Publicerat v.15.2019
Vaccin mot magsjukeviruset Rotavirus införs i det allmänna vaccinationsprogrammet från 1 september 2019.
Gastroenterit orsakad av Rotavirus är den vanligaste gastroenteriten bland små barn och medför en hög sjukdomsbörda i samhället. Nästan alla barn kommer att ha insjuknat innan 5 års ålder men vanligast förekommer infektionen mellan 6 – 36 månader ålder.
Sjukdomen debuterar snabbt med kräkningar och vattentunna diarréer. Feber har ca hälften av barnen och även buksmärtor förekommer. Den viktigaste behandlingen är att upprätthålla god vätske- och elektrolytbalans.
I Folkhälsomyndighetens rapport uppskattas att årligen i Sverige över 2 000 barn under fem år sjukhusvårdas för rotavirusinfektion och att det orsakar 3 700 akutmottagningsbesök, 14 000 primärvårdsbesök och 30 000 behandlas i hemmet. Vaccinationen beräknas kunna minska antalet sjukhusvårdade barn med 90 procent och antalet besök i akutmottagningar och primärvården med 74–80 procent för rotavirusinfektioner.
Det finns två typer av vaccin som bägge är levande försvagat virus, och vaccination är effektiv till 90%. Den skyddar även syskon och vuxna och ger därigenom en sk flockimmunitet. Vaccination ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor och andra dosen när barnet är 3 månader. Skyddet varar i 3 – 4 år.
Globalt orsakar Rotavirusinfektionen svår sjukdom ffa hos små barn i låginkomstländer, med över 200 000 dödsfall årligen 2013. WHO har nu observerat en sjunkande mortalitet då över 90 länder har infört allmän vaccination mot rotavirus
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer
www.cdc.gov/rotavirus
www.who.int/immunization/diseases/rotavirus
HPV vaccination till pojkar rekommenderas av Folkhälsomyndigheten.
2010 infördes allmän vaccination av flickor mot HPV (humant papillomvirus) med främsta syfte att skydda mot cervixcancer. Då flera cancerformer hos båda könen har nu knutits till HPV rekommenderar Folkhälsomyndigheten därför att vaccinationen utvidgas till att även gälla pojkar.
HPV är en vanligt förekommande virusfamilj med över 150 typer som infekterar epitelceller och kan ge tex vanliga vårtor i huden. De flesta smittas nån gång under sin livstid. Ca 40 typer infekterar istället mucosaceller. Denna typ av HPV-infektion är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen och hos de flesta läker infektionen ut utan restsymtom. Hos några består infektionen och ger en ökad risk för cervix-, vaginal- och vulvacancer hos kvinnor och peniscancer hos män samt orofaryngeal och anal cancer hos bägge könen. Högrisk HPV 16 och 18 orsakar 80% av HPV-relaterad cancer. Årligen drabbas 300 män och över 700 kvinnor av denna cancerform. Det finns ingen behandling för HPV-infektion och kondom skyddar bara delvis mot smitta.
För kvinnor finns screening för cellförändringar i cervix sedan 1960-talet. Detta har sänkt cervixcancerincindensen med 50%. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen har resulterat i ett nytt nationellt vårdprogram för screening för HPV-infektion/livmoderhalscancer 2017 som omfattar kvinnor 23-64 år. Motsvarande screening för HPV-infektion hos män finns ej.
Det finns tre olika typer av vaccin som skyddar mot vissa av de 13 cancerframkallande typer av viruset. Någon av dessa ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds flickor födda 1999 och senare i åk 5 och 6. Det ges oftast i två doser. Äldre flickor och pojkar kan vaccineras men får betala själva.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kompletterande underlag om att utvidga den allmänna vaccinationen till även pojkar som publicerats i april 2019 och frågan ligger nu hos Regeringskansliet för beredning.
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/gynekologisk-halsokontroll
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/kondylom
www.cdc.gov/hpv/index.html
Socialstyrelsen statistik över dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar visar att zopiklon är den enskilt vanligaste förekommande substansen men att det ofta rör sig om flera olika substanser där opioder är framträdande.
