Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Endast 3 av 10 tror på lika tillgång till hälso- och sjukvård

Svenskarna är långt ifrån övertygade om att alla har lika tillgång till hälso- och sjukvård. Det visar en ny nordisk undersökning.

I Sverige anser endast 28 procent av befolkningen att det finns en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård. Motsvarande siffror i våra grannländer är 27 procent i Norge och endast 23 procent i Danmark. Det visar en nordisk undersökning med över 3 000 deltagare som YouGov genomfört för Dedalus räkning.

De tre viktigaste orsakerna till ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård är enligt svenskarna ålder (42 procent), bostadsort (37 procent) respektive inkomst (31 procent).

Över hälften av alla tillfrågade i enkäten tror att ökad digitalisering av hälsoinformation kan öka jämlikheten, samt att fler mobila enheter med sjukvårdspersonal och lokala sjukhus kan göra skillnad. De tillfrågade angav också att jämställdheten skulle kunna öka ”om vårdpersonal och forskare hade tillgång till mer hälsoinformation och på så sätt kunde arbeta för att ’förutse’ och förebygga hälsoproblem, risker etcetera”

Thomas Anderzon, VD för Dedalus i Sverige, menar att Sverige ofta lyfts fram som ett land som är digitaliserat i stor utsträckning, också inom hälso- och sjukvården.

–Vi har mycket hälsodata inom vården, men vi är inte tillräckligt bra på att använda den. Vi måste säkra att de digitala verktygen kan ge yrkesverksamma och kliniker tillgång till all värdefulla hälsodata inom olika sektorer, oavsett om patienten kommer till ett universitetssjukhus, en vårdcentral eller en mobil vårdenhet. På det sättet kan vi öka jämlikheten när det gäller tillgången till god vård och omsorg”, säger Thomas Anderzon i ett pressmeddelande.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är målet med hälso- och sjukvården att hela befolkningen har en god hälsa och en vård på lika villkor. De nya överenskommelserna mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har bland annat fokus på:

  1. God och nära vård – med primärvården som nav
  2. Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården
  3. Sammanhållen, jämlik och säker vård

–Överenskommelserna mellan regeringen och SKR om god och nära vård innehåller insatser på e-hälsoområdet, och det gör även Vision e-hälsa 2025, som har rätt kunskap och information på agendan. Men det går långsamt och IT-infrastrukturen är avgörande för att bland annat kunna förbättra informationsdelningen mellan patient, fackgrupper och sektorer inom vården. Ökad delaktighet och medskapande patientkontakt samt möjligheten att använda ambulanssjukvården mer konstruktivt – alla tre är väsentliga bidrag för att öka jämlikheten i vården, fortsätter Thomas Anderzon.

 

 

Ungdomar ska få ökad kunskap om läkemedel

Läkemedelsverket har initierat en insats för att öka ungdomars kunskap om läkemedel genom digitala informationsmaterial. Korta filmer beskriver hur läkemedel fungerar och används på rätt sätt.

I juni publicerade Läkemedelsverket en rapport kring behovet av att öka ungdomars kunskap om läkemedel och en presentation av ett första kunskapsbyggande material. Utbildningskonceptet ”Koll på mediciner” är utformat i samråd med ungdomar och nationella myndigheter inom folkhälsa, specialistföreningar och andra berörda organisationer.

Läkemedelsverket vill med ”Koll på mediciner” skapa intresse hos barn i skolåldern för vetenskap och källkritiskt tänkande, för att bidra till rationell och säker användning av läkemedel. Materialet omfattar både korta informationsfilmer och möjlighet till mer fördjupad digital information. Inledningsvis finns materialet på Youtube och Läkemedelsverkets webbplats. Nästa steg för att göra denna kunskap tillgänglig för barn och ungdomar är att identifiera fler kanaler och informationsspridare.

– Vården är en viktig kunskapsförmedlare som möter ungdomar, men vi ser även att skolan skulle kunna vara en viktig väg framåt för att nå barn i alla åldrar, säger Elin Kimland, utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Alla barn och ungdomar kommer någon gång att behöva använda läkemedel genom receptfri egenvård, recept, eller i samband med sjukhusvistelse. I en nationell enkätundersökning under 2017/2018 bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år uppgav drygt 50 procent av alla flickor respektive omkring 40 procent av alla pojkar att de tagit läkemedel mot huvudvärk under den senaste månaden. I en liknande studie i Norge var det en majoritet av ungdomar i åldern 15–16 år som använde tillgängliga receptfria läkemedel mot huvudvärk i hemmet utan att prata med föräldrarna. Även överdosering av läkemedel förekommer bland barn och ungdomar.

Barn och ungdomar rör sig i många kanaler online och exponeras dagligen för digital information om hälsa och läkemedel. Informationen de möter om läkemedel är inte alltid korrekt, och tillgången till olagliga läkemedel på nätet ökar. Generell kunskap om läkemedel, vad läkemedel är och hur de ska användas, och en stärkt förmåga att värdera information om läkemedel redan hos barn i skolåldern, är ett sätt att bidra till barns hälsa.

– Allmän kunskap om läkemedel, vad läkemedel är, hur man använder dem på rätt sätt, och vikten av att vara källkritisk till information om hälsa och läkemedel på nätet, är ett sätt att bidra till barns hälsa. Dessutom är det viktigt att bara ta läkemedel när man behöver dem, säger Elin Kimland, Läkemedelsverket.

Fördjupning:

Barn och läkemedel | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se)

Barn ska få ökad kunskap om läkemedel | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se)

Har du koll på medicin? | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se)

Ojämlik tillgång till bröstcancerscreening kartlagd

Socialstyrelsens utvärdering av bröstcancerscreeningen i Sverige pekar på stora regionala skillnader vad gäller deltagande och screeningintervall. Personalbristen har förvärrats under pandemin.

Varje år kallas närmare en miljon kvinnor i åldern 40–74 år till screening med mammografi, och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet. Trots att mammografiundersökningar har erbjudits under närmare fyra decennier är förutsättningarna i landet långt ifrån jämlika, och andelen fall som upptäcks i screeningen varierar mellan regionerna. Det visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort av bröstcancerscreeningen i Sverige.

Covid-19-pandemin har också påverkat screeningen vid samtliga mammografienheter i Sverige. I Socialstyrelsens rapport framgår att i stort sett alla regioner har haft färre kvinnor som deltagit i screeningen.  Det beror dels på att regionerna behövt minska antalet kvinnor som kallats, dels på att kvinnorna själva har uteblivit. Deltagandet har främst minskat i åldersgruppen 70–74 år.

Hur stor andel av kvinnorna som deltar i screeningen skiljer sig stort mellan olika regioner i Sverige. I Socialstyrelsens utvärdering varierade deltagandet från 87 procent i Halland till 71 procent i Stockholm under åren 2019–2020.

– Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och en av de ansvariga för rapporten.

Utvärderingen visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningprogrammet i lägre utsträckning än andra. Regionerna uppmanas också av Socialstyrelsen att arbeta för att identifiera andra grupper med lägre deltagande och rikta särskilda insatser till dem.

De flesta mammografienheterna ligger fortfarande efter med sina kallelser till screening, och tidsintervallet mellan varje screeningtillfälle har också blivit längre. Orsaken är en kombination av covid-19-pandemin och personalbrist. De allra flesta mammografienheter har brist på bröstradiologer och röntgensjuksköterskor. När det gäller bröstmottagningar för kirurgi har närmare hälften brist på bröstkirurger. Det är också brist på patologer och biomedicinska analytiker i flera regioner. Under pandemin har fyra av fem mammografienheter har haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna i landet har periodvis varit stängda.

