Normaliseringen av snus och andra nikotinprodukter. Det ser forskaren och läkaren Magnus Lundbäck som det stora problemet idag. Tillgängligheten och missförståndet att snus skulle vara ett bra sätt att undvika rökning är en del av normaliseringen.
– Vad vi ser i forskning är att det verkar vara precis tvärtom. Många som börjar snusa i ung ålder, börjar snart därefter att röka och fortsätter som både rökare och snusare med ett dubbelberoende. Snus är överhuvudtaget en så kallad “gate way”-drog. Ju tidigare du börjar, desto mer ökar risken att hjärnan vill ha en starkare effekt och tyngre droger lockar, säger Magnus Lundbäck
Är riskerna med nikotinanvändning högre för den som är ung?
– Ju tidigare i livet man exponeras för nikotin, desto större blir beroendet. Det har visats i studier på hjärnan, att effekten är större och mer omfattande på barn i skolåldern. Det vill säga man blir tillvänjd och vill ha mer och mer, de blir snabbare beroende och de får sedan svårare att sluta. Nikotin är ett neuromodulerande toxin. Det finns forskning kring hur normaliserat nikotin har blivit i vårt samhälle, det är hela grunden till att vi är där vi är, det har blivit så normaliserat.
Magnus Lundbäck, till vardags kardiolog på Danderyds sjukhus i Stockholm, forskar i ämnet beroende och nikotin på deltid. Därutöver engagerar han sig i Läkare mot tobak och försöker sprida forskningen till de som kommer i kontakt med unga eller patienter med nikotinberoende. Intresset är stort. Han kontaktas ofta från skolhälsovård, ungdomsmottagningar, tandhygienister och många grupper inom vården, som diabetessjuksköterskor och lungmottagningar.
– Jag får så pass mycket förfrågningar om föreläsningar att jag bara skulle kunna ägna mig åt det på heltid. Skolhälsovård och i vissa delar av vården ser de konsekvenserna av normaliseringen. Många har också tagit del av den oroande forskning som finns, säger Magnus Lundbäck.
Redan idag ska läkare fråga patienter om användning av nikotinprodukter när anamnes tas. Även kvalitetsregistret Swedeheart har frågor kring nikotinanvändning, som ska fyllas i efter patientmötet. Här ser Magnus Lundbäck ett problem i att vissa inom vården själva använder nikotinprodukter och kan av egna personliga skäl förringa faran. Enligt Magnus Lundbäck är synen på nikotin en effekt av branschens lobbyarbete. Han kan inte se att tobaksindustrin har tillförlitliga data på att de nya nikotinprodukterna, som innehåller något färre gifter, skulle vara mindre farliga så att det ger någon betydande effekt på hälsan.
Det saknas fortfarande studier på långtidseffekter, men det innebär inte att nikotinet inte kommer att visa på långtidseffekter på folkhälsan. Många av de nya snusprodukterna med så kallat vitt snus, och andra nikotinprodukter, fortfarande är just nya. Några epidemiologiska studier har inte kunnat göras ännu. För hjärtläkaren Magnus Lundbäck är de korttidseffekterna som ses direkt efter, eller i samband med användning, en viktig indikation på hur substansen kan påverka på lång sikt.
– Efter alla årtionden av forskning på rökning vet vi idag hur farligt det är. När det kommer till vitt snus och nikotinprodukter som e-cigaretter kan vi bara dra hypotesgenererande slutsatser där vi tror att den kumulativa effekter blir liknande som den för vanliga cigaretter eftersom de akuta fysiologiska effekterna är liknande som vid rökning.
-Efter flera årtionden av forskning på rökning vet vi i dag hur allvarliga hälsoriskerna är. För traditionellt snus finns också relativt omfattande långtidsstudier som ger viss kunskap om dess hälsoeffekter. När det däremot gäller vitt snus och andra nyare nikotinprodukter, såsom e-cigaretter, saknas ännu långtidsdata. De möjliga långsiktiga konsekvenserna kan därför i nuläget endast uppskattas genom hypoteser baserade på korttidsstudier.
Vilka akuta effekter har nikotin på kroppen?
– De akuta effekterna på kroppen av nikotinanvändning kommer direkt, nästan momentant. Kärlen blir stelare, luftvägarna drar ihop sig, vissa inflammationsmarkörer åker upp. Nikotinet i sig verkar vara en del av det som driver de här farliga effekterna.
Exempelvis, idag känner man till den direkta kopplingen mellan användning av snus och en ökad benägenhet att utveckla diabetes typ-2. Skulle exempelvis diabetes-, astmamottagningar och liknande grupper kunna engagera sig ytterligare i frågan kring nikotinavvänjning?
– Ja, intresset är stort även från primärvården, men också till exempel mödrahälsovården. De vill veta mer för att informera blivande mammor. Det har ju visats att nikotinet har stora konsekvenser för fostret. Det här kommer att bli ett stort problem för mödrahälsovården att hantera alla dessa kvinnor som snusar och blir gravida.
– Även lunghälsovården kommer att behöva vara vaksamma på att risken för KOL mycket väl kan komma att öka efter långvarig användning av e-cigaretter, då korttidseffekterna på andningsorganen är snarlika som vid rökning.
Att risk för kol och hjärtinfarkt ökar, är det en viktig del av informationen för att motivera unga att sluta eller aldrig börja?
– Nej, tyvärr, det där blir för diffust och det är mitt stora problem som kardiolog, men nu kommer forskning som visar hur ekonomin, det psykiska välmåendet och den typen av konsekvenser, det verkar vara mer motiverande för unga.
Att inte börja är som bekant lättare, men hur är det att sluta. Vad kan primärvården göra?
– Primärvården kommer att behöva lägga mycket tid och resurser på nikotinavvänjning i takt med att de medicinska konsekvenserna blir synliga i vården. Det blir en pedagogisk uppgift att motivera de som vill sluta. För de allra flesta handlar det bara om att vilja sluta.
Hur ser intresset ut i världen för den nordiska forskningen?
– Oj, enormt stort. Läkare och forskare i världen vill veta vad det är som händer nu när de här produkterna pumpas ut i världen. Vi blir inbjudna till bland annat många stora lungkonferenser. Även våra kolleger i de nordiska länderna är oroliga, även om de har betydligt hårdare restriktioner än vad Sverige har nu.
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 