Publicerat v.24.2019
Förebyggande av demens –nya internationella riktlinjer från WHO maj 2019
50 miljoner människor i världen lever med demens, 10 miljoner insjuknar årligen, och demens utgör den femte vanligaste dödsorsaken i världen. Inom den närmsta 30-årsperioden räknar man med att antalet personer med demens globalt kommer att tredubblas, framförallt i låg- och medelinkomstländer. Effektiv behandling saknas så prevention är den främsta åtgärden för att minska sjukdomsbördan och WHO har nu för första gången utfärdat riktlinjer för förebyggande av demens.
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som karakteriseras av förlust av minne, kognitiv funktion och beteendeförändringar som leder till svårigheter att klara av ett normalt liv. Ålder är främsta riskfaktorn – men demens är inte en del av den normala åldringsprocessen. Tidig demens (< 65 år) utgör 9 % av fallen.
Den vanligaste formen är Alzheimer demens (60 %). Det har uppskattats att åtminstone 30 % av fallen med Alzheimers sjukdom är relaterade till modifierbara livsstils- och andra riskfaktorer. Läkemedelsbehandling kan lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers demens men inte påverka förloppet. Andra typer av sjukdomen är vaskulär demens, Lewykroppsdemens, frontotemporal demenssjukdom och blanddemens.
Den snabba ökningen av antalet personer som lever med demens medför betydande sociala och ekonomiska konsekvenser i många länder. Det finns i nuläget inte någon medicin som kan stoppa eller reversera sjukdomsförloppet, och förebyggande åtgärder har lyfts fram som avgörande för att bromsa den globala ökningen. De nya riktlinjerna från WHO ger vårdgivare och beslutsfattare en kunskapsbas för att kunna vidta folkhälsoåtgärder med syfte att minska risken för kognitiv nedsättning och demens.
I WHOs riktlinjer lyfter man fram åtgärder med god vetenskaplig evidens för att förebygga demensutveckling. Det handlar framförallt om en hälsosam livsstil.
– Regelbunden motion
– Avstå från rökning och skadligt bruk av alkohol.
– Äta en hälsosam diet och hålla en normal vikt.
– Bibehålla normalt blodtryck, kolesterolhalt och blodsocker.
– Ytterligare riskfaktorer som kan åtgärdas utgör depression, låg utbildning, social isolering och kognitiv inaktivitet.
I Sverige insjuknar 20 – 25 000 personer per år i demenssjukdomar och cirka 130 – 150 000 personer lever med sjukdomen. Detta antal förväntas dubbleras inom de närmsta åren.
Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2016. Där trycker man på vikten av att patienterna genomgår en utredning för att finna eventuella andra behandlingsbara tillstånd och för att ställa en riktig diagnos, samt att man gör en vård- och omsorgsutredning. En basal demensutredning är första steget och sker ofta i primärvården. Utvidgad utredning görs av specialmottagningar.
I en utvärdering av implementeringen av de föreslagna åtgärderna i riktlinjerna kommenterar Socialstyrelsen 2018 att fler patienter numera utreds och behandlas med läkemedel för Alzheimer men att stora skillnader i vården finns och förbättringar föreslås.
Svensk/finska professorn Miia Kivipelto, Karolinska sjukhuset, Solna, Karolinska Institutet och hennes forskargrupp – the Nordic Brain Network – bidrog i arbetet med att utveckla WHOs riktlinjer. Hon har också startat den kognitiva mottagning på Karolinska sjukhuset, Solna, i Stockholm där man numera utreder patienter på en vecka i stället för som tidigare tre månader. Man påbörjar utredningen på måndagen och på fredagen får man sin diagnos. Mottagningen riktar sig till patienter under 70 år och utredningen inkluderar läkarbesök, neuropsykolog, provtagning, lumbalpunktion, eventuellt besök hos logoped och arbetsterapeut.
Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/demens/
Socialstyrelsen:
www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/demens
www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer
Gonorré ökar kraftigt i Sverige och globalt
Gonorré ökar i Sverige, Europa och globalt. På grund av ökande antibiotikaresistens finns risk för att sjukdomen inte kommer att vara behandlingsbar med antibiotika i framtiden.
Folkhälsomyndighetens epidemiologiska årsrapport 2018 visar att de flesta smittsamma sjukdomar i Sverige har en stabil förekomst. Ett av undantagen är gonorré.
2550 fall inrapporterades i Sverige under förra året, och det är en ökning med 44 %. Antalet fall har ökat under hela 2000-talet. Ökningen är störst hos män som har sex med män.
ECDC (European Center for Disease Prevention and Control) rapporterar att gonorré fortsätter att öka i 20 av 28 länder i EU och ökningen är mest markant i norra Europa, till exempel Sverige och Finland som bägge har > 40 % ökning. Närmare 90 000 fall rapporterades under 2017. Även i de europeiska länderna ökar sjukdomen mest hos män som har sex med män och de utgör nu närmare hälften av fallen (47 %).
WHO uppmärksammar i sitt nyhetsbrev i juni att mer än en miljon människor i åldrarna 15 – 49 år smittas varje dag av de fyra botbara STI (Sexually transmitted Infection). 376 miljoner nya fall detekteras årligen av klamydia (127 M), gonorré (87 M), syfilis (6,3 M) och trichomonas (156 M). Även här rapporteras en ökning och man poängterar risken för utvidgad antibiotikaresistens.
Gonorré-infektionen kan ha olika lokalisationer: Hos män är uretrit vanligast, även som uppåtstigande infektion med epidydimit, prostatit, vesikulit. Hos kvinnor är cervicit vanligast eventuellt komplicerat av uppåtstigande infektion med salpingit, endometrit. Även bartolinit förekommer. Övriga lokalisationer är svalg, rektum, konjuktiva. Infektionen kan även vara disseminerad med feber, artrit och hudmanifestationer. Provtagning med NAAT, odling och/eller direktmikroskopi bör därför tas från flera lokalisationer. Odling skall alltid tas innan behandling sätts in. Det är lämpligt att provta även för andra sexuellt överförda infektioner samtidigt.
Behandlingen sker oftast med endos ceftriaxone intramuskulärt. Behandlingen varierar beroende på infektionens lokalisation och den aktuella bakteriens resistensmönster. Andra alternativ är spektinomycin, ciprofloxacin, azitromycin. Uppföljning med NAAT och odling skall alltid ske efter behandling.
Gonorré är anmälningspliktigt och smittspårning ska alltid ske. På grund av snabb resistensutveckling hos bakterien finns risk att man i framtiden inte kommer kunna behandla med antibiotika. Det är viktigt att behandlingen sker av, eller i samråd med, venerologisk enhet.
Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/gonorr/
Behandlingsrekommendationer om Sexuellt överförda bakteriella infektioner hos läkemedelsverket från 2015: Lakemedelsverket.se
Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se
European Centre for Disease Prevention and Control: ecdc.europa.eu
Publicerat v.20.2019
Fästingarna har vaknat och med dem ökar spridningen av bl.a. borrelia och TBE.
Säsongen har börjat och diagnos och behandling av fästingburna infektioner är högaktuellt. Hög tid för vaccination för TBE.
Ixodes ricinus, vår vanligaste fästing.
Fästingar är aktiva när temperaturen stiger över 5 grader vilket innebär att säsongen varar från mars till november. Tre utvecklingsstadier genomgår den vanligaste fästingarten i Sverige, Ixodes ricinus, från larv till nymf till vuxen fästing. Mellan varje stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare. Då den hittar sitt värddjur, däggdjur, fågel eller kräldjur, reagerar den på rörelse, koldioxid eller dofter eftersom den saknar ögon. Bäst trivs den i fuktig och skuggig miljö. Honan lägger ca. 2000 ägg efter sin tredje måltid varefter hon dör.
Vår svenska fästing är bärare av ett flertal arter av patogena borreliaarter: B. burgdorferi, B garinii och B afzelii, vilka orsakar Lyme-borrelios. Även B. lusitaniae och B. valaisiana misstänks vara patogena. Ytterligare sjukdomsorsakande agens kan spridas via fästingar: TBE-viruset, bakterierna Anaplasma phagocytophilum, Neoehrlichia mikuensis, Rickettsia helvetica och Francisella tularensis samt protozoerna Babesia divergens och Babesia microti.
Skydd mot fästingöverförda sjukdomar är att bära täckande kläder med långa ärmar och ben och att dagligen kontrollera och avlägsna fästingar på kroppen. Mygg och insektsmedel skyddar ej.