Trots att screening för bröstcancer har funnits länge finns det inget nationellt kvalitetsregister som är användbart för uppföljning. Plattformen för registret skapades redan 2014, men under de åtta år som gått har endast en region anslutit. Det gör att förutsättningarna för att kunna utvärdera bröstcancerscreeningen inte varit de bästa. För att kunna bedriva utvecklingsarbete krävs att det finns tillgång till kvalitetsregister för nationell uppföljning och forskning, vilket det inte gör idag.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancersjukdom. År 2020 fick omkring 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige. Screening för bröstcancer med mammografi infördes etappvis i Sverige under 1980- och 1990-talen. Mammografiscreening görs var 18–24:e månad med syfte att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer för att minska risken att dö i sjukdomen. Kvinnor vars bröstcancer upptäcks inom ramen för screeningprogrammet har i genomsnitt mindre tumörer och kan i större utsträckning genomgå bröstbevarande kirurgi jämfört med kvinnor vars bröstcancer upptäcks när den ger symtom (utanför screeningprogrammet).

Fördjupning:

Socialstyrelsen: Ojämlika förutsättningar för upptäckt av bröstcancer – Socialstyrelsen

Nationell utvärdering –bröstcancerscreening med mammografi (socialstyrelsen.se)

Känsligt att prata om levnadsvanor och cancerrisk

Levnadsvanor kan spela en avgörande roll för risken att utveckla cancer. Men vårdpersonal upplever att det är svårt att prata om övervikt, alkohol- och matvanor med sina patienter. Det visar rapporten ”Svårt och känsligt – Cancerprevention i primärvården”.

Som ett led i att öka kunskapen kring levnadsvanornas betydelse för primär cancerprevention har Cancerfonden tillsammans med RCC, Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Fysioterapeuterna och Dietisternas riksförbund tagit fram informationsfilmer riktade till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. De levnadsvanor som lyfts upp i filmerna är tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet, matvanor, hälsosam vikt och solvanor.

Rapporten “Svårt och känsligt – Cancerprevention i primärvården” har gjorts av Novus på uppdrag av Cancerfonden, Regionala Cancercentrum, Dietisternas riksförbund och Riksförbundet HOBS – Hälsa oberoende av storlek. Frågorna har besvarats av  läkare och sjuksköterskor i primärvården under hösten 2021 och rapporten belyser primärvårdens kunskapsläge, attityder och förutsättningar för arbetet kring levnadsvanor kopplade till cancer.

Rapporten visar bland annat att 3 av 4 läkare och sjuksköterskor i primärvården vill arbeta mer med att förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Samtidigt visar den att 6 av 10 tycker att levnadsvanor och cancer är känsligt att prata om med en patient. Mat- och alkoholvanor och särskilt övervikt och obesitas upplevs extra svårt. Så många som 4 av 10 tror att patienterna inte vill prata om sina levnadsvanor. Men flera undersökningar har visat att så inte är fallet, till exempel SKR:s ”Hälso- och sjukvårdsbarometer” 2019 då 84 procent av befolkningen var positiva till samtal kring levnadsvanor med sin vårdgivare.

I rapporten “Svårt och känsligt – Cancerprevention i primärvården” framkommer också att läkare och sjuksköterskor har kunskapsluckor när det gäller vilka levnadsvanor som faktiskt påverkar risken för cancer och vilka som inte gör det. Den absoluta majoriteten vet att det finns koppling mellan rökning och cancer, och även solvanors betydelse är etablerad kunskap hos personalen. Men när det kommer till matvanor är kunskapsläget sämre. Inte ens hälften av de tillfrågade kände till att lågt intag av fullkorn är en riskfaktor för cancer eller att det finns ett samband mellan rött kött och cancer. Samtidigt angav 6 av 10 att tillsatser i mat ökar risken för cancer, trots att den samlade forskningen visar att så inte är fallet.

Fördjupning:

Känsligt att prata om levnadsvanor och cancerrisk | Cancerfonden

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (nationelltklinisktkunskapsstod.se)

Webbinarier för vårdpersonal | Cancerfonden

Ny bok om vulvodyni – ökad kunskap krävs för att upptäcka och behandla vulvasmärta

Lokaliserad provocerad vulvodyni, tidigare kallat vestibulit, är ett smärttillstånd som drabbar cirka åtta procent av kvinnor i reproduktiv ålder. Trots att det är så pass vanligt är det bara drygt hälften av de drabbade som söker vård, och knappt hälften av dessa får en adekvat diagnos. En tidig diagnos och effektiv behandling är centralt för att minska det fysiska och psykiska lidandet för kvinnor med vulvasmärta.

Smärta är det karakteristiska symtomet för vulvodyni, men det medför även andra negativa konsekvenser som minskad sexuell lust och upphetsning, lägre självkänsla, relationsproblem och skamkänslor.

– Vulvodyni är egentligen inte en svår diagnos att ställa, men det kräver mer kunskap hos fler yrkesgrupper, säger Rebecka Kaplan Sturk, gynekolog, t f chefredaktör på Praktisk Medicin och författare till nya boken Vulvasmärta – provocerad, lokaliserad vulvodyni.

Lokaliserad provocerad vulvodyni är ett smärttillstånd runt slidöppningen som omöjliggör ett normalt sexuellt samliv och påverkar livskvalitet, relationer och vardagsaktiviteter som att cykla och träna. Tillståndet kallades tidigare för vestibulit, då man ansåg att orsaken var en inflammation i vävnaden. Idag klassas det som ett smärttillstånd, och vulvodyni eller vestibulodyni är en mer korrekt benämning. Dock är vestibulit ett mycket inarbetat begrepp, såväl hos patienter som i media, och används därför ofta även idag i den kliniska vardagen.

– Vulvodyni är ett fysiskt smärttillstånd som ger psykologiska effekter. Vi behöver aktivt fråga våra patienter om smärta vid samlag och påbörja en behandling i ett så tidigt skede som möjligt, säger Rebecka Kaplan Sturk och understryker att teambehandling har visat sig vara den mest effektiva behandlingen vid vulvodyni.

Nya boken Vulvasmärta – provocerad, lokaliserad vulvodyni ger bakgrunden till vulvodyni, orsaker och utlösande faktorer samt en bred genomgång av olika behandlingsmetoder. Flera patientberättelser illustrerar olika aspekter av vulvodyni, från utlösande faktorer och behandlingsstrategier till vulvodyni i olika faser av livet.

Boken riktar sig främst till vårdpersonal; gynekologer, dermato-venereologer, allmänmedicinare, barnmorskor, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer, och kan även användas som studielitteratur på barnmorskeutbildning och sjuksköterskeutbildning, samt för vidareutbildning inom allmänmedicin, gynekologi, barnmedicin och elevhälsa. Den kan också med god behållning läsas av patienter, partner och andra anhöriga. Boken finns att köpa via förlaget Gothia Kompetens, via bokhandlare på nätet och i butik från den 10 juni 2022

 

Pilotprojekt för digitala hjälpmedel i demensutredning

Digitala verktyg blir allt vanligare i vården som ett sätt att underlätta för såväl patienter som vårdpersonal. Ett exempel på en verksamhet där digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för diagnostik och uppföljning är demensutredningar.

Det bedöms idag att kognitiv sjukdom är kraftigt underdiagnostiserat, och de som får diagnos får den i många fall mycket sent i sjukdomsförloppet. Under pandemin har kön för utredning växt, och ett hjälpmedel som frigör arbetsinsatser från vårdpersonal är ett välkommet tillskott.

Med ett digitaliserat arbetssätt finns möjlighet till tidigare diagnos, och också att följa utvecklingen av kognitiv svikt på ett mer tillförlitligt sätt. Fler patienter med tidigare och mer korrekta diagnoser bedöms vara en långsiktig effekt av ett digitaliserat arbetssätt.

Geras Solutions har i samarbete med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler utvecklat ett digitalt verktyg för att stötta diagnostiseringen av kognitiva sjukdomar (tex. Alzheimers). Den kliniska precisionen har också testats i en studie vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Geras verktyg möjliggör anamnesupptagning samt screening för ADHD, depression och alkoholism så väl som kognitiva tester och insamling av anhörigas syn på symtomutveckling. Detta sker genom en app anpassad för patienter och anhöriga.  Informationen sammanställs sedan via artificiell intelligens och erbjuder vården ett omfattande beslutsunderlag på ett mer tidseffektivt sätt än vad som är ”best practice” i dagsläget. Verktygets kognitiva test är validerat genom klinisk studie vid Karolinska, vilken visade högre sensitivitet och specificitet än etablerade metoder (MMSE och MoCA). Verktyget är CE-märkt och godkänt för att hantera patientdata.

Region Östergötland påbörjar nu ett pilotprojekt för att testa en digitaliserad vårdprocess för minnesutredningar i samarbete med Geras Solutions. Piloten körs i som del i klinisk rutin på Minnesmottagningen i Motala för att utvärdera hur väl digitala verktyg kan integreras i verksamheten och vilket stöd det ger för demensutredningar samt uppföljning av patienter.

Göran Karlsson, läkare på Minnesmottagningen i Motala, beskriver den digitala utvecklingen:

– Den här typen av teknik kommer ta över mer och mer, och förbättra sjukvården. Metoden ger också möjlighet att få in och analysera stora mängder data, vilket är positivt för framtida forskning och handläggning av patienterna. Med tiden kommer algoritmerna i det digitala verktyget kunna utvärdera kognitiv svikt bättre än enskilda vårdgivare, eftersom det möjliggör att en grundlig och strukturerad anamnesupptagning sätts i relation till ett relativt omfattande kognitivt test.

De aspekter som utvärderas i projektet är användarvänlighet, klinisk precision, effektivitet samt tillgänglighetsaspekter. Till grund för projektet ligger behov av att öka kapaciteten för demensutredningar, då ett ökande antal patienter med lindriga symptom efterfrågar att bli undersökta. I vården har man även sett ett behov av att lättare kunna dela testresultat digitalt mellan olika vårdgivare och att i stor skala kunna analysera testresultaten (ex trendanalyser). Testet via appen kan göras av patienten och anhöriga själva i hemmet, och sparar resurser som lokaler och resor.

– Det här är framtiden för minnesutredningar. Digitala hjälpmedel hjälper oss att se mönster och att göra förutsägelser, och kommer innebära att vi kan tidigarelägga och individualisera de proaktiva insatserna, säger Göran Karlsson, Minnesmottagningen, Motala Lasarett.

Fördjupning:

Geras Solutions | Hem

Minnesmottagningen.se | Nyheter

Digital obesitasbehandling en möjlighet att hjälpa fler patienter

Enligt Folkhälsomyndighetens statistik år 2021 har mer än en miljon svenskar obesitas, och andelen har ökat från 11 procent till 16 procent mellan åren 2004 och 2021. Livsstilsbehandling är centralt för att minska risken för följdsjukdomar, men bristen på dietister sätter krokben i många regioner.

 

17 procent av svenskarna har metabolt syndrom, med en ökad risk för insjuknade i kardiovaskulär sjukdom och diabetes. Trots det stora behovet av hjälp med viktreduktion har vi knappt 2000 dietister i landet, att jämföra med ca 16 000 fysioterapeuter, 34 000 läkare och 167 000 sjuksköterskor.  Enligt Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård 2020” varierar tillgången till dietistvård stort mellan regionerna, och nio av 21 regioner rapporterar en brist på dietister.

Med den ojämna tillgången på dietister kan digitala obesitasmottagningar vara en möjlighet att erbjuda patienter med obesitas en dietistkontakt oavsett var i landet de bor. Ett exempel på en sådan digital lösning är appen Eatit, skapad av dietister, psykologer, ingenjörer och läkare.

Behandlingen via Eatit sker via legitimerad dietist och kombinerar nutrition och kostförändringar med internetbaserad KBT för beteendeförändring och vidmakthållande av vanor.   Tiden för behandlingen varierar mellan sex månader till två år, med tätare kontakt i början och glesare uppföljning under andra året. Dietistkontakten ligger inom ramen för primärvården, kräver ingen remiss och frikort gäller. Patienter från hela Sverige kan ansöka om att gå med i behandlingen. Patienten ska ha BMI 30–40, eller BMI 27 med annan metabol riskfaktor som höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker eller högt midjemått.

Behandlingen journalförs och finns tillgänglig för andra vårdgivare, respektive för patienten, via journalsystemet Take Care och via 1177.

– Forskningen och internationella riktlinjer är tydliga med att livsstilsbehandling, gärna med stöd av dietist, ska vara en del i behandlingen för alla livsstilssjukdomar. Detta gäller särskilt obesitas, och där brister vi tyvärr i sjukvården idag med alldeles för långa väntetider och vissa patienter får mycket begränsad hjälp på grund av otillräckliga resurser, säger Anders Lundberg, specialistläkare i internmedicin och medicinsk rådgivare i Eatit.

Målet med behandlingen är att nå en 5–10 procentig viktminskning samt en minskad metabol risk. Uppföljning sker utöver vikt även med midjemått och Socialstyrelsens kostindex.

­–Den digitala vården för denna patientgrupp innebär helt nya möjligheter. Genom appen kan vi alltid finnas där för att stötta och peppa patienten. Vi följer hälsoutvecklingen över tid och vill gå in när patienten behöver oss som mest. För vissa innebär det videomöten med dietist, andra behöver påminnelser i rätt tid och för en tredje grupp kanske det handlar om enkla knep om hur man får till en hälsosam livsstil i en stressig vardag, säger Oytun Yildirimdemir, medgrundare av Eatit.

Fördjupning:

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård (socialstyrelsen.se)

Övervikt och fetma — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

PM Academy – nu med introduktionsfilmer

Alla som arbetar inom vården och har hand om människors hälsa behöver vara pålästa. Genom PM Academy erbjuder vi lättillgängliga och aktuella utbildningar för läkare och övrig vårdpersonal.

Vi på Praktisk Medicin lanserar nu en ny variant på våra utbildningar, där en kort introduktionsfilm med information om ämnet och utbildningen bjuder in er att genomföra utbildningen. Känner du till att 90 procent av den information som bearbetas av hjärnan är visuell, och att vi minns 95 procent av budskapet i en film, jämfört med blygsamma 10 procent via en text? Att läsa långa texter kan också vara svårt att hinna med, och särskilt om man gör sin utbildning via mobilen. Mobiltelefoner verkar däremot vara som gjorda för att titta på en video.

I våra utbildningar om Axial Spondylartrit, Diabeteskirurgi, Eosinofil astma respektive Cystisk fibros kan du nu se våra introduktionsfilmer. Vi hoppas att de ska vara ett välkommet bidrag till ökad och fördjupad kunskap kring dessa diagnoser och företeelser.

Att arbeta i vården idag innebär ett högt arbetstempo och höga krav på att kunna utreda och behandla ett brett spektrum av symtom och sjukdomar. Det är en stor utmaning att hinna med att uppdatera sina kunskaper, och att hitta och tillgodogöra sig relevant ny information. Genom digitala utbildningar, kunskapsstöd, patientinformation med mera tillhandahåller vi den kunskap som behövs för att skapa bästa möjliga vård för den enskilde patienten.

De interaktiva utbildningarna via PM Academy kan genomföras på 10–15 minuter – precis lagom för en fikarast eller när du väntar på bussen på väg hem. I våra uppföljningsenkäter framgår också tydligt att utbildningarna är väldigt populära, och att ni vill se fler av dessa utbildningar framöver. Hör gärna av er med feedback på filmerna och utbildningarna – vi vill gärna veta vad ni tycker!

Redaktionen på Praktisk Medicin

genom Rebecka Kaplan Sturk, t f chefredaktör

 

Strokedagen 10 maj – fokus på livslång rehabilitering

Antalet strokefall i Sverige har minskat under en följd av år. Under år 2020 drabbades cirka 25 400 personer av stroke, en minskning med nästan 400 personer jämfört med 2019. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.

