades samtliga inaktiverade influensavacciner under hösten i Sverige. Under jan 2019 levereras dock 48000 nya doser av vaccinet Vaxigrip Tetra och fördelas ut på landstingen. Tillgången är ojämn över landstingen.

Folkhälsomyndighetens sammanställning visar att 47,4 procent av personer 65 år och äldre vaccinerat sig fram till och med slutet på december 2018 och att fler personer ur samtliga åldersgrupper hart vaccinerat sig.

Rekommendationen är att i fösta hand vaccinera riskgrupperna. För dessa är det nu hög tid att vaccinera sig.
Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  • personer över 65 års ålder
  • gravida efter graviditetsvecka 16
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma, andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder), kronisk lever- eller njursvikt, diabetes mellitus, tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Även hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter bör erbjudas vaccination.

Skyddet av vaccinet år hos äldre endast ca 50% och detta innebär att den vaccinerade individen fortfarande kan bli sjuk men få ett lindrigare sjukdomsförlopp.

Vid exposition för influensa rekommenderas för riskgrupperna kontakt med sjukvården för ev postexpositionsprofylax med antiviral terapi. Två neuraminidashämmare, oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza), finns godkända för behandling av och profylax mot influensa A och B.

Följ Folkhälsomyndighetens veckorapporter på www.folkhalsomyndigheten.se

Se behandlingsöversikten för influensa här

 

Nya nationella riktlinjer vid endometrios

Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i Sverige och debuterar i tonåren. Ca 100000 kvinnor i Sveriges lider av allvarliga symtom och sjukdomen orsakar förutom lidande för patienten också stora samhällskostnader genom vårdkostnader och sjukskrivning. Kardinalsymtomet är svår mensvärk men kan och vara djup samlagssmärta, problem med urinblåsan, smärta vid tarmtömning, kronisk buk- och bäckensmärta och fertilitetsproblem. Det tar lång tid tills rätt diagnos bir satt och patienterna blir ofta missförstådda i vården.

Socialstyrelsen har publicerat Nationella Riktlinjer för vård vid endometrios i dec 2018. Man har också tagit fram indikatorer för att kunna utvärdera vården framöver och ett informations- och utbildningsmaterial i form av filmer och broschyrer riktade till vårdpersonal.

Det viktigaste är tidig diagnostik och insatt behandling och god uppföljning.

Basen i den medikamentella behandlingen är smärtlindring med cox-hämmare och paracetamol samt hormonterapi med monofasiska kombinerade preventivmedel eller gestagener. Monofasiska kombinerade preventivmedel får patienten ta kontinuerligt eller med få avbrott (långcykelbehandling), för att uppnå amenorré och anovulation.

Icke-medikamentell behandling inkluderar fysioterapi, fysisk aktivitet,TENS, akupunktur mm. Multiprofesionellt stöd och uppföljning är viktiga komponenter.

Hormonell kombinationsbehandling med hormonspiral är nästa steg och därefter behandling med GnRH-agonist.
Vid smärta som stör nattsömnen erbjuds KBT, antidepressiva med sedativ effekt eller melatonin.

Vid smärtsensitering och utveckling av kronisk smärttillstånd kan behandlingen tricykliska antidepressiva, antiepileptika eller svaga opioider bli aktuell.

Ytterligare rekommendationer inkluderar diagnostik, uppföljning och hantering av akuta smärtskov, psykiatrisk samsjuklighet mm.

Läs mer på www.socialstyrelsen.se

Se behandlingsöversikten för endometrios här

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK