Vilseledande annonser för läkemedel i sociala medier blir allt vanligare. En ny undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av Läkemedelsverket, visar att ungefär var tredje svensk har sett annonser för läkemedel i sociala medier som de misstänkt vara falska. Samtidigt uppger fyra procent att de någon gång köpt ett läkemedel via en sådan annons som senare visat sig vara en bluff. Resultaten pekar på ett växande problem där oseriösa aktörer utnyttjar digitala plattformar för att sälja produkter som ofta saknar godkännande och kan innebära risker för användaren.
Viktnedgångsprodukter vanligast
Enligt undersökningen är produkter för viktnedgång den vanligaste kategorin vid bluffköp. Efterfrågan på bantningspreparat och läkemedel för viktminskning har ökat kraftigt de senaste åren, vilket även har lockat oseriösa försäljare. I annonserna utlovas ofta snabb viktminskning eller dramatiska resultat utan biverkningar.
Bedragarna använder sig ofta av formuleringar som anspelar på vetenskapliga genombrott eller ”naturliga mirakelkurer”. Produkterna säljs dessutom ofta via länkar till okända webbshoppar där det saknas tydlig information om innehåll, tillverkare eller regulatoriskt godkännande.
Utnyttjar kända personer och myndigheter
För att skapa trovärdighet använder bedragare ibland bilder, citat eller videor där kända personer påstås rekommendera produkten. I vissa fall har även logotyper från myndigheter eller välkända organisationer använts utan tillstånd.
Läkemedelsverket har exempelvis sett flera annonser där myndighetens egen logotyp använts för att ge sken av att produkterna är godkända eller rekommenderade. Myndigheten betonar att den aldrig marknadsför läkemedel och att sådana annonser därför alltid är vilseledande.
Risker för patientsäkerheten
Problemet handlar inte bara om konsumentskydd utan även om patientsäkerhet. Produkter som säljs via bluffannonser är ofta inte godkända läkemedel och innehållet kan vara okänt. De kan sakna effekt, innehålla fel doser eller i värsta fall farliga substanser.
I vissa fall säljs preparat som påstås innehålla samma aktiva ämnen som receptbelagda läkemedel, men utan kvalitetskontroll eller medicinsk uppföljning.
Uppmaning till ökad vaksamhet
Läkemedelsverket uppmanar därför allmänheten att vara särskilt kritisk till läkemedelsannonser i sociala medier. Annonser som lovar snabba medicinska resultat, dramatiska effekter eller hänvisar till myndigheter bör granskas extra noga.
Misstänkta annonser kan anmälas till den aktuella plattformen eller direkt till Läkemedelsverket. Myndigheten understryker också att godkända läkemedel i Sverige ska säljas via apotek eller legitima nätapotek med tydlig märkning.
Undersökningen genomfördes i slutet av 2025 och visar att falsk läkemedelsmarknadsföring har blivit ett vanligt inslag i sociala medier. Utvecklingen ställer ökade krav på både konsumenters källkritik och myndigheternas tillsyn.
Källa: Läkemedelsverket
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 