– Såväl antalet fall av stroke som antalet döda har minskat med cirka 40 procent sedan 2006. Det beror bland annat på att vården har blivit bättre på förebyggande åtgärder, till exempel läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter, säger Anastasia Simi, utredare på Socialstyrelsen.

Den andra tisdagen i maj genomförs Strokedagen. Det är STROKE-Riksförbundet som tagit initiativet till detta årligen sedan 2003. På Strokedagen belyses särskilt hur det är att leva med följderna efter en stroke, och temat för årets Strokedag den 10 maj 2022 är Livslång Rehabilitering. Lokalföreningar anordnar föreläsningar och utställningar som vänder sig till allmänheten, strokedrabbade, närstående och till all den personal som i sin yrkesutövning vårdar, rehabiliterar och planerar för vardagen och i övrigt stöttar och hjälper de strokedrabbade.

Riksstroke är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård främst riktat till hälso- och sjukvårdspersonal samt beslutsfattare inom sjukvården. De samlar in, analyserar och följer upp data om insjuknande och sjukhusvistelsen. Utöver data från akutskedet genomförs även en enkätbaserad uppföljning efter tre månader och efter 1 år som ger värdefull ytterligare information om strokepatienters hälsa och funktionsförmåga.

Riksstrokes rapport för 1-årsuppföljning av de personer som insjuknade i stroke under år 2019 baserar sig på en enkät som under 2020 besvarades av 10 918 personer. Svarsfrekvensen var 73 procent av de tillfrågade. Ur uppföljningen framgår bland annat att två tredjedelar av patienterna hade fortsatta besvär av sin stroke efter ett år, och var sjunde person hade fortfarande en så påtaglig funktionsnedsättning att han eller hon var beroende av hjälp från andra personer för att klara det dagliga livets aktiviteter för toalettbesök och påklädning (ADL-beroende). ADL-beroende var drygt dubbelt så vanligt hos patienter 75 år eller äldre jämfört med patienter yngre än 75 år, och något vanligare hos kvinnor än män.

Drygt två av fem patienter upplevde trötthet ofta eller ständigt. Var fjärde person uppgav att de ofta eller ständigt hade smärta, och var femte person uppgav att behovet av smärtstillning inte alls var tillgodosett. 14 procent angav att de ofta eller ständigt kände sig nedstämda. Andelarna med smärta och nedstämdhet var högre bland kvinnor än bland män.

Trots att man insjuknat i stroke upplevde ändå merparten, 79 procent, att deras allmänna hälsotillstånd var mycket eller ganska gott. 16 procent av patienterna hade en pågående rehabilitering vid ett år, medan var fjärde uppgav att de hade behov av rehabilitering men inte hade det.  Få individer ansåg att deras behov av yrkesrehabilitering tillgodosetts, och majoriteten angav att de återgått till förvärvsarbete utan arbetsinriktad rehabilitering.

Fördjupning:

Strokeförbundet

Riksstroke

 

Ny rekommendation för hormonbehandling mot klimakteriebesvär

Läkemedelsverket har publicerat nya behandlingsrekommendationer för hormonbehandling mot klimakteriebesvär. De innehåller en förnyad genomlysning av kunskapsläget när det gäller risker och nytta med behandlingen.

Rekommendationerna som publicerades 11 april baseras på ett expertmöte under hösten 2021 med bland annat gynekologer, allmänläkare och onkologer. Målet är behandlingsrekommendationer som kan tillämpas inom primärvården, så att alla kvinnor som så önskar ska kunna erbjudas en effektiv och säker behandling av klimakteriesymtom.

Det finns en stor variation mellan regionerna vad gäller förskrivningen av menopausal hormonbehandling (MHT). Det är nästan dubbelt så vanligt med systemisk hormonbehandling i Stockholm som i Värmland. Möjligen är det en avspegling av tillgången på gynekologer. Det har tidigare traditionellt sett varit gynekologer som förskrivit MHT, men i många regioner är det nu primärvården som i första hand ansvarar för okomplicerad MHT-behandling och rådgivning.

Ungefär var tredje kvinna upplever så svåra besvär i klimakteriet att hon önskar behandling i någon form. Vasomotorsymtom som svettningar, värmevallningar och sömnproblem kan påverka livskvaliteten negativt. Besvären varar i genomsnitt drygt 5 år, men kan pågå under kortare eller betydligt längre tid.

Friska kvinnor, yngre än 60 år eller kortare tid än 10 år sedan menopaus, med vasomotorsymtom som påverkar livskvaliteten negativt, kan rekommenderas MHT. Den hormonella behandlingen ger även andra positiva hälsoeffekter, som sänkt risk för hjärt-kärlsjukdom och för osteoporos. MHT har även en positiv effekt på vaginalslemhinnan, med minskade urogenitala besvär. Många kvinnor rapporterar positiva effekter av MHT på sexlivet.

Behandlingen med östrogen kan ges i tablettform eller transdermalt. Kvinnor med riskfaktorer för trombos och/eller aktuella gallbesvär rekommenderas transdermal behandling. Risken för trombos vid MHT är dosberoende och gäller framför allt peroral östrogenbehandling.

Kvinnor som har sin livmoder kvar behöver tillägg av gestagen för att motverka risken för endometriecancer. Gestagen finns i tablettform för kontinuerlig eller sekventiell behandling, samt som hormonspiral. Tablettkombinationer med östrogen/gestagen respektive östrogen /dydrogesteron finns, där dydrogesteron kemiskt sett är likt progesteronet. Många kvinnor efterfrågar bioidentiskt progesteron som alternativ till gestagen, men för närvarande finns inga läkemedel tillgängliga i Sverige på indikationen tillägg till östrogenbehandling. Förskrivning av vaginala beredningar ”off label” förekommer, samt licensförskrivning av peroralt progesteron.

Inför behandling ska en individuell nytta-riskvärdering göras, där hänsyn tas till kvinnans hälsotillstånd och förekomst av eventuella riskfaktorer. Kvinnan ska utifrån upplevelsen av sina besvär kunna fatta beslut om hon vill ha MHT eller inte, grundat på korrekt, noggrann och balanserad information. Välkontrollerade medicinska tillstånd som utgör riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom, inklusive diabetes, är inget hinder för MHT. För de flesta kvinnor överväger nyttan med behandlingen riskerna, skriver Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket understryker även att hormonbehandlingen bör omprövas emellanåt och bara fortsätta så länge klimakteriebesvären kvarstår utan behandling. Dosen bör vara så låg som möjligt. Kvinnor med tidig menopaus, före 45 års ålder, bör rekommenderas MHT åtminstone upp till normal menopausålder.

Risken för bröstcancer ökar med behandlingstidens längd och kan variera med behandlingsregim. Tidigare genomgången bröstcancer är en kontraindikation mot MHT och även mot lokal östrogenbehandling. Vid besvärande vasomotorsymtom rekommenderas icke-hormonell behandling.

Lokal östrogenbehandling har god effekt vid urogenitala atrofirelaterade besvär. Behandlingen är lågdoserad och kan rekommenderas till de allra flesta och fortsätta livslångt.

Fördjupning:

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid klimakteriesymtom

 

Skärpta rekommendationer för förskrivning av mjukgörande

 Varje år förskrivs mjukgörande hudkrämer på recept för 100 miljoner kronor i Stockholm. Nu skärper regionen förskrivningen.

Sedan läkemedel på recept blev kostnadsfria för barn 2016 har förskrivning av mjukgörande krämer mer än fördubblats i åldersgruppen 0–17 år enligt Region Stockholms siffror. Statistik från Socialstyrelsen visar på samma trend i hela landet. Läkare vittnar om att föräldrar utnyttjar systemet och använder kostnadsfri kräm som skrivits ut till deras barn med eksem.