Läs mer om fästingar på Naturhistoriska Riksmuseets hemsida www.nrm.se
TickBorneEncephalitis TBE
TBE-viruset överförs tämligen omgående vid fästingbett. Risken att bli smittad av ett enskilt bett är liten då endast ett fåtal procent av fästingarna är bärare av viruset. Hos 10-30 % av de smittade uppträder en influensalik sjukdomsbild efter 4-10 (-28) dagar och varar i upp till en vecka. En andra fas med mengoencephalit uppträder hos 20-30 % som hos cirka en tredjedel kan ge bestående framförallt kognitiva restsymtom men även sällsynta bestående pareser.
Antalet fall i Sverige stiger och 2018 anmäldes 385 st. De festa fallen rapporteras från östra och södra Sverige framförallt i skärgården och kring Mälaren men en geografisk spridning i Sverige gör att TBE-fall 2018 rapporterades i alla landsting utom Västerbotten. Flest fall återfanns i Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Södermanland. TBE är en anmälningspliktig sjukdom.
Det finns ingen behandling utom symtomatisk men vaccination är effektivt. Grundvaccinationen mot TBE består av tre doser, två doser med 1–3 månaders mellanrum och därefter tredje dosen 5 – 12 månader efter dos 2. En fjärde dos tre år efter tredje dosen och därefter en dos vart femte år. Personer >50 år och personer med nedsatt immunförsvar följer särskilt schema. Vaccination rekommenderas från ett års ålder till personer som bor i riskområden och/eller vistas mycket i skog och mark.
Vaccinationsinformation: www.vardgivarguiden.se
Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/tbe-infektion/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/
Borrelia
Ungefär 10–20 % av fästingarna bär på borreliabakterier. På grund av att det tar 1–2 dygn innan smittämnet, som finns i fästingens tarmkanal, överförs är risken att insjukna i borrelia förhållandevis liten. Trots detta smittas ca. 10000 personer årligen med borrelia.
Sjukdomsbilder vid Borreliasmitta
Erytema Migrans: expanderande rodnad som är större än fem centimeter i diameter eventuellt med central uppklarning och uppkommer 1-4 veckor efter fästingbettet. Eventuellt även sjukdomskänsla och feber. Inkubationstid 1-90 dagar, vanligast 1-4 veckor efter fästingbett. Diagnosen är klinisk. Multipla erytem kan förekomma.
Artrit: uppträder efter ca 6 månader. Drabbar ofta stora leder men kan även ge migrerande artralgier/myalgier.
Acrodermatit: uppträder månader, år efter primärinfektion och ger blåröd missfärgning av huden framförallt på sträcksidan av extremiteter, ofta kombinerat med artralgier/myalgier samt perifer neuropati.
Lymfocytom: Blåröd tumör <5 cm ofta på öronsnibb, mamill, scrotum uppkommer ofta relativt snart efter bett. Barn drabbas oftare.
Perifer facialispares: som del i neuroborrelios.
Neuroborrelios med meningit eller radikulitsymtom som kommer 1-3 månder efter fästingbett.
Läs mer om behandling och utredning på
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/borrelia-primarstadiet-erythema-migrans-em/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/borreliainfektion-/
Llakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Borrelia-rek
Ovanliga sjukdomar som sprids med fästingar
Ett antal ovanligare sjukdomar överförs också med fästingar i Sverige:
Ehrlichios och Rikettsios, Infektion med candidatus neoehrlichia mikurensis (”Neosjukdomen”), Tularemi, Babesios.
Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/fastingfeber-ehrlichios-human-granulocytar-2/
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/tularemi-harpest/
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/sommarfeber-sommarforkylning-sommarinfektion/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/ehrlichios/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/harpest/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/babesios/
Nytillkommet vårdprogram för Akut Onkologi
Allt fler patienter lever med cancer i Sverige och komplikationer, seneffekter till behandling och cancerrelaterade symtom handläggs ofta inom primärvården långt ifrån onkologiska centra. RCC har tagit fram handfasta råd för handläggning av akuta symtom hos cancerpatienter.
Drygt 60 000 personer i Sverige kommer i år att få en cancerdiagnos. Behandlingsmetoder och överlevnadssiffror förbättras kontinuerligt, allt fler lever längre med sin cancer, vilket gör att det totala antalet cancerpatienter ökar.
Stat och landstingen gör i Sverige en gemensam satsning på den nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum (RCC). RCC samarbetar på nationell nivå för att tillsammans med landsting och regioner skapa en mer jämlik cancervård i hela landet. Inom ramen för RCC tar man fram nationella vårdprogram i syfte att förkorta väntetider och
förbättra vården.