Ca 900 personer per år dog till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar per år visar Socialstyrelsens sammanställning från 2012-2017. Zopiklon var det enskilt vanligaste förekommande medlet.
Suicid utgjorde en dryg fjärdedel av dessa dödsfall där ar zopiklon, propiomazin, men även opioder som tramadol och oxikodon var vanligast. Kvinnor var överrepresenterade bland suiciden.
Hälften av dödsfallen utgjordes av olycksfall där män var mest representerade. Här var opioder med buprinorfin, heroin, metadon men även olika fentanylanaloger som de vanligast förekommande. Pregabalin fanns representerat ffa i gruppen olycksfall.
Över hälften hade två eller fler substanser i kroppen. Alprozalam och buprenorfin var den vanligaste kombinationen bland olycksfallen medan zopiklon och propiomazin var vanligast bland suiciden.
Mellan könen fanns en påtaglig skillnad i ålder bland dödsfallen, där männen generellt var yngre än kvinnorna.
Publicerat v.11.2019
Världshälsoorganisationen WHO uppmärksammade World Hearing Day 3 mars och uppmanar till att testa hörseln regelbundet.
Nästan 50 % av tonåringar och unga vuxna löper risk att få en hörselnedsättning pga långvarig och ohälsosam användning av personliga ljudapparater och exposition för skadliga ljudnivåer i samband med konserter mm. Under temat “Make listening safe” vill WHO uppmärksamma det ökande problemet och betydelsen av tidig identifikation och intervention för hörselnedsättning.
Globalt växer antalet personer med hörselnedsättning snabbt. I nuläget beräknas omkring 5 % av världens befolkning, 466 miljoner människor (432 M vuxna och 34 M barn), ha en handikappande hörselnedsättning, framförallt i låg- och medelinkomstländer. Denna siffra förväntas öka till 900 M personer år 2050. Det beräknas att omkring hälften av dessa fall kan undvikas via folkhälsoinsatser. I nuläget är den årliga kostnaden för obehandlad hörselnedsättning 750 miljard dollar.
Även inom EU uppmärksammas den ökande risken för hörselnedsättning. Över 22 miljoner människor i EU-länderna har inte fått den hörselvård de behöver. En aktuell rapport från organisationen Hear-it AISBL visa att sänkt livskvalitet och arbetslöshet bland hörselskadade beräknas kosta 185 miljarder euro per år.
”Make listening safe” – initiativet innehåller t.ex. rekommendationer för att begränsa ljudexpositionen via personliga ljudapparater och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet och därigenom förändra lyssningsvanor.
För att göra personliga ljudapparater säkrare har WHO och International Telecommunication Union (ITU) tagit fram en ny internationell standard för tillverkning/användande. Den har utvecklats av experter inom organisationerna i samråd med ledarende expertis inom området och innehåller bla metoder att monitorera ljudnivå och duration av lyssnande, personliga profiler, metoder för ljudbegränsning. WHO rekommenderar myndigheter och tillverkare att tillämpa denna standard.
I Sverige uppmanar Hörselskadades Förbund allmänheten att man testar hörseln regelbundet. Detta kan man göra med hjälp av digitala screeningtest som tex HRFs Hörseltestaren http://horseltestaren.se/
Fördjupning
Hörseltestaren Horseltestaren.se
Hörselskadades Riksförbund. Ny rapport. Brist på Hörselvård kan stå EU dyrt.
https://hrf.se/ny-rapport-brist-pa-horselvard-star-eu-dyrt/
WHO: Toolkit for safe listening devices and systems. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/280086/9789241515283-eng.pdf
WHO: Deafness and hearing loss. www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/deafness-and-hearing-loss
För patienter
www.doktorn.com/artikel/hörselnedsättning
Uppdaterad broschyr med Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård publicerades 5 mars.
Läkemedelsverket, Nationell ar betsgrupp STRAMA och Folkhälsomyndigheten har förnyat denna publikation som funnits i nio år. Den är tänkt som ett stöd för patientsäker handläggning och för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Information om tecken på allvarlig infektion hos barn och vuxna är en viktig del av innehållet samt praktiska handfasta råd för att bedöma och behandla akut mediaotit, rinosinuit, faryngotonsillit, akut bronkit och pneumoni, akut exacerbation av KOL, urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner, sexuellt överförbara bakteriella infektioner.
Broschyren finns att ladda ner på www.folkhalsomyndigheten.se
Läkemedelsverket varnar för bantningspiller som finns att köpa via nätet.
Läkemedelsverket uppmanar konsumenter at vara försiktiga vid köp av bantningsmedel från nätet och aldrig handla från anonyma försäljare. Produkterna innehåller ofta läkemedelssubstanser eller t.o.m. otillåtna medel trots att de utges för att vara ”all natural”.
Nu varnar man för användandet av bantningsmedlet ”Natural Max Slimming”, salufört via en Facebookgrupp, då produkten innehåller bl.a. sibutramin som kan öka blodtrycket och puls och innebära risk för allvarliga hjärtkärlproblem och stroke. Substansen har tidigare ingått i godkända läkemedel för behandling av övervikt, men som drogs in från marknaden 2010 av säkerhetsskäl.
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2019/Varning-for-Natural-Max-Slimming-/
Läkemedelsverket har också en sida riktad till allmänheten med information om bantningsprodukter.
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-kopa-lakemedel/Pa-Internet/Kopa-bantningspiller-pa-natet/
Innehållet i produkterna är helt okontrollerade, de kan vara tillverkade under ohygieniska förhållanden och innehålla otillåtna och skadliga ämnen. Substanser som hittats i bantningsprodukter är t.ex. sibutamin, dinnitrofenol, senna, sköldkörtelhormon, efedrin, antidepressiva, potenshöjande medel.
Folkhälsomyndighetens veckorapport om influensa, RS virus och Calici
Vinterkräksjuka och influensa minskar nu, RSVaktiviteten fortsatt hög.
Vinterkräksjukan Calici
Ökningen av antalet fall av Calici börjar relativt förutsägbart vid v 41 – 43 i samhället, når en topp under veckorna 4-16 för att sedan falla till låga nivåer till cirka v.22. Även denna säsong har uppvisat detta mönster, även om det har varit en mildare säsong jämfört med de tre senaste åren. Vecka 9 minskade antalet laboratorierapporterade fall jämfört med veckan innan.
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/vinterkraksjukan/
Influensa
Influensaaktiviteten är avtagande men fortfarande ment trots detta förväntas många individer insjukna kommande veckor. Hittills under säsongen har 188 intensivvårdade patienter med influensa, uteslutande influensa A, rapporterats. I övriga Skandinavien samt i Europa avtar influensaaktiviteten också.
Samtliga övervakningssystem visar att influensan nådde sin topp under vecka 6, och att den här säsongen blev medelhög jämfört med de tre tidigare säsongerna. Förra året var influensafallen betydligt fler vid samma tidpunkt.
Det som präglat säsongen har varit att antalet sjuka barn under 5 år har varit överrepresenterade bland insjuknade jämfört med tidigare år. Detta beror på att influensa av typen A(H1N1)pdm09 har dominerat och att detta virus även fanns under säsongen 2015/2016. Därigenom kan man anta att en del av befolkningen fortfarande har ett visst skydd.
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/influensa/
RSV
Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) avtog under vecka 9 men aktiviteten är fortfarande på en hög nivå. En fortsatt hög RSV-aktivitet väntas under kommande veckor. De flesta fallen har påvisats i åldersgruppen 0-4 år (56 procent), varav spädbarn (under 1 år) står för majoriteten av fallen (60 procent).
Se behandlingsöversikten för RSV här
Publicerat v.7.2019
Naloxon och utbildningsinsats om opioidöverdos till personer med opioidberoende samt deras anhöriga
Hälso- och sjukvården bör erbjuda morfinantagonisten naloxon tillsamans med en utbildningsinsats till personer med opioidberoende och risk för överdos och deras anhöriga. Detta ingick i den uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende som Socialstyrelsen publicerade 29 jan.
Opiodöverdos orsakar i Sverige ca 900 dödsfall och 69 000 dödsfall globalt per år.
Naloxon är en opioidantagonist som effektivt häver effekten av opioider. Det har inga opioida egenskaper och används inte för att behandla beroendetillstånd. Åtgärden har en livräddande effekt, samtidigt som biverkningarna är begränsade.
