Vad är organiserad prostatacancertestning?

Huruvida ett nationellt screeningprogram för tidig upptäckt av prostatacancer ska införas i Sverige har utretts under flera år men ännu inte blivit aktuellt. Eftersom den opportunistiska PSA-testningen är så utbredd i landet finns dock en rad fördelar med att strukturera upp den. Därför har Organiserad prostatacancertestning börjat införas i vissa regioner. Men vad innebär det och vad är skillnaden på detta och ett screeningprogram?

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och varje år dör omkring 2400 personer i sjukdomen. Det utgör 30% av alla cancerformer för män.(1) En svensk randomiserad studie har visat att screening med PSA-prov vartannat år i åldern 50-64 år nästan halverar dödligheten i prostatacancer efter 14 år.(2) Men Socialstyrelsen gick senast 2018 ut med att de avråder från införandet av ett nationellt screeningprogram på grund av att många män riskerar att diagnostiseras med och behandlas för prostatacancer trots att det aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom.(3) Väldigt många män testas idag med PSA ändå och denna opportunistiska testning leder inte till lika stor minskning av dödligheten samtidigt som den resulterar i ännu mer överdiagnostik.(4)

Socialstyrelsen anser att PSA-testningen bör göras mer strukturerad och jämlik, varför Regionala cancercentrum i samverkan tillsammans med flera regioner har tagit fram rekommendationer för hur detta kan genomföras.(5) Projektet kallas för Organiserad prostatacancertestning (OPT) och är redan infört i Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Gotland. (6) Även Region Värmland samarbetar med projektet.(5)
Fördelarna med organiserad testning jämfört med den oorganiserade är enligt Socialstyrelsen:(3)

• Minskad sjuklighet och dödlighet
• Effektivare resursutnyttjande
• Minskad resursåtgång i primärvården, då OPT kan ske vid särskilda enheter
• Ökad jämlikhet, eftersom PSA-testning idag är vanligare bland välutbildade män
• Ökad kunskap om nya diagnostiska metoder – MR och kompletterande blodprov kan sålla bort män med ett högt PSA-värde som har låg risk för klinisk betydande prostatacancer från att behöva genomgå biopsi
• Ökad kunskap om organisatoriska aspekter vilket kan ge viktig information inför ett eventuellt framtida införande av ett nationellt screeningprogram

Hur går organiserad prostatacancertestning till?

Regionala skillnader finns men i grunden går det ut på att män i ålder 50-74 år får information hemskickad om för- och nackdelar med PSA-testning. De som därefter önskar får lämna PSA-prov. Erbjudandet om testning och besked om resultatet sköts av ett OPT-kansli under automatiserade former. Ett PSA-värde <1 μg/l leder till nytt erbjudande om test efter 6 år. Värden 1–2,9 μg/l leder till nytt erbjudande två år senare. De med PSA-värden ≥3 μg/l får genomgå MR-undersökning där endast patologiskt fynd leder till besök hos urolog och biopsi. När OPT etablerats är tanken att PSA-prov utanför programmet enbart ska göras vid klinisk misstanke om prostatacancer.(7)(5)

Skillnader mellan OPT och nationell screening

Likheterna är till synes stora med ett nationellt screeningprogram men OPT skiljer sig från ett sådant på flera sätt: initiativen ligger på regional nivå snarare än under nationell styrning; det kan anpassas efter regionala förutsättningar; männen kallas inte till testning utan informeras aktivt om för- och nackdelar; det krävs registrering och rapportering eftersom ett centralt syfte är att vinna kunskap för vidareutveckling; regionala OPT-projekt är mycket lättare att stoppa än ett nationellt program om det skulle visa sig fungera dåligt.(7)

Många undrar om det i framtiden kommer att införas ett nationellt screeningprogram. I en artikel i Onkologi i Sverige resonerar Ola Bratt, professor i urologi och ordförande för den nationella arbetsgruppen för OPT, att trots att dagens förbättrade diagnostiska metoder för prostatacancer minskar problemen med överdiagnostik måste vi invänta ytterligare forskningsresultat för att se om vinsterna med screening, i form av minskad dödlighet numer tydligt skulle överväga de negativa konsekvenserna.(7)

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten S. Folkhälsomyndigheten. Prostatacancer, död [Internet] [Internet]. 2022. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-prostatacancer-dodlighet
2. Hugosson J, Carlsson S, Aus G, Bergdahl S, Khatami A, Lodding P, et al. Mortality results from the Göteborg randomised population-based prostate-cancer screening trial. Lancet Oncol. 2010 Aug;11(8):725–32.
3. Socialstyrelsen. Screening för prostatacancer Rekommendation och bedömningsunderlag [Internet]. 2018. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningprogram/slutliga-rekommendationer/prostatacancer/
4. Arnsrud Godtman R, Holmberg E, Lilja H, Stranne J, Hugosson J. Opportunistic testing versus organized prostate-specific antigen screening: outcome after 18 years in the Göteborg randomized population-based prostate cancer screening trial. Eur Urol. 2015 Sep;68(3):354–60.
5. Regionala cancercentrum i samverkan. Rekommendationer om organiserad prostatacancer- testning (OPT) [Internet]. 2022. Available from: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/prevention-tidig-upptackt/prostatacancertestning/nationell-rekommendation-opt-rcc-2022.pdf
6. Trysell K. Stockholm och Gotland näst i tur för organiserad prostatacancertestning. Lakartidningen [Internet]. 2022; Available from: https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/05/stockholm-och-gotland-nast-i-tur-for-organiserad-prostatacancertestning/
7. Bratt O. Organiserad prostatacancertestning – var står vi idag? Onkol i Sverige [Internet]. 2022;(nr 3). Available from: https://www.onkologiisverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Prostatacancerscreening.pdf