Många patienter får sin cancerbehandling på centraliserade enheter. Men komplikationer, seneffekter och symtom som har anknytning till cancersjukdomen kommer att omhändertas på patientens hemort, ofta inom primärvården. Av detta skäl har RCC tagit fram ett vårdprogram för Akut Onkologi med målgrupp sjukvårdspersonal utanför de behandlande klinikerna. Syftet med vårdprogrammet är att uppmärksamma allvarliga symtom och tillstånd hos cancerpatienter där akuta åtgärder är nödvändiga. Detta oavsett var i vården patienten söker.
Nitton olika sjukdomstillstånd behandlas som till exempel anemi, blödning, neutropen feber, lungemboli/trombos, hyperkalcemi, tarmobstruktion. Fokus för genomgångarna är handfast information/råd kring symtom och initial handläggning.
Läs mer: www.cancercentrum.se
Publicerat v.15.2019
Vaccin mot magsjukeviruset Rotavirus införs i det allmänna vaccinationsprogrammet från 1 september 2019.
Gastroenterit orsakad av Rotavirus är den vanligaste gastroenteriten bland små barn och medför en hög sjukdomsbörda i samhället. Nästan alla barn kommer att ha insjuknat innan 5 års ålder men vanligast förekommer infektionen mellan 6 – 36 månader ålder.
Sjukdomen debuterar snabbt med kräkningar och vattentunna diarréer. Feber har ca hälften av barnen och även buksmärtor förekommer. Den viktigaste behandlingen är att upprätthålla god vätske- och elektrolytbalans.
I Folkhälsomyndighetens rapport uppskattas att årligen i Sverige över 2 000 barn under fem år sjukhusvårdas för rotavirusinfektion och att det orsakar 3 700 akutmottagningsbesök, 14 000 primärvårdsbesök och 30 000 behandlas i hemmet. Vaccinationen beräknas kunna minska antalet sjukhusvårdade barn med 90 procent och antalet besök i akutmottagningar och primärvården med 74–80 procent för rotavirusinfektioner.
Det finns två typer av vaccin som bägge är levande försvagat virus, och vaccination är effektiv till 90%. Den skyddar även syskon och vuxna och ger därigenom en sk flockimmunitet. Vaccination ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor och andra dosen när barnet är 3 månader. Skyddet varar i 3 – 4 år.
Globalt orsakar Rotavirusinfektionen svår sjukdom ffa hos små barn i låginkomstländer, med över 200 000 dödsfall årligen 2013. WHO har nu observerat en sjunkande mortalitet då över 90 länder har infört allmän vaccination mot rotavirus
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer
www.cdc.gov/rotavirus
www.who.int/immunization/diseases/rotavirus
HPV vaccination till pojkar rekommenderas av Folkhälsomyndigheten.
2010 infördes allmän vaccination av flickor mot HPV (humant papillomvirus) med främsta syfte att skydda mot cervixcancer. Då flera cancerformer hos båda könen har nu knutits till HPV rekommenderar Folkhälsomyndigheten därför att vaccinationen utvidgas till att även gälla pojkar.
HPV är en vanligt förekommande virusfamilj med över 150 typer som infekterar epitelceller och kan ge tex vanliga vårtor i huden. De flesta smittas nån gång under sin livstid. Ca 40 typer infekterar istället mucosaceller. Denna typ av HPV-infektion är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen och hos de flesta läker infektionen ut utan restsymtom. Hos några består infektionen och ger en ökad risk för cervix-, vaginal- och vulvacancer hos kvinnor och peniscancer hos män samt orofaryngeal och anal cancer hos bägge könen. Högrisk HPV 16 och 18 orsakar 80% av HPV-relaterad cancer. Årligen drabbas 300 män och över 700 kvinnor av denna cancerform. Det finns ingen behandling för HPV-infektion och kondom skyddar bara delvis mot smitta.
För kvinnor finns screening för cellförändringar i cervix sedan 1960-talet. Detta har sänkt cervixcancerincindensen med 50%. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen har resulterat i ett nytt nationellt vårdprogram för screening för HPV-infektion/livmoderhalscancer 2017 som omfattar kvinnor 23-64 år. Motsvarande screening för HPV-infektion hos män finns ej.
