Dyrare för patienter när högkostnadsskyddet för epilepsiläkemedel höjs

För många epilepsipatienter kan det bli betydligt dyrare att hämta ut sitt läkemedel från juli i år då högkostnadsskyddet höjs. Det finns en risk att patienternas ekonomi får bestämma om de hämtar ut, avbryter eller skjuter upp uttaget av sina epilepsiläkemedel. En god följsamhet och korrekt dosering är avgörande för att förebygga epilepsianfall.

Ungefär 81 000 svenskar lever med epilepsi. Sjukdomen förekommer i alla åldrar och innebär att den elektriska aktiviteten i hjärnan påverkas och gör att nervcellerna inte kan kommunicera med varandra som de ska.

Epilepsi ger olika typer av anfall, men både symtom och svårighetsgrad kan skilja sig åt. Medan vissa personer bara får några enstaka anfall under hela livet, kan andra ha svåra anfall varje dag med kramper och medvetslöshet. Men det går att förebygga anfall med hjälp av läkemedel. Ett vanligt läkemedel som används vid olika typer av anfall är levetiracetam. Läkemedlet är idag ”golden standard” vid de flesta former av epilepsi.

Elinor Ben-Menachem, adjungerad professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

– Levetiracetam är en mycket bra substans. En stor fördel är att det inte bryts ner i levern, vilket innebär att patienterna kan kombinera behandlingen med andra mediciner, alltifrån cancerpreparat till läkemedel mot högt blodtryck, säger Elinor Ben-­Menachem (bilden), adjungerad professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Målet vid all epilepsibehandling är att patienten ska bli anfallsfri utan svåra biverkningar. För flertalet patienter är det möjligt att uppnå.

– Men då gäller det att patienterna tar de mediciner de förskrivits. Ju färre biverkningar en behandling ger desto större är chansen att patienterna följer ordinationen, säger hon, och understryker att rätt dosering är a och o för att minimera biverkningsrisken.

Levetiracetam finns både i olika styrkor och i flera förpackningsstorlekar. Dosen varierar från person till person.

– Som läkare är det viktigt att tänka på att trappa upp dosen långsamt. Hos patienter med nydebuterad sjukdom börjar man med en låg dos på 250 mg två gånger dagligen eller 500 mg två gånger dagligen. Elinor Ben-Menachem påpekar att man därefter behöver utreda vilken typ av epilepsi det rör sig om innan man successivt titrerar upp läkemedlet.

– Hos patienter som inte blir anfallsfria eller där sjukdomen är refraktär kan man trappa upp till en dygnsdos på 3000 mg eller högre. I en äldre studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där Elinor Ben-Menachem själv varit huvudförfattare, såg man att levetiracetam 1500 mg två gånger om dagen som monoterapi var effektivt och tolererades väl av patienterna.

Hon understryker dock att en hög dos kan leda till trötthet, depression och aggressivitet. Precis som Socialstyrelsen anger i sina riktlinjer menar Elinor Ben-Menachem att, det åtminstone initialt, är önskvärt med regelbunden uppföljning i vården där läkare och patient kan diskutera biverkningar och följsamhet.

För att behandlingen ska fullföljas är det viktigt att patienten har så få och milda biverkningar som möjligt.

Långtidsbehandling förebygger anfall

Biverkningar är en vanlig orsak till att patienter inte tar sina läkemedel som de ska. En annan anledning är att personer som har stora anfall inte minns vad de har varit med om och därför inte tycker att de behöver behandling. Även hos tonåringar kan följsamheten vara låg.

– Tonåringar som är anfallsfria kan inte förstå varför de är tvungna att medicinera. Man måste därför informera dem om, att vill de förebygga framtida anfall, så handlar det om långtidsbehandling.

Men det är inte bara tonåringar som behöver påminnas om vikten av medicinering. Många patienter glömmer att ta sina läkemedel.

– Då underlättar det om de kan ta sin medicin en eller två gånger om dagen. Ska patienterna ta dem tre gånger om dagen eller varannan dag så är det lättare att glömma.

Stora prisskillnader

Idag råder det stora prisskillnader mellan olika fabrikat av levetiracetamläkemedel. Som förskrivare är det av stor vikt att vara medveten om denna prisskillnad mellan helt likvärdiga alternativ. Läkemedel med indikation epilepsi är inte utbytbart på apotek, vilket innebär att patienten får det fabrikat som läkaren väljer att förskriva.

Nyligen beslutades det att högkostnadsskyddet höjs till 3 800 kronor den 1 juli. Höjningen innebär att patienten, i första trappsteget upp till 2 000 kronor, får betala hela kostnaden själv. Det kan alltså bli stora skillnader för patientens egenavgift beroende på vilket pris det förskrivna läkemedlet har. Ju lägre pris desto lägre egenkostnad för patienten. Genom att välja ett läkemedelsalternativ med låg kostnad vid första uttaget inom högkostnadsskyddet ökar sannolikheten för att patienten faktiskt hämtar ut läkemedlet och inte avstår av ekonomiska skäl.

– Även kostnaden för samhället är viktig, understryker Elinor Ben-Menachem. Som förskrivare har jag detta i åtanke vid ordination och väljer allt som oftast ett levetiracetamläkemedel med låg kostnad. Det är också av stor vikt att det levetiracetamläkemedel jag väljer inte är restnoterat, utan finns tillgängligt för min patient på apotek.

Artikeln är framtagen genom ett ekonomiskt bidrag från Orion Pharma AB

LEVE-92/2025-04-08

Så mycket betalas från juli

I dag betalar en person som mest 2 900 kronor för medicin på recept under en tolvmånadersperiod. Regeringen föreslår att beloppet – egenavgiften – höjs med 900 kronor, till 3 800 kronor den 1 juli.

Trappan i högkostnadsskyddet innebär att en läkemedelskostnad på upp till 2 000 kronor betalas helt av den enskilde.

Läkemedelskostnad på 2 001–3 586 kronor: 25 procents rabatt.

Läkemedelskostnad på 3 587–5 300 kronor: 75 procents rabatt.

Läkemedelskostnad på 5 301–7 117 kronor: 90 procents rabatt.

7 117 kronor eller mer: Frikort. Då har den enskilde, efter rabattstegen, betalat 3 800 kronor av den summan, mot 2 900 idag.

Källa: TT