Antalet restanmälda läkemedelsförpackningar minskade under 2025 med drygt fem procent jämfört med året innan. Enligt Läkemedelsverkets årsstatistik fortsätter därmed den nedåtgående trend som setts sedan toppnivåerna 2023.
Trots att antalet anmälda restsituationer minskar ligger antalet potentiellt kritiska läkemedelsbrister kvar på ungefär samma nivå. Dessa brister innebär ofta en ökad belastning för både apotek och hälso- och sjukvård, särskilt när alternativa preparat saknas eller är svåra att få tag på.
Kritiska bristsituationer kvar på samma nivå
En ögonblicksbild från 2 januari 2026 visar att 5,8 procent av de marknadsförda läkemedelsförpackningarna hade en pågående restsituation. Det motsvarar 938 förpackningar av totalt cirka 16 000. Därutöver hade ytterligare 1,2 procent en kommande restsituation.
Majoriteten av restanmälningarna rörde humanläkemedel (93 procent), medan 7 procent avsåg veterinärmedicinska produkter. I många fall har alternativa läkemedel funnits tillgängliga eller restperioden varit relativt kort, men vissa bristsituationer har varit mer ansträngda.
Infusionsvätskor och antibiotika bland de mest utsatta
De mest allvarliga bristerna under 2025 gällde bland annat infusionsvätskor, astmaläkemedel för barn, immunstimulerande medel samt vissa antibiotika. Läkemedelsverket hanterade omkring 60 potentiellt kritiska bristsituationer genom lägesbilder, informationssamordning och samverkan med berörda aktörer.
Tillverkningsrelaterade problem var fortsatt den vanligaste orsaken till restsituationer och stod för nära 60 procent av fallen. Marknadsrelaterade orsaker stod för cirka 30 procent, medan distributionsproblem och regulatoriska skäl var mindre vanliga.
Samtidigt ökade andelen företag som anmälde brister i god tid, definierat som mer än 60 dagar i förväg. Under 2025 publicerades dessutom 96 procent av alla restanmälningar inom ett dygn.
– Läkemedelsverket bedömer att insatser som samverkansgrupper för läkemedel och proaktiva åtgärder som informationsdelning och uppföljning har bidragit till att begränsa påverkan på tillgången av kritiska läkemedel. Samverkansgrupperna består av sjukvården, myndigheter och företag som tillsammans arbetar för att lösa uppkomna situationer, så som för infusionsvätskor, insulin och cytostatika. Vi förväntar oss även lagändringar som i framtiden hjälper oss att hantera bristsituationer mera effektivt, säger Luisa Becedas, enhetschef på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
Myndigheten bedömer också att lägre inflation och vissa prisjusteringar från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kan ha bidragit till den minskade omfattningen av restsituationer under året.