– Antalet diagnoser eksem, psoriasis eller iktyos har inte ökat under samma tidsperiod. Det indikerar att det finns en stor överförskrivning av mjukgörande krämer. Det kan ju hända att man har blivit mer medveten om vikten av att använda mjukgörande kräm, men det kan nog inte förklara den ökade förskrivningen, säger Lena Hagströmer, hudläkare och ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hud- och könssjukdomar, till Dagens Nyheter.

För att minska förskrivningen skärper läkemedelskommittén i Stockholm nu sina rekommendationer om hur de mjukgörande krämerna ska användas och förskrivas. Mjukgörare ska bara skrivas ut med subvention till patienter med eksem, psoriasis eller iktyos. Alla andra patienter, i alla åldrar, ska hänvisas till egenvård. Enligt Lena Hagströmer bör inte heller läkare förskriva mjukgörande krämer om ett barn saknar diagnos, eller utan att ha träffat barnet.

Ungefär 20 procent av alla barn har eksem och omkring 5 procent har kvar eksembesvär i vuxen ålder. Cirka 2–3 procent av befolkningen har psoriasis och ungefär 200 patienter i Sverige har iktyos.

– Patienter som inte har stora besvär utan enbart torr hud rekommenderas att köpa sina mjukgörande krämer själva. 100 miljoner kronor är mycket pengar. En del av dessa skulle kunna fördelas till andra patientgrupper och läkemedel, säger Lena Hagströmer.

Fördjupning:

Läkartidningen

Janusinfo

Dagens Nyheter

 

 

Pandemin har satt vårdgarantin ur spel

Som en följd av covid-pandemin har antalet patienter som väntar på vård ökat. I december 2021 väntade fyra av tio patienter på operation längre än vårdgarantins 90 dagar.

Den 31 mars publicerade Socialstyrelsen sin slutrapport om väntetider i vården och det uppdämda vårdbehovet till följd av covid-19-pandemin. Trots minskande smittspridning är fortfarande pandemins effekter på vården påtagliga. Från januari till december 2021 ökade antalet väntande patienter i specialistvården med 25 procent. I december väntande nästan 466 000 patienter på ett första besök, och 164 000 på operation eller annan åtgärd. Det har också blivit allt svårare att få vård inom vårdgarantins gräns på 90 dagar.  Av de som i december stod i kö för en operation hade 40 procent väntat länge än tre månader, och för de i kö till första specialistbesök hade 28 procent väntat längre än vårdgarantins gräns.

Ögonsjukvården och öron-näsa-hals var i december de som hade flest patienter som väntade på ett första besök. Avseende operationskön väntade flesta patienter inom ortopedi och allmänkirurgi.

–  Under de senaste två åren har vården klarat att snabbt ställa om i flera omgångar, främst för att frigöra akut- och intensivvårdskapacitet. Men det har fått konsekvenser. De väntetider vi nu ser beror sannolikt på både nya patienter och patienter med uppdämda vårdbehov som ackumulerats över tid, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen analys pekar dock på en positiv förändring mot slutet av förra året. Data från patientregistret visar att fler specialistbesök och operationer gjordes under december 2021 än under samma månad åren 2017–2019. Analysen visar också att vården inom primärvården i stort kunnat upprätthållas efter en stor nedgång under första vågen. Bland annat har en del kunnat få kontakt med sin vårdcentral på distans, via telefon och brev eller genom hembesök.

För att bidra till att möta utmaningarna lämnade Socialstyrelsen i höstas även förslag på möjliga insatser. För att genomföra insatserna har regionerna tidigare i år kunnat söka statsbidrag. Åtgärderna handlar till exempel om mobila team, riktade hälsosamtal och att en region gemensamt planerar sin vårdkapacitet.

Fördjupning:

Socialstyrelsen 

Mat vid diabetes – dagens evidensläge

Det vetenskapliga underlaget för dagens kostråd vid diabetes har stärkts, och visar på samband mellan medelhavskost och lägre risk för tidig död. SBU:s nya utvärdering pekar även på ett par olika behandlingsmetoder som leder till en större viktminskning och bättre hälsa vid typ 2-diabetes.

Syftet med SBU:s projekt har varit att utvärdera positiva och negativa hälsoeffekter av mat och kostbehandling hos individer med typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes, att analysera hälsoekonomiska aspekter samt att beakta etiska aspekter. Sedan den tidigare SBU-rapporten om mat vid diabetes 2010 har det tillkommit ny forskning på området, och uppdateringen kommer utgöra underlag till ett nytt kunskapsstöd från Socialstyrelsen.

Rapporten har utvärderat hälsoeffekter vid diabetes vid flera specifika typer av kost. För medelhavskost, som till stor del liknar de nordiska kostråden, ses samband med lägre risk att dö i förtid vid diabetes av typ 1 och typ 2. En kost med en större andel fibrer, baljväxter, nötter och kaffe kan också kopplas till hälsoeffekter.

SBU har även utvärderat vårdens specifika behandlingsmetoder för viktminskning vid typ 2-diabetes och identifierat några som leder till flera hälsoförbättringar i jämförelse med vanlig kostbehandling. Kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) följt av övergång till mat för viktstabilitet har gynnsamma effekter på livskvalitet, HbA1c och vikt upp till 12 månader. Intensiv livsstilsbehandling där lågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag har gynnsamma effekter jämfört med vanlig kostbehandling på HbA1c, vikt, BMI, midjeomfång och vissa blodfetter upp till 12 månader. Avseende kost vid graviditetsdiabetes saknas studier med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedöma effekterna.

SBU har också identifierat flera tänkbara risker för ojämlikhet i diabetesvården. Egenvården vid diabetes, där efterlevnad till vårdens kostråd ingår, kan innebära en utmaning för personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, svag socioekonomi eller bristande språkkunskaper. Vidare visar beräkningar av kostnaden för en lågfettkost, högproteinkost, lågkolhydratkost, laktovegetarisk kost, medelhavskost respektive ketogen kost att dessa, med undantag av den laktovegetariska kosten, är dyrare än Konsumentverkets normalkost.

Fördjupning:

Mat vid diabetes (sbu.se)

Fas III-studier av borreliavaccin på gång

För första gången ska ett vaccin mot borrelia testas i Sverige. I sommar börjar de första försökspersonerna att vaccineras.

Den stora mängden olika varianter av borreliabakterien har hittills gjort det svårt att ta fram ett vaccin mot fästingsmittan, men nu inleds snart en fas 3-studie med ett nytt vaccin, rapporterar TT.

Vaccinkandidaten VLA15 är ett multivalent vaccin utvecklat av Pfizer och Valneva, och har visat effekt mot sex varianter av borreliabakterien som finns i Nordamerika och Europa. Vaccinet ska testas i Blekinge eftersom det som är känt för att ha en hög förekomst av borrelia. Men testerna görs även på andra orter i Sverige och i flera andra länder i Europa.

Fas II-studierna för vaccinet VLA15 jämförde immunsvaret efter att studiedeltagarna fått antingen två eller tre doser vaccin, eller tre doser placebo. I vuxengruppen ingick 294 personer mellan 18–65 år. Fas III-studien kommer att bestå av ett vaccineringsschema med tre doser.

Fas III-studierna är tänkta att starta under 2022 och kommer att utvärdera vaccinets effekt hos vuxna och barn från 5 års ålder.

Det är oklart hur pass vanlig den fästingburna sjukdomen är i Sverige. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, syns dock en tydlig ökning av fästingar och fästingburna smittor de senaste åren. I dag finns det inget vaccin mot borrelia. Men försök med vaccin har gjorts tidigare, dock inte i Sverige. I USA har man testat vaccinet Lymerix, men det fick dras tillbaka eftersom det bara fungerade på vissa varianter av borreliabakterien och för att det hade biverkningar.