Det finns tre olika typer av vaccin som skyddar mot vissa av de 13 cancerframkallande typer av viruset. Någon av dessa ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds flickor födda 1999 och senare i åk 5 och 6. Det ges oftast i två doser. Äldre flickor och pojkar kan vaccineras men får betala själva.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kompletterande underlag om att utvidga den allmänna vaccinationen till även pojkar som publicerats i april 2019 och frågan ligger nu hos Regeringskansliet för beredning.
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/gynekologisk-halsokontroll
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/kondylom
www.cdc.gov/hpv/index.html
Socialstyrelsen statistik över dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar visar att zopiklon är den enskilt vanligaste förekommande substansen men att det ofta rör sig om flera olika substanser där opioder är framträdande.
Ca 900 personer per år dog till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar per år visar Socialstyrelsens sammanställning från 2012-2017. Zopiklon var det enskilt vanligaste förekommande medlet.
Suicid utgjorde en dryg fjärdedel av dessa dödsfall där ar zopiklon, propiomazin, men även opioder som tramadol och oxikodon var vanligast. Kvinnor var överrepresenterade bland suiciden.
Hälften av dödsfallen utgjordes av olycksfall där män var mest representerade. Här var opioder med buprinorfin, heroin, metadon men även olika fentanylanaloger som de vanligast förekommande. Pregabalin fanns representerat ffa i gruppen olycksfall.
Över hälften hade två eller fler substanser i kroppen. Alprozalam och buprenorfin var den vanligaste kombinationen bland olycksfallen medan zopiklon och propiomazin var vanligast bland suiciden.
Mellan könen fanns en påtaglig skillnad i ålder bland dödsfallen, där männen generellt var yngre än kvinnorna.
Publicerat v.11.2019
Världshälsoorganisationen WHO uppmärksammade World Hearing Day 3 mars och uppmanar till att testa hörseln regelbundet.
Nästan 50 % av tonåringar och unga vuxna löper risk att få en hörselnedsättning pga långvarig och ohälsosam användning av personliga ljudapparater och exposition för skadliga ljudnivåer i samband med konserter mm. Under temat “Make listening safe” vill WHO uppmärksamma det ökande problemet och betydelsen av tidig identifikation och intervention för hörselnedsättning.
Globalt växer antalet personer med hörselnedsättning snabbt. I nuläget beräknas omkring 5 % av världens befolkning, 466 miljoner människor (432 M vuxna och 34 M barn), ha en handikappande hörselnedsättning, framförallt i låg- och medelinkomstländer. Denna siffra förväntas öka till 900 M personer år 2050. Det beräknas att omkring hälften av dessa fall kan undvikas via folkhälsoinsatser. I nuläget är den årliga kostnaden för obehandlad hörselnedsättning 750 miljard dollar.
Även inom EU uppmärksammas den ökande risken för hörselnedsättning. Över 22 miljoner människor i EU-länderna har inte fått den hörselvård de behöver. En aktuell rapport från organisationen Hear-it AISBL visa att sänkt livskvalitet och arbetslöshet bland hörselskadade beräknas kosta 185 miljarder euro per år.
”Make listening safe” – initiativet innehåller t.ex. rekommendationer för att begränsa ljudexpositionen via personliga ljudapparater och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet och därigenom förändra lyssningsvanor.
För att göra personliga ljudapparater säkrare har WHO och International Telecommunication Union (ITU) tagit fram en ny internationell standard för tillverkning/användande. Den har utvecklats av experter inom organisationerna i samråd med ledarende expertis inom området och innehåller bla metoder att monitorera ljudnivå och duration av lyssnande, personliga profiler, metoder för ljudbegränsning. WHO rekommenderar myndigheter och tillverkare att tillämpa denna standard.
I Sverige uppmanar Hörselskadades Förbund allmänheten att man testar hörseln regelbundet. Detta kan man göra med hjälp av digitala screeningtest som tex HRFs Hörseltestaren http://horseltestaren.se/
Fördjupning
Hörseltestaren Horseltestaren.se
Hörselskadades Riksförbund. Ny rapport. Brist på Hörselvård kan stå EU dyrt.
https://hrf.se/ny-rapport-brist-pa-horselvard-star-eu-dyrt/
WHO: Toolkit for safe listening devices and systems. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/280086/9789241515283-eng.pdf
WHO: Deafness and hearing loss. www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/deafness-and-hearing-loss
För patienter
www.doktorn.com/artikel/hörselnedsättning
Uppdaterad broschyr med Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård publicerades 5 mars.
