Kapitelöversikt

Inget hittades

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal. Patienter hänvisas till Doktorn.com →
Hem / Medicinska nyheter / ESCD 2026: Utmaningar kring diagnostik och jämlik vård vid handeksem och kontaktallergi
ESCD 2026: Utmaningar kring diagnostik och jämlik vård vid handeksem och kontaktallergi

ESCD 2026: Utmaningar kring diagnostik och jämlik vård vid handeksem och kontaktallergi


Annons: Innehåll från Leo Pharma
Bildkälla: Getty Images
Annons:

MAT-99188

Kontaktallergi hos barn och behov av bättre diagnostik, bland annat för patienter med melaninrik hud, lyftes under årets kongress för European Society of Contact Dermatitis, ESCD.  

– Det var lika spännande som alltid, en fjärdedel av Västeuropas befolkning har kontaktallergi så det är oerhört stora mängder av människor som berörs, säger överläkare Mihály Matura. 

För specialister inom kontaktdermatit och arbetsrelaterade hudsjukdomar är ESCD den viktigaste internationella mötesplatsen. När Europas ledande kliniker och forskare samlades i år möttes de av ett program med en stor variation av föreläsningar – pusselbitar som tillsammans ger en tydligare bild av hur diagnostik och behandling utvecklas. Till skillnad från många andra medicinska specialiteter handlar diagnostiken av kroniskt handeksem och kontaktallergi till stor del om vad som orsakar patientens problem. 

– Det är inte en kongress där en enda studie förändrar allt. I stället stämmer man av var forskningen befinner sig. Vi får allt bättre förståelse för sjukdomarna och fler konkreta budskap som kan förbättra vården, säger Mihály Matura, överläkare vid universitetssjukhusen i Örebro och Umeå. 

Han beskriver handeksem som dermatologins vanligastearbetsrelaterade sjukdom och påminner om att omkring en fjärdedel av Västeuropas befolkning har någon form av kontaktallergi. Samtidigt fortsätter antalet identifierade kontaktallergen att öka. I dag omfattar de internationella sammanställningarna över 5 000 kemiska ämnen som kan orsaka kontaktallergi. 

Atopiskt eksem utesluter inte kontaktallergi 

Flera presentationer visade att kontaktallergi, som är en cellmedierad typ IV-överkänslighetsreaktion, till skillnad från IgE-medierade typ I-allergier som exempelvis pollen- och födoämnesallergi, är minst lika vanlig hos personer med atopiskt eksem som hos personer utan atopi. Därför bör läkare överväga kontaktallergi när ett eksem blir ovanligt svårbehandlat, kroniskt eller inte svarar som förväntat på behandling. 

– Man ska inte utgå från att allt beror på atopin. En kontaktallergi kan vara en bidragande orsak och ibland förklara varför patienten inte blir bättre, säger Mihály Matura. 

Han pekar också på att patienter med atopiskt eksem ofta använder stora mängder mjukgörande krämer och lokala läkemedel under många år. Med tiden kan de utveckla allergi mot någon av komponenterna i behandlingen, exempelvis konserveringsmedel eller andra hjälpämnen. 

Barn bör utredas på samma sätt som vuxna 

Kontaktallergi hos barn var ett av kongressens största teman. Tidigare har det funnits en viss försiktighet kring epikutantestning hos barn, men de nya europeiska rekommendationerna går i motsatt riktning. Barn ska testas med samma metodik som vuxna. ESCD har samtidigt tagit fram en särskild barnserie med de allergen som är vanligast i denna åldersgrupp. 

– Budskapet är att även små barn kan ha kontakallergier. Har man en klinisk misstanke ska man utreda även yngre patienter, säger Mihály Matura. 

Kraftig ökning av akrylatallergi hos unga 

En av de tydligaste trenderna gäller akrylatallergi hos barn och tonåringar. En dansk studie med drygt 1 100 barn visade att omkring tolv procent reagerade mot hydroxyetylmetakrylat, ett ämne som kallas HEMA och kan användas som markör för allergi mot flera typer av akrylater. Den höga frekvenssiffran kopplas framför allt till den ökade användningen av gelnaglar, lösnaglar och andra kosmetiska nagelbehandlingar redan i tonåren. 

– Det här ser vi betydligt oftare än tidigare och det är en tydlig förändring jämfört med tidigare generationer, säger Mihály Matura. 

Även analyser av smaksatta nikotinpåsar väckte intresse under kongressen. Flera produkter innehöll höga halter av parfym- och smakämnen, vilket kan innebära risk för kontaktallergi kring läppar och mun. 

Handeksem kan ha fler orsaker 

Flera föreläsningar betonade också att handeksem sällan har en enda bakomliggande orsak. Ett eksem som initialt drivs av kontaktallergi kan utvecklas till en kronisk inflammatorisk sjukdom även när allergenet eliminerats. Samtidigt lyftes den ofta förbisedda diagnosen proteinkontaktdermatit, där snabb IgE-medierad allergi mot exempelvis livsmedel eller latex kan yttra sig som ett snabbt utvecklat handeksem.  