Mellan 10 och 20 procent av alla fästingar bär på borrelia, medan mindre än en procent av alla fästingar bär på TBE. Cirka 10 000 personer drabbas av borreliainfektion i Sverige varje år.

Praktisk Medicin har totalt tio behandlingsöversikter som rör olika aspekter av borreliainfektionen.  Borrelia- hudmanifestationer. – Praktisk Medicin

 Fördjupning:

Bra effekt efter tre doser i studie av borreliavaccin – LäkemedelsVärlden (lakemedelsvarlden.se)

NT-rådet rekommenderar Opdivo för adjuvant behandling av avancerad esofagus- eller kardiacancer

Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar nu att Opdivo (nivolumab) bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med matstrupscancer eller cancer i gastroesofageala övergången som har kvarstående mikroskopisk sjukdom efter tidigare neoadjuvant kemoradioterapi.

Opdivo (nivolumab) är en monoklonal antikropp och PD-1 (programmed death-1) – immuncheckpointhämmare, speciellt utformad för att återställa kroppens immunförsvar mot tumörer. Genom att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer, har Opdivo blivit ett betydelsefullt behandlingsalternativ för flera olika cancerformer. Rekommendationen innebär att Opdivo blir den första PD1-hämmaren för adjuvant behandling vid matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck.

Rekommendationen baseras på sjukdomsfri överlevnad, Disease Free Survival (DFS), från den randomiserad fas III-studien CheckMate -577 där Opdivo jämfördes med placebo hos patienter med kvarvarande mikroskopisk sjukdom, efter att patienterna först fick neoadjuvant kemoradioterapi följt av kirurgisk resektion. Studien visade en statistiskt signifikant förbättring och en fördubblad DFS jämfört med ingen adjuvant behandling.

Esofaguscancer är den åttonde vanligaste cancerformen i världen och den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Under 2020 diagnostiserades omkring 600 000 nya patienter och över 540 000 dödsfall rapporterades. Varje år får cirka 500 personer diagnosen matstrupscancer i Sverige. Magsäckscancer är den femte vanligaste cancerformen i världen och den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Under 2020 diagnosticerades omkring en miljon nya patienter och över 770 000 dödsfall rapporterades. Varje år får cirka 600 personer diagnosen i Sverige.

I Sverige opereras cirka 20 till 30 % av alla patienter med cancer i esofagus eller gastroesofageala övergången. Standardbehandling är en kombination av neoadjuvant kemoradioterapi med kurativt syftande kirurgi. Trots behandlingsstrategin uppvisar 75 % av patienterna tecken på kvarstående mikroskopisk sjukdom efter operation, vilket ökar risken för recidiv. Återfall i sjukdomen kommer oftast snabbt och prognosen för dessa patienter är generellt dålig. Femårsöverlevnaden efter diagnosen är cirka 10–20 %. Långtidsprognosen är framför allt beroende av tumörstadium, patientens ålder, tumörlokalisation och typ av behandling. Av de som opereras lever cirka 30–35 % efter fem år och de med kvarvarande sjukdom efter neoadjuvant behandling har en sjukdomsfri medianöverlevnad på endast 11 månader. Det har tidigare inte funnits någon specifik behandling att sätta in efter operation, i stället har aktiv uppföljning tillämpats för att följa återfall.

NT-rådet, en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner, har mandat att ge rekommendationer till landets regioner om användning av vissa nya läkemedel, oftast sådana som används på sjukhus. Målsättningen är en rättvis, jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för alla patienter i hela landet där gemensamma resurser används på bästa sätt.

Fördjupning:

 NT-rådets rekommendation

Praktisk Medicin ökar kunskapen om Skelleftesjukan

Ärftlig transtyretinamyloidos, även kallad ATTRv-amyloidos eller Skelleftesjukan, är en autosomalt dominant sjukdom. Den genetiska orsaken är mutationer i genen som kodar för proteinet transtyretin (TTR). Över 140 olika mutationer finns beskrivna, och de flesta TTR-mutationer ger en instabilitet i proteinet som då lättare bildar amyloid.

Sjukdomen är ovanlig men förekommer över hela världen och är vanligare i klusterområden i bl.a. norra Sverige, Portugal, Mallorca, Brasilien och Japan. I Sverige finns omkring 400 patienter varav 75 procent bor i Norrbotten och Västerbotten. Det beräknas att det i landet finns runt 8000 anlagsbärare.

Skelleftesjukan debuterar i vuxen ålder och hos de allra flesta efter att de har fyllt 50 år.Vid debuten dominerar symtom på perifer polyneuropati, men även ofrivillig viktnedgång och mag-tarmsymtom är vanligt. Polyneuropatin fortskrider ofta under loppet av några år, och utöver detta kan synrubbning och njursvikt med proteinuri tillstöta. Omkring hälften av patienterna utvecklar även amyloid kardiomyopati med symtom på hjärtsvikt.

Basal utredning vid misstänkt ärftlig transtyretinamyloidos görs i primärvården, gärna i samråd med neurolog, kardiolog, gastroenterolog, hematolog eller Amyloidoscentrum i Umeå. Därefter remitteras patienten till specialistenhet för hjälp med avancerad diagnostik, behandling och regelbunden uppföljning.

Till stöd för den initiala utredningen inom primärvården har Praktisk Medicin nu en nyskriven behandlingsöversikt om Skelleftesjukan. Den är författad av Jonas Wixner, överläkare vid Amyloidoscentrum i Umeå.

Levertransplantation var tidigare den enda tillgängliga sjukdomsmodifiernade behandlinen, men idag har den till stor del ersatts av bromsmedicin.Läkemedlen minskar leverns produktion av TTR eller stabiliserar proteinet så att mindre amyloid bildas.

Utöver bromsmediciner kan symtomlindrande behandling erbjudas utifrån sjukdomsbild, med pacemaker, ortopedtekniska hjälpmedel och neurologisk rehabilitering .

För dig som vill fördjupa dig mer inom amyloidos finns även en nyskriven behandlingsöversikt om hjärtamyloidos, skriven av Shabab Hasan, ST-läkare i internmedicin, och faktagranskad av Per Eldhagen, överläkare inom kardiologi.

 

Fördjupning:

www.socialstyrelsen.se Ärftlig transtyretinamyloidos

www.lakartidningen.se

Världsobesitasdagen 4 mars

World Obesity Day – Världsobesitasdagen – den 4 mars instiftades 2020 av flera internationella organisationer som vill ena världen i arbetet med övervikt och fetma. Syftet med dagen är att uppmärksamma att frågan om obesitas är komplex. Det finns behov av att utveckla hållbara lösningar, motverka stigma och slå hål på missuppfattningar kopplade till övervikt och obesitas.

Obesitas är en av de största utmaningarna inom folkhälsa idag. Det är en sjukdom som ökar risken för komorbiditeter och dubblerar risken för svår covid-sjukdom. Enligt Folkhälsomyndigheten har en miljon vuxna i Sverige ett BMI över 30, och Patientorganisationen Hälsa oberoende av storlek, HOBS, har utifrån data från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och Statistikmyndigheten SCB beräknat att 300 000 vuxna svenskar lever med svår obesitas (BMI>35). Av dessa har en tredjedel, cirka 110 000 personer, en fetmarelaterad följdsjukdom. Det är denna grupp som i olika behandlingsriktlinjer brukar vara målgruppen för specialistsjukvård. Trots det får bara en av fem någon form av öppen specialistvård eller slutenvård. En rapport från HOBS visar också att hälso- och sjukvården idag lägger femton gånger mer resurser på att behandla svåra följdsjukdomar till obesitas än på att behandla grundsjukdomen.

Det finns i dag en bred vetenskaplig samstämmighet kring hur en bra obesitasvård ska vara uppbyggd och organiserad. Olika sorters riktlinjer finns, både i Sverige och internationellt, som beskriver hur vård och behandling ska genomföras. Socialstyrelsen arbetar med nya nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Planen är att riktlinjerna ska publiceras 28 april 2022.