Redan 2014 utfärdade WHO rekommendationen i sina guidelines att opiodberoende personer och deras anhöriga bör få tillgång till naloxone samt utbildning för att hantera en opioidöverdos.
År 2016 godkändes naloxone i form av en förfylld spruta avsedd för intramuskulär injektion (Prenoxad®) och 2017 godkändes en nässpray med naloxon (Nyxoid®). Läkemedlen är godkända för användning av både sjukvårdspersonal och icke sjukvårdsutbildade personer. I november 2018 utfärdade Socialstyrelsen nya föreskrifter med behörighet för sjuksköterskor att förskriva naloxone.
Socialstyrelsen har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram dels ett material med samtalsstöd till personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels en informationsfolder som kan delas ut till brukare och deras anhöriga. Naloxon ska kunna förskrivas och delas ut vid förskrivningstillfället.
Läs mer på www.socialstyrelsen.se
Läs mer på www.who.int
Se behandlingsöversikten för överdos av opiat här
RS-virusinfektioner ökar
Fler fall av RSV (respiratoriskt syncytial virus) rapporteras under februari från Folkhälsomyndigheten. Det är ett av våra vanligaste luftvägsvirus. Hos spädbarn, men även immunsupprimerade och äldre, kan RSV orsaka allvarlig nedre luftvägsinfektion.
Folkhälsomyndighetens övervakning av RSV visar en ökning av antalet fall under februari.
RSV är ett vanligt förkylningsvirus som de flesta barn har genomgått vid två års ålder. Antikropparna ger inte bestående immunitet så att upprepade infektioner är vanliga.
Infektionen uppträder i årliga epidemier under vinterhalvåret med kraftigare epidemier som kommer tidigare på säsongen vartannat år. Sjukdomen är inte anmälningspliktig men Folkhälsomyndigheten får frivillig rapportering från laboratorier och sammanställer infektionsläget veckovis under säsongen.
Spridningen sker via luftvägssekret vid nära kontakt med infekterade personer eller föremål. För aerosolsmitta krävs stora virusmängder. Smittsamheten varar omkring 3-8 dagar men det förekommer längre smittsamhet hos immunosupprimerade patienter.
Symtom:
Feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. Vid det första infektionstillfället får drygt en fjärdedel av barnen tecken på lunginflammation eller obstruktiva besvär som vid astma (bronkiolit).
Kliniska fynd och symtom som indikerar ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid RSV-infektion hos spädbarn är snabb, ytlig andning och hypoxi tidigt i sjukdomsförloppet, slöhet och apnéattacker, dåligt näringsintag och dehydrering.
En till två procent av RSV-infekterade spädbarn behöver vårdas på sjukhus. Hos 10–15 % av dessa kan intensivvård krävas.
Hos intensivvårdade barn förekommer sekundär bakteriell pneumoni hos 20–30 %.
De flesta av infektionerna läker ut på en till två veckor.
I hög ålder, särskilt hos individer med samsjuklighet t.ex. KOL, ökar risken för nedre luftvägsinfektion. Sekundär bakteriell pneumoni förekommer hos cirka 10 % sjukhusvårdkrävande äldre personer. Gravt immunsupprimerade patienter, allogent stamcellstransplanterade i synnerhet, har hög risk för komplikationer med pneumoni och livshotande förlopp.
Diagnos:
RS-virus diagnostiseras med olika diagnostiska snabbmetoder som ger svar samma dag. Provmaterial är sekret från nässvalget.
Förebyggande åtgärder för spädbarn
Information till föräldrar om allmän infektionsprofylax, rökfri miljö, bröstmjölksuppfödning.
Noggrann handhygien – särskilt vid symtom på luftvägsinfektion.
Undvik under vintersäsongen, så långt möjligt, nära kontakt mellan de yngsta spädbarnen och småbarn som vistas i större barngrupper.
Något vaccin är ännu inte tillgängligt.
Specifik profylax med monoklonala antikroppar (palivizumab ) övervägs till barn <2 år i riskgrupper som tex allvarligt hjärtsjukdom, allvarlig lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi, underburenhet.
