Som en följd av covid-pandemin har antalet patienter som väntar på vård ökat. I december 2021 väntade fyra av tio patienter på operation längre än vårdgarantins 90 dagar.
Den 31 mars publicerade Socialstyrelsen sin slutrapport om väntetider i vården och det uppdämda vårdbehovet till följd av covid-19-pandemin. Trots minskande smittspridning är fortfarande pandemins effekter på vården påtagliga. Från januari till december 2021 ökade antalet väntande patienter i specialistvården med 25 procent. I december väntande nästan 466 000 patienter på ett första besök, och 164 000 på operation eller annan åtgärd. Det har också blivit allt svårare att få vård inom vårdgarantins gräns på 90 dagar. Av de som i december stod i kö för en operation hade 40 procent väntat länge än tre månader, och för de i kö till första specialistbesök hade 28 procent väntat längre än vårdgarantins gräns.
Ögonsjukvården och öron-näsa-hals var i december de som hade flest patienter som väntade på ett första besök. Avseende operationskön väntade flesta patienter inom ortopedi och allmänkirurgi.
– Under de senaste två åren har vården klarat att snabbt ställa om i flera omgångar, främst för att frigöra akut- och intensivvårdskapacitet. Men det har fått konsekvenser. De väntetider vi nu ser beror sannolikt på både nya patienter och patienter med uppdämda vårdbehov som ackumulerats över tid, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen analys pekar dock på en positiv förändring mot slutet av förra året. Data från patientregistret visar att fler specialistbesök och operationer gjordes under december 2021 än under samma månad åren 2017–2019. Analysen visar också att vården inom primärvården i stort kunnat upprätthållas efter en stor nedgång under första vågen. Bland annat har en del kunnat få kontakt med sin vårdcentral på distans, via telefon och brev eller genom hembesök.
För att bidra till att möta utmaningarna lämnade Socialstyrelsen i höstas även förslag på möjliga insatser. För att genomföra insatserna har regionerna tidigare i år kunnat söka statsbidrag. Åtgärderna handlar till exempel om mobila team, riktade hälsosamtal och att en region gemensamt planerar sin vårdkapacitet.