Dagens internationella riktlinjer är eniga om bra obesitasvård bygger på tre grundläggande behandlingsinsatser i multidisciplinära team – livsstilsförändringar, läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling. På Praktisk medicin finner du en behandlingsöversikt kring obesitas och metabola konsekvenser, samt en nyligen publicerad behandlingsöversikt om obesitaskirurgi. På PM Academy, vår utbildningssida, finns också en webutbildning om diabeteskirurgi – obesitaskirurgi som behandling vid typ-2-diabetes.

Fördjupning:

https://www.hobs.se/

https://www.obesitasforskning.nu/

https://sfok.se/

Sällsynta dagen 28 februari

Fem procent av Sveriges befolkning lever med ett sällsynt hälsotillstånd. Det innebär komplicerade behov av vård och specialiserad kompetens.

Sällsynta Dagen startades som ett svenskt initiativ 2008. Nu uppmärksammas denna dag den 28  februari varje år (29 februari under skottår) över hela världen under namnet ”World Rare Disease Day”. Det uppskattas att det världen över finns 300 miljoner individer som lever med ett sällsynt hälsotillstånd.

Sällsynta dagen anordnas och leds av patienterna själva, men alla, inklusive familjer, hälso- och sjukvårdspersonal, forskare, politiker och allmänheten kan delta. Syftet är att öka kunskapen om sällsynta diagnoser och rikta fokus mot lika rättigheter och möjligheter för de som drabbats. I år anordnar Riksförbundet för Sällsynta Diagnoser tillsammans med Centrum för Sällsynta Diagnoser tre webbinarier under dagarna 24, 26 och 28 februari. Webbinarierna är öppna för alla intresserade och länkar finns på hemsidan för Förbundet för Sällsynta Diagnoser.

Ca fem procent av Sveriges befolkning beräknas leva med ett sällsynt hälsotillstånd. Med sällsynt diagnos eller sällsynt hälsotillstånd menas en sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion, med låg prevalens (<5/10 000 invånare). Drygt 70 procent av de sällsynta hälsotillstånden är genetiska sjukdomar. Att leva med ett sällsynt hälsotillstånd innebär ofta komplicerade vård- och stödbehov, under hela livet. Detta kräver speciell kompetens och ofta samordnade insatser från hälso- och sjukvården samt övriga samhället.

Malin Grände, kanslichef på Riksförbundet Sällsynta Diagnoser, berättar:  – Våra medlemmar beskriver att de hos läkare mötts med orden. ”Det är så sällsynt, så det kan du inte ha!” Men faktum är att det inte är ovanligt att vara sällsynt.

– Okunskap gör att man som patient upplever sig bli bemött med oförståelse. Enligt vår medlemsundersökning har tre av tio personer med sällsynt hälsotillstånd nekats vård på grund av sitt sällsynta tillstånd. Man kan ha sökt för halsfluss eller förstoppning, men läkare inte vågat behandla på grund av bristande kunskap kring grunddiagnosen. Många i vården vet inte var man hittar information om specifika, sällsynta tillstånd, berättar Malin Grände.

Vill du öka dina kunskaper kring olika sällsynta hälsotillstånd?

Socialstyrelsen har en kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd, och sedan 2020 har Ågrenska, ett nationellt kunskapscentrum för sällsynta hälsotillstånd, uppdraget att ta fram och kvalitetssäkra dessa informationstexter. Ågrenska förmedlar också kontakter mellan personer som har en sällsynt diagnos och professionella i samhällets stödsystem.

Orphanet är europeisk referensportal för information om sällsynta diagnoser och hälsotillstånd. I databasen finns också lättillgänglig information om specialister, forskningsprojekt, pågående kliniska studier, särläkemedel och patientorganisationer.

Regionala medicinska Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) finns vid landets samtliga universitetssjukhus. De ger vägledning och information, och har ett nära samarbete med regionens alla expertteam. Till CSD kan vårdgivare såväl som patienter med sällsynta hälsotillstånd och deras anhöriga, men även andra aktörer, vända sig för att få hjälp att hitta information, experter, expertteam eller patientnätverk.

 

Fördjupning:

Hemsida (orphanet.se)

Sällsynta hälsotillstånd – Socialstyrelsen

Ågrenska (agrenska.se)

 

Världscancerdagen 4 februari 2022

Världscancerdagen uppmärksammas varje år den 4 februari och är ett globalt initiativ för att öka kunskapen om cancerpatienternas och närståendes situation hos allmänhet, profession och beslutsfattare.

Dagen syftar också till att skapa intresse och driva diskussion kring prioriterade frågor som minskade orättvisor i cancervården och stärkta patienträttigheter. Ett av de områden som särskilt kommer lyftas under Världscancerdagen 2022 i Sverige är vikten av tidig diagnos och tillgången till diagnostik och screening.

6 000 personer insjuknar varje år i tjock- och ändtarmscancer i Sverige, och lite färre än hälften dör till följd av sjukdomen. Ju tidigare den kan upptäckas, desto större är chansen till överlevnad. Studier har visat att screening kan minska risken att avlida med cirka 15 procent. Samtliga regioner i Sverige har fattat beslut om att införa allmän screening av tjock- och ändtarmscancer. Men olika regioner har kommit olika långt när det gäller ett införande. Planen framöver är att alla män och kvinnor mellan 60–74 år ska erbjudas screening, och då beräknas 300 liv per år att kunna räddas i Sverige. De regioner som hittills infört screening av sin befolkning är Stockholm-Gotland, Skåne samt Dalarna.

– Hittar vi den tidigt kan vi bota så gott som alla, därför är tidig upptäckt så oerhört viktigt. Det är en lurig sjukdom och utvecklas i regel långsamt, det kan dröja flera år innan man märker av några symtom och då kan det i värsta fall vara för sent, säger Daniel Sjöberg, specialist i gastroenterologi vid Falu lasarett och ansvarig för införandet av tarmscreening i Region Dalarna.

Nyligen publicerade Regionala Cancercentrum i Samverkan (RCC) en ny rapport som speglar utvecklingen inom vården av lungcancer och tjock- och ändtarmscancer under det första pandemiåret 2020. Rapporten bygger på data från de nationella kvalitetsregistren för lungcancer respektive grov- och ändtarmscancer.

–Trots en hårt belastad sjukvård under 2020 pekar resultaten på att nydiagnostiserade patienter under pandemin utretts och fått vård och behandling enligt gällande riktlinjer, säger en av rapportens författare tillika verksamhetschef vid RCC Mellansverige Johan Ahlgren.

När det gäller fördröjning av cancerdiagnos ledande till en mer framskriden cancer vid diagnostillfället finns i rapporten inga sådana tecken vad gäller lungcancer. För cancer i tjock- och ändtarm ses en uppgång av andelen i stadium 4, medan stadium 1–3 var oförändrade.

Det går inte att utesluta att uppgången delvis kan bero på fördröjd diagnos på grund av coronapandemin, säger Johan Ahlgren.

Hur prognosen för personer med lungcancer eller tjock- och ändtarmscancer kommer att påverkas är ännu inte klarlagt.

– Sammanfattningsvis kan rapporten anses ge stöd åt uppfattningen att coronapandemins påverkan på cancervården har varit begränsad, avslutar Johan Ahlgren.

 

Vi säger välkommen till trettionde upplagan av boken Praktisk Medicin!

Tack vare en stor efterfrågan och en positiv respons från läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har boken Praktisk Medicin publicerats i en uppdaterad version varje år sedan 2001. Nu kan du beställa boken Praktisk Medicin 2022 på Bokus.