Läkemedelsverket, Nationell ar betsgrupp STRAMA och Folkhälsomyndigheten har förnyat denna publikation som funnits i nio år. Den är tänkt som ett stöd för patientsäker handläggning och för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Information om tecken på allvarlig infektion hos barn och vuxna är en viktig del av innehållet samt praktiska handfasta råd för att bedöma och behandla akut mediaotit, rinosinuit, faryngotonsillit, akut bronkit och pneumoni, akut exacerbation av KOL, urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner, sexuellt överförbara bakteriella infektioner.
Broschyren finns att ladda ner på www.folkhalsomyndigheten.se
Läkemedelsverket varnar för bantningspiller som finns att köpa via nätet.
Läkemedelsverket uppmanar konsumenter at vara försiktiga vid köp av bantningsmedel från nätet och aldrig handla från anonyma försäljare. Produkterna innehåller ofta läkemedelssubstanser eller t.o.m. otillåtna medel trots att de utges för att vara ”all natural”.
Nu varnar man för användandet av bantningsmedlet ”Natural Max Slimming”, salufört via en Facebookgrupp, då produkten innehåller bl.a. sibutramin som kan öka blodtrycket och puls och innebära risk för allvarliga hjärtkärlproblem och stroke. Substansen har tidigare ingått i godkända läkemedel för behandling av övervikt, men som drogs in från marknaden 2010 av säkerhetsskäl.
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2019/Varning-for-Natural-Max-Slimming-/
Läkemedelsverket har också en sida riktad till allmänheten med information om bantningsprodukter.
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-kopa-lakemedel/Pa-Internet/Kopa-bantningspiller-pa-natet/
Innehållet i produkterna är helt okontrollerade, de kan vara tillverkade under ohygieniska förhållanden och innehålla otillåtna och skadliga ämnen. Substanser som hittats i bantningsprodukter är t.ex. sibutamin, dinnitrofenol, senna, sköldkörtelhormon, efedrin, antidepressiva, potenshöjande medel.
Folkhälsomyndighetens veckorapport om influensa, RS virus och Calici
Vinterkräksjuka och influensa minskar nu, RSVaktiviteten fortsatt hög.
Vinterkräksjukan Calici
Ökningen av antalet fall av Calici börjar relativt förutsägbart vid v 41 – 43 i samhället, når en topp under veckorna 4-16 för att sedan falla till låga nivåer till cirka v.22. Även denna säsong har uppvisat detta mönster, även om det har varit en mildare säsong jämfört med de tre senaste åren. Vecka 9 minskade antalet laboratorierapporterade fall jämfört med veckan innan.
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/vinterkraksjukan/
Influensa
Influensaaktiviteten är avtagande men fortfarande ment trots detta förväntas många individer insjukna kommande veckor. Hittills under säsongen har 188 intensivvårdade patienter med influensa, uteslutande influensa A, rapporterats. I övriga Skandinavien samt i Europa avtar influensaaktiviteten också.
Samtliga övervakningssystem visar att influensan nådde sin topp under vecka 6, och att den här säsongen blev medelhög jämfört med de tre tidigare säsongerna. Förra året var influensafallen betydligt fler vid samma tidpunkt.
Det som präglat säsongen har varit att antalet sjuka barn under 5 år har varit överrepresenterade bland insjuknade jämfört med tidigare år. Detta beror på att influensa av typen A(H1N1)pdm09 har dominerat och att detta virus även fanns under säsongen 2015/2016. Därigenom kan man anta att en del av befolkningen fortfarande har ett visst skydd.
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/influensa/
RSV
Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) avtog under vecka 9 men aktiviteten är fortfarande på en hög nivå. En fortsatt hög RSV-aktivitet väntas under kommande veckor. De flesta fallen har påvisats i åldersgruppen 0-4 år (56 procent), varav spädbarn (under 1 år) står för majoriteten av fallen (60 procent).
Se behandlingsöversikten för RSV här
Publicerat v.7.2019
Naloxon och utbildningsinsats om opioidöverdos till personer med opioidberoende samt deras anhöriga
Hälso- och sjukvården bör erbjuda morfinantagonisten naloxon tillsamans med en utbildningsinsats till personer med opioidberoende och risk för överdos och deras anhöriga. Detta ingick i den uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende som Socialstyrelsen publicerade 29 jan.
