Det vetenskapliga underlaget för dagens kostråd vid diabetes har stärkts, och visar på samband mellan medelhavskost och lägre risk för tidig död. SBU:s nya utvärdering pekar även på ett par olika behandlingsmetoder som leder till en större viktminskning och bättre hälsa vid typ 2-diabetes.
Syftet med SBU:s projekt har varit att utvärdera positiva och negativa hälsoeffekter av mat och kostbehandling hos individer med typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes, att analysera hälsoekonomiska aspekter samt att beakta etiska aspekter. Sedan den tidigare SBU-rapporten om mat vid diabetes 2010 har det tillkommit ny forskning på området, och uppdateringen kommer utgöra underlag till ett nytt kunskapsstöd från Socialstyrelsen.
Rapporten har utvärderat hälsoeffekter vid diabetes vid flera specifika typer av kost. För medelhavskost, som till stor del liknar de nordiska kostråden, ses samband med lägre risk att dö i förtid vid diabetes av typ 1 och typ 2. En kost med en större andel fibrer, baljväxter, nötter och kaffe kan också kopplas till hälsoeffekter.
SBU har även utvärderat vårdens specifika behandlingsmetoder för viktminskning vid typ 2-diabetes och identifierat några som leder till flera hälsoförbättringar i jämförelse med vanlig kostbehandling. Kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) följt av övergång till mat för viktstabilitet har gynnsamma effekter på livskvalitet, HbA1c och vikt upp till 12 månader. Intensiv livsstilsbehandling där lågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag har gynnsamma effekter jämfört med vanlig kostbehandling på HbA1c, vikt, BMI, midjeomfång och vissa blodfetter upp till 12 månader. Avseende kost vid graviditetsdiabetes saknas studier med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedöma effekterna.
SBU har också identifierat flera tänkbara risker för ojämlikhet i diabetesvården. Egenvården vid diabetes, där efterlevnad till vårdens kostråd ingår, kan innebära en utmaning för personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, svag socioekonomi eller bristande språkkunskaper. Vidare visar beräkningar av kostnaden för en lågfettkost, högproteinkost, lågkolhydratkost, laktovegetarisk kost, medelhavskost respektive ketogen kost att dessa, med undantag av den laktovegetariska kosten, är dyrare än Konsumentverkets normalkost.