Behandling
Symtomatisk och understödjande i de flesta fall.
Läs mer på www.folkhälsomyndigheten.se
Läs mer på www.lakemedelsverket.se
Publicerat v.4.2019
Influensa – veckorapport från Folkhälsomyndigheten v.2
Vaccinering och postexpositionsprofylax.
I den senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten för vecka 2 rapporteras om att aktiviteten är fortsatt låg. Under vecka 2 rapporterades 685 fall av influensa, varav 683 fall influensa A och 2 fall influensa B. Förväntningen är att aktiviteten nu kommer att öka. Säsongen brukar börja i slutet på dec, spridningen minskar under julen för att öka i januari och ha en peak i feb.
Pga kraftigt ökad efterfrågan restnoterades samtliga inaktiverade influensavacciner under hösten i Sverige. Under jan 2019 levereras dock 48000 nya doser av vaccinet Vaxigrip Tetra och fördelas ut på landstingen. Tillgången är ojämn över landstingen.
Folkhälsomyndighetens sammanställning visar att 47,4 procent av personer 65 år och äldre vaccinerat sig fram till och med slutet på december 2018 och att fler personer ur samtliga åldersgrupper hart vaccinerat sig.
Rekommendationen är att i fösta hand vaccinera riskgrupperna. För dessa är det nu hög tid att vaccinera sig.
Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa
- personer över 65 års ålder
- gravida efter graviditetsvecka 16
- vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma, andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder), kronisk lever- eller njursvikt, diabetes mellitus, tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
Även hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter bör erbjudas vaccination.
Skyddet av vaccinet år hos äldre endast ca 50% och detta innebär att den vaccinerade individen fortfarande kan bli sjuk men få ett lindrigare sjukdomsförlopp.
Vid exposition för influensa rekommenderas för riskgrupperna kontakt med sjukvården för ev postexpositionsprofylax med antiviral terapi. Två neuraminidashämmare, oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza), finns godkända för behandling av och profylax mot influensa A och B.
Följ Folkhälsomyndighetens veckorapporter på www.folkhalsomyndigheten.se
Se behandlingsöversikten för influensa här
Nya nationella riktlinjer vid endometrios
Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i Sverige och debuterar i tonåren. Ca 100000 kvinnor i Sveriges lider av allvarliga symtom och sjukdomen orsakar förutom lidande för patienten också stora samhällskostnader genom vårdkostnader och sjukskrivning. Kardinalsymtomet är svår mensvärk men kan och vara djup samlagssmärta, problem med urinblåsan, smärta vid tarmtömning, kronisk buk- och bäckensmärta och fertilitetsproblem. Det tar lång tid tills rätt diagnos bir satt och patienterna blir ofta missförstådda i vården.
Socialstyrelsen har publicerat Nationella Riktlinjer för vård vid endometrios i dec 2018. Man har också tagit fram indikatorer för att kunna utvärdera vården framöver och ett informations- och utbildningsmaterial i form av filmer och broschyrer riktade till vårdpersonal.
Det viktigaste är tidig diagnostik och insatt behandling och god uppföljning.
Basen i den medikamentella behandlingen är smärtlindring med cox-hämmare och paracetamol samt hormonterapi med monofasiska kombinerade preventivmedel eller gestagener. Monofasiska kombinerade preventivmedel får patienten ta kontinuerligt eller med få avbrott (långcykelbehandling), för att uppnå amenorré och anovulation.
Icke-medikamentell behandling inkluderar fysioterapi, fysisk aktivitet,TENS, akupunktur mm. Multiprofesionellt stöd och uppföljning är viktiga komponenter.
Hormonell kombinationsbehandling med hormonspiral är nästa steg och därefter behandling med GnRH-agonist.
Vid smärta som stör nattsömnen erbjuds KBT, antidepressiva med sedativ effekt eller melatonin.
Vid smärtsensitering och utveckling av kronisk smärttillstånd kan behandlingen tricykliska antidepressiva, antiepileptika eller svaga opioider bli aktuell.
Ytterligare rekommendationer inkluderar diagnostik, uppföljning och hantering av akuta smärtskov, psykiatrisk samsjuklighet mm.
Läs mer på www.socialstyrelsen.se