Opiodöverdos orsakar i Sverige ca 900 dödsfall och 69 000 dödsfall globalt per år.
Naloxon är en opioidantagonist som effektivt häver effekten av opioider. Det har inga opioida egenskaper och används inte för att behandla beroendetillstånd. Åtgärden har en livräddande effekt, samtidigt som biverkningarna är begränsade.
Redan 2014 utfärdade WHO rekommendationen i sina guidelines att opiodberoende personer och deras anhöriga bör få tillgång till naloxone samt utbildning för att hantera en opioidöverdos.
År 2016 godkändes naloxone i form av en förfylld spruta avsedd för intramuskulär injektion (Prenoxad®) och 2017 godkändes en nässpray med naloxon (Nyxoid®). Läkemedlen är godkända för användning av både sjukvårdspersonal och icke sjukvårdsutbildade personer. I november 2018 utfärdade Socialstyrelsen nya föreskrifter med behörighet för sjuksköterskor att förskriva naloxone.
Socialstyrelsen har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram dels ett material med samtalsstöd till personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels en informationsfolder som kan delas ut till brukare och deras anhöriga. Naloxon ska kunna förskrivas och delas ut vid förskrivningstillfället.
Läs mer på www.socialstyrelsen.se
Läs mer på www.who.int
Se behandlingsöversikten för överdos av opiat här
RS-virusinfektioner ökar
Fler fall av RSV (respiratoriskt syncytial virus) rapporteras under februari från Folkhälsomyndigheten. Det är ett av våra vanligaste luftvägsvirus. Hos spädbarn, men även immunsupprimerade och äldre, kan RSV orsaka allvarlig nedre luftvägsinfektion.
Folkhälsomyndighetens övervakning av RSV visar en ökning av antalet fall under februari.
RSV är ett vanligt förkylningsvirus som de flesta barn har genomgått vid två års ålder. Antikropparna ger inte bestående immunitet så att upprepade infektioner är vanliga.
Infektionen uppträder i årliga epidemier under vinterhalvåret med kraftigare epidemier som kommer tidigare på säsongen vartannat år. Sjukdomen är inte anmälningspliktig men Folkhälsomyndigheten får frivillig rapportering från laboratorier och sammanställer infektionsläget veckovis under säsongen.
Spridningen sker via luftvägssekret vid nära kontakt med infekterade personer eller föremål. För aerosolsmitta krävs stora virusmängder. Smittsamheten varar omkring 3-8 dagar men det förekommer längre smittsamhet hos immunosupprimerade patienter.
Symtom:
Feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. Vid det första infektionstillfället får drygt en fjärdedel av barnen tecken på lunginflammation eller obstruktiva besvär som vid astma (bronkiolit).
Kliniska fynd och symtom som indikerar ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid RSV-infektion hos spädbarn är snabb, ytlig andning och hypoxi tidigt i sjukdomsförloppet, slöhet och apnéattacker, dåligt näringsintag och dehydrering.
En till två procent av RSV-infekterade spädbarn behöver vårdas på sjukhus. Hos 10–15 % av dessa kan intensivvård krävas.
Hos intensivvårdade barn förekommer sekundär bakteriell pneumoni hos 20–30 %.
De flesta av infektionerna läker ut på en till två veckor.
I hög ålder, särskilt hos individer med samsjuklighet t.ex. KOL, ökar risken för nedre luftvägsinfektion. Sekundär bakteriell pneumoni förekommer hos cirka 10 % sjukhusvårdkrävande äldre personer. Gravt immunsupprimerade patienter, allogent stamcellstransplanterade i synnerhet, har hög risk för komplikationer med pneumoni och livshotande förlopp.
Diagnos:
RS-virus diagnostiseras med olika diagnostiska snabbmetoder som ger svar samma dag. Provmaterial är sekret från nässvalget.
Förebyggande åtgärder för spädbarn
Information till föräldrar om allmän infektionsprofylax, rökfri miljö, bröstmjölksuppfödning.
Noggrann handhygien – särskilt vid symtom på luftvägsinfektion.
Undvik under vintersäsongen, så långt möjligt, nära kontakt mellan de yngsta spädbarnen och småbarn som vistas i större barngrupper.
Något vaccin är ännu inte tillgängligt.