– Det är en patientgrupp som lätt missas eftersom man ofta tänker att handeksem bara handlar om kemiska kontaktallergen. 

Melaninrik hud kräver annan diagnostik 

En annan viktig programpunkt handlade om hur kontaktallergi och eksem diagnostiseras hos patienter med melaninrik hud. 

– Det här är ett område som länge varit underprioriterat. Läroböcker, utbildning och diagnostiska kriterier har i huvudsak byggt på patienter med ljus hud, säger Anna Karlsson-Groth, dermatolog och allmänläkare vid Akademiska sjukhuset, och en av författarna till boken Melaninrik hud (2023). 

Vid epikutantestning bygger en stor del av bedömningen på rodnad. Hos patienter med mörkare hudtoner syns rodnaden mindre tydligt. I stället behöver läkaren lägga större vikt vid induration, palpabla infiltrat, papler, vesikler och förändringar i hudens pigmentering. Bra sidobelysning blir också viktigare vid undersökningen. 

– Man kan inte använda exakt samma visuella bedömning som vid ljusare hud. Inflammationen ser annorlunda ut och då måste diagnostiken också göra det. 

Vid flera föreläsningar lyftes att positiva resultat på epikutantest hos patienter med melaninrik hud kan ta längre tid, upp till veckor, jämfört med patienter med ljus hud. 

– Det var nytt även för mig. Reaktionen kan komma betydligt senare, vilket innebär att man riskerar att missa positiva test om man följer dagens rutiner utan att ta hänsyn till hudtyp. 

Hon menar att frågan blir allt viktigare även i Sverige. 

– Våra patienter har allt större variation i hudtyper. Då måste vi också bli bättre på att känna igen hur hudsjukdomar ser ut hos olika patienter. 

Regelverket försvårar allergiutredningar 

Ett återkommande tema under kongressen var också de hinder som EU:s regelverk fortfarande skapar. Till skillnad från kosmetika och läkemedel saknar medicintekniska produkter krav på fullständig innehållsdeklaration. För hudläkare innebär det att man ofta inte vet vilka ämnen patienten exponerats för. Samtidigt har regelverket kring epikutantestsubstanser blivit betydligt mer omfattande, vilket gjort att många testämnen inte längre finns tillgängliga. 

– Vi vet ofta vilka ämnen vi skulle behöva testa, men testmaterialet går inte att få tag på. Det innebär att många patienter aldrig får en fullständig utredning, säger Mihály Matura. 

Han tar upp medicintekniska produkter som diabetessensorer, insulinpumpar, och förband som används av miljontals patienter, utan krav på att innehållet deklareras. Trots att de bärs nära huden under lång tid. 

Viktigt budskap till primärvården 

Både Mihály Matura och Anna Karlsson-Groth betonar att primärvården har en nyckelroll. Patienter med handeksem som inte svarar på sedvanlig behandling bör inte fastna i upprepade recept på kortisonkräm utan ny bedömning. 

– Om behandlingen inte fungerar behöver man fundera på om det finns en kontaktallergi eller någon annan bakomliggande orsak som kräver specialistutredning, säger Mihály Matura. 

Anna Karlsson-Groth lyfter samtidigt vikten av att redan i primärvården tänka på att eksem kan se olika ut beroende på hudtyp. 

– Vi riskerar annars både att underskatta sjukdomens svårighetsgrad och att missa patienter som faktiskt behöver remitteras vidare. 

Sammantaget visade årets ESCD-kongress att utvecklingen går snabbt, både när det gäller diagnostik och behandling. Samtidigt återstår betydande utmaningar innan alla patienter får samma möjligheter till korrekt diagnos och individualiserad behandling. Kongressen återkommer vartannat år och hålls nästa gång i maj 2028 i Kroatien. 

Faktaruta: Fem viktiga exponeringskällor – och hur de regleras 

Produktgrupp – Vad innebär det för allergiutredningen?

Kosmetika. Omfattas av ett rigoröst regelverk med krav på innehållsdeklaration. Det gör det oftast möjligt att identifiera misstänkta allergen.

Läkemedel. Har också tydliga krav på innehållsredovisning, även om regelverket skiljer sig från kosmetika.

Konsumentprodukter. För exempelvis kläder, skor och andra vardagsprodukter saknas ofta information om kemiskt innehåll, vilket kan försvåra utredningen.

Arbetskemikalier. Märkning och säkerhetsdatablad ger ofta bättre information, men exponeringen är komplex och varierar mellan arbetsplatser.

Medicintekniska produkter. Enligt Matura den största utmaningen. Regelverket ställer inte samma krav på att innehållet ska deklareras som för kosmetika och läkemedel. Det gör det svårt att identifiera vilka ämnen som orsakat en allergi och att välja alternativa produkter för patienten.

Källa: Läkemedelsverket, MDR, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Mihály Matura 

Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

PM-medlemskap

Medlemskapet är kostnadsfritt och du loggar in smidigt och tryggt med ditt BankID.

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Kalkylatorer och blanketter
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM-boken
Annons: