Antalet strokefall i Sverige har minskat under en följd av år. Under år 2020 drabbades cirka 25 400 personer av stroke, en minskning med nästan 400 personer jämfört med 2019. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.
– Såväl antalet fall av stroke som antalet döda har minskat med cirka 40 procent sedan 2006. Det beror bland annat på att vården har blivit bättre på förebyggande åtgärder, till exempel läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter, säger Anastasia Simi, utredare på Socialstyrelsen.
Den andra tisdagen i maj genomförs Strokedagen. Det är STROKE-Riksförbundet som tagit initiativet till detta årligen sedan 2003. På Strokedagen belyses särskilt hur det är att leva med följderna efter en stroke, och temat för årets Strokedag den 10 maj 2022 är Livslång Rehabilitering. Lokalföreningar anordnar föreläsningar och utställningar som vänder sig till allmänheten, strokedrabbade, närstående och till all den personal som i sin yrkesutövning vårdar, rehabiliterar och planerar för vardagen och i övrigt stöttar och hjälper de strokedrabbade.
Riksstroke är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård främst riktat till hälso- och sjukvårdspersonal samt beslutsfattare inom sjukvården. De samlar in, analyserar och följer upp data om insjuknande och sjukhusvistelsen. Utöver data från akutskedet genomförs även en enkätbaserad uppföljning efter tre månader och efter 1 år som ger värdefull ytterligare information om strokepatienters hälsa och funktionsförmåga.
Riksstrokes rapport för 1-årsuppföljning av de personer som insjuknade i stroke under år 2019 baserar sig på en enkät som under 2020 besvarades av 10 918 personer. Svarsfrekvensen var 73 procent av de tillfrågade. Ur uppföljningen framgår bland annat att två tredjedelar av patienterna hade fortsatta besvär av sin stroke efter ett år, och var sjunde person hade fortfarande en så påtaglig funktionsnedsättning att han eller hon var beroende av hjälp från andra personer för att klara det dagliga livets aktiviteter för toalettbesök och påklädning (ADL-beroende). ADL-beroende var drygt dubbelt så vanligt hos patienter 75 år eller äldre jämfört med patienter yngre än 75 år, och något vanligare hos kvinnor än män.
Drygt två av fem patienter upplevde trötthet ofta eller ständigt. Var fjärde person uppgav att de ofta eller ständigt hade smärta, och var femte person uppgav att behovet av smärtstillning inte alls var tillgodosett. 14 procent angav att de ofta eller ständigt kände sig nedstämda. Andelarna med smärta och nedstämdhet var högre bland kvinnor än bland män.
Trots att man insjuknat i stroke upplevde ändå merparten, 79 procent, att deras allmänna hälsotillstånd var mycket eller ganska gott. 16 procent av patienterna hade en pågående rehabilitering vid ett år, medan var fjärde uppgav att de hade behov av rehabilitering men inte hade det. Få individer ansåg att deras behov av yrkesrehabilitering tillgodosetts, och majoriteten angav att de återgått till förvärvsarbete utan arbetsinriktad rehabilitering.
Fördjupning:
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 