Specifik profylax med monoklonala antikroppar (palivizumab ) övervägs till barn <2 år i riskgrupper som tex allvarligt hjärtsjukdom, allvarlig lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi, underburenhet.
Behandling
Symtomatisk och understödjande i de flesta fall.
Läs mer på www.folkhälsomyndigheten.se
Läs mer på www.lakemedelsverket.se
Publicerat v.4.2019
Influensa – veckorapport från Folkhälsomyndigheten v.2
Vaccinering och postexpositionsprofylax.
I den senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten för vecka 2 rapporteras om att aktiviteten är fortsatt låg. Under vecka 2 rapporterades 685 fall av influensa, varav 683 fall influensa A och 2 fall influensa B. Förväntningen är att aktiviteten nu kommer att öka. Säsongen brukar börja i slutet på dec, spridningen minskar under julen för att öka i januari och ha en peak i feb.
Pga kraftigt ökad efterfrågan restnoterades samtliga inaktiverade influensavacciner under hösten i Sverige. Under jan 2019 levereras dock 48000 nya doser av vaccinet Vaxigrip Tetra och fördelas ut på landstingen. Tillgången är ojämn över landstingen.
Folkhälsomyndighetens sammanställning visar att 47,4 procent av personer 65 år och äldre vaccinerat sig fram till och med slutet på december 2018 och att fler personer ur samtliga åldersgrupper hart vaccinerat sig.
Rekommendationen är att i fösta hand vaccinera riskgrupperna. För dessa är det nu hög tid att vaccinera sig.
Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa
- personer över 65 års ålder
- gravida efter graviditetsvecka 16
- vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma, andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder), kronisk lever- eller njursvikt, diabetes mellitus, tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
Även hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter bör erbjudas vaccination.
Skyddet av vaccinet år hos äldre endast ca 50% och detta innebär att den vaccinerade individen fortfarande kan bli sjuk men få ett lindrigare sjukdomsförlopp.
Vid exposition för influensa rekommenderas för riskgrupperna kontakt med sjukvården för ev postexpositionsprofylax med antiviral terapi. Två neuraminidashämmare, oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza), finns godkända för behandling av och profylax mot influensa A och B.
Följ Folkhälsomyndighetens veckorapporter på www.folkhalsomyndigheten.se
Se behandlingsöversikten för influensa här
Nya nationella riktlinjer vid endometrios
Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i Sverige och debuterar i tonåren. Ca 100000 kvinnor i Sveriges lider av allvarliga symtom och sjukdomen orsakar förutom lidande för patienten också stora samhällskostnader genom vårdkostnader och sjukskrivning. Kardinalsymtomet är svår mensvärk men kan och vara djup samlagssmärta, problem med urinblåsan, smärta vid tarmtömning, kronisk buk- och bäckensmärta och fertilitetsproblem. Det tar lång tid tills rätt diagnos bir satt och patienterna blir ofta missförstådda i vården.
Socialstyrelsen har publicerat Nationella Riktlinjer för vård vid endometrios i dec 2018. Man har också tagit fram indikatorer för att kunna utvärdera vården framöver och ett informations- och utbildningsmaterial i form av filmer och broschyrer riktade till vårdpersonal.
Det viktigaste är tidig diagnostik och insatt behandling och god uppföljning.
Basen i den medikamentella behandlingen är smärtlindring med cox-hämmare och paracetamol samt hormonterapi med monofasiska kombinerade preventivmedel eller gestagener. Monofasiska kombinerade preventivmedel får patienten ta kontinuerligt eller med få avbrott (långcykelbehandling), för att uppnå amenorré och anovulation.
Icke-medikamentell behandling inkluderar fysioterapi, fysisk aktivitet,TENS, akupunktur mm. Multiprofesionellt stöd och uppföljning är viktiga komponenter.
Hormonell kombinationsbehandling med hormonspiral är nästa steg och därefter behandling med GnRH-agonist.
Vid smärta som stör nattsömnen erbjuds KBT, antidepressiva med sedativ effekt eller melatonin.
Vid smärtsensitering och utveckling av kronisk smärttillstånd kan behandlingen tricykliska antidepressiva, antiepileptika eller svaga opioider bli aktuell.
Ytterligare rekommendationer inkluderar diagnostik, uppföljning och hantering av akuta smärtskov, psykiatrisk samsjuklighet mm.
Läs mer på www.socialstyrelsen.se