Detta är den trettionde upplagan av boken Praktisk Medicin, och i vår uppdatering och modernisering har det tillkommit flera nya kapitel: Akutmedicin, Allmänt, Infektionssjukdomar, och Reumatiska sjukdomar. Det tidigare kapitlet Mag-tarmsjukdomar har nu delats upp i Mag-tarmsjukdomar Internmedicin samt Kirurgiska sjukdomar. Vi hoppas att det ska göra det ännu lättare för dig att snabbt ta fram boken och hitta den behandlingsöversikt du söker!

Behandlingsöversikterna är precis som tidigare uppdelade i avsnitten Symtom, Status, Differentialdiagnoser, Utredning, Behandling med flera, för att på ett strukturerat sätt vara ett lättillgängligt beslutsstöd för ett stort antal diagnoser.

Många kollegor med en bred kompetens och stor erfarenhet av vården har under åren ansvarat för uppdateringen av de olika kapitlen. Inför denna jubileumsupplaga har vi haft den stora glädjen att få samarbeta med ett stort antal nya ämnesexperter. Tack vare dem fortsätter boken Praktisk Medicin att vara ett snabbt, relevant och evidensbaserat kunskapsstöd för oss i vården.

Vi i redaktionen vill framföra ett varmt tack till alla granskare för deras mycket gedigna och engagerade arbete för att uppdatera behandlingsöversikterna!

Ett varmt tack även till dig som använder Praktisk Medicin, på webben eller i bokform!

Rebecka Kaplan Sturk, specialist i gynekologi/obstetrik och tf. chefredaktör Praktisk Medicin

Klicka här för att köpa boken på Bokus.se

Ny nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är en av de ledande dödsorsakerna i världen, och enligt WHO ett av de tio allvarligaste hoten mot folkhälsa och utveckling.

Trots insatser från myndigheter och organisationer har det inte skett någon minskning av den globala användningen av antibiotika. En omfattande global undersökning som nyligen presenterades i The Lancet visar att AMR (antimikrobiell resistens) är en av de ledande dödsorsakerna i världen.  Under år 2019 var nästan fem miljoner dödsfall associerade med antibiotikaresistens, och över en miljon dödsfall var direkt kopplade till resistenta infektioner som inte kan behandlas med antibiotika. De sjukdomar där AMR skördar flest liv är pneumoni, sepsis och appendicit.

Sverige har under lång tid tagit frågan om AMR på stort allvar och bedriver ett omfattande arbete globalt och nationellt. Läkemedelsverket och ytterligare 22 svenska myndigheter samt fyra nationella organisationer deltar i det nationella arbetet mot antibiotikaresistens, där Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket leder samverkansfunktionen.

Samverkansfunktionen har nu tagit fram en ny nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens som sträcker sig till 2024. Handlingsplanen utgår från den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens.

En bred kombination av åtgärder måste till för att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen. Det innefattar bland annat framtagande av nya antibiotika, ansvarsfull användning och tillverkning, och satsningar på att förebygga infektioner. Även forskning kring och produktion av antibiotikafria behandlingsalternativ vid lindriga infektioner är en viktig del i arbetet mot AMR.

Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige, har också tagit fram en handlingsplan mot AMR. Den fokuserar på vad läkemedelsbranschen kan göra, och de lyfter bland annat den svenska strategins mål om ansvarsfull användning av antibiotika, satsningarna på god tillgänglighet till antibiotika och målet om svenskt ledarskap inom EU och internationellt arbete rörande AMR.

Fördjupning:

Global burden of bacterial antimicrobial resistance in 2019: a systematic analysis – The Lancet

Tvärsektoriell handlingsplan mot antibiotikaresistens 2021–2024 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Handlingsplan mot antibiotikaresistens (lif.se)

Möt medicinska expertgruppen på Praktisk Medicin

På vår nya redaktionssida kan du läsa mer om vår expertgrupp – ett vetenskapligt råd som kunskapssäkrar och kvalitetssäkrar innehållet på Praktisk Medicin.

På Praktisk Medicin har vi totalt ca 1000 behandlingsöversikter med 370 000 unika besök i månaden. Genom PM Academy erbjuder vi också lättillgängliga och aktuella utbildningar för läkare och övrig vårdpersonal.

Knutet till vår redaktion finns en stor grupp av läkare och ledande ämnesexperter som skriver och granskar det medicinska faktainnehållet. Tack vare dem håller vi våra texter uppdaterade och evidensbaserade. På vår nya redaktionssida kan du läsa mer om våra experter och deras specialområden, forskning och publikationer.

Att arbeta i vården idag innebär ett högt arbetstempo och höga krav på att kunna utreda och behandla ett brett spektrum av symtom och sjukdomar. Det är en stor utmaning att hinna med att uppdatera sina kunskaper, och att hitta och tillgodogöra sig relevant ny information. Genom digitala utbildningar, kunskapsstöd, patientinformation med mera tillhandahåller vi den kunskap som behövs för att skapa bästa möjliga vård för den enskilde patienten. Våra behandlingsöversikter och utbildningar riktar sig till läkare och vårdpersonal och syftar till att fungera som ett stöd i deras vardag.

Vi i redaktionen vill framföra ett varmt tack till alla medicinska granskare och experter för deras mycket gedigna och engagerade arbete för att uppdatera behandlingsöversikterna och skapa utbildningar av hög kvalitet.

Möt vår medicinska expertgrupp här!

Hälsningar från redaktionen på Praktisk Medicin, genom Rebecka Kaplan Sturk, t f chefredaktör.

Ökad frakturrisk vid behandling med SSRI-preparat

 Både depression och behandling med antidepressiva läkemedel har pekats ut som möjliga orsaker till en ökad frakturrisk genom mekanismer kopplade till både bentäthet och fallrisk.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är rekommenderad behandling vid flera depressions- och ångesttillstånd hos både barn, ungdomar och vuxna.

SBU:s upplysningstjänst presenterar nu resultatet från en litteratursökning med granskning av systematiska översikter samt 32  primärstudier publicerade efter 2016. Studier som inkluderades undersökte behandling med SSRI eller SNRI hos barn, ungdomar eller vuxna under minst 3 månaders tid, och kontrollgrupperna behandlades med placebo eller fick ingen behandling alls.

Författarna drar slutsatsen att även om underlaget består av observationsstudier och inte av randomiserade kontrollerade studier så är underlaget tillräckligt för att peka på en ökad risk för frakturer vid användning av SSRI mot depression. Antalet studier kring SNRI var för få för att kunna dra några slutsatser.

Eftersom depression, såväl som andra hälsoproblem, ofta leder till en förändrad livsstil och minskad fysisk aktivitet, kan depression i sig tänkas kunna påverka bentäthet och fallrisk. Vid tolkning av resultaten är det därför viktigt att tänka på att det utifrån observationsstudier är mycket svårt att dra slutsatser kring i vilken utsträckning det är tillståndet eller behandlingen som ökar risken för benskörhet respektive frakturrisk.

Fördjupning:  Frakturrisk vid behandling med SSRI-preparat (sbu.se)

Begränsat uttag av läkemedel upphör den 18 januari 2022

Regeringen har beslutat att från 18 januari 2022 ta bort de regler som under pandemin begränsat enskildas uttag av läkemedel från apotek.

 

Begränsningen infördes den 1 april 2020, och har inneburit att öppenvårdsapotek endast kunnat lämna ut läkemedel till patienter för 90 dagars förbrukning. Syftet med regleringen var att minska risken för att patienter hamstrade läkemedel.

Från och med den 18 januari 2022 kommer regleringen att upphöra, vilket innebär att de tidigare reglerna gäller igen.

– Reglerna som begränsar hur mycket läkemedel man får ut infördes i en unik situation under pandemin när efterfrågan på läkemedel ökade kraftigt under våren 2020. Läkemedelsverket uppger i en hemställan till regeringen att behovet av reglerna inte längre finns och att det inte längre finns signaler om att det skulle finns risk för läkemedelsbrister som beror på pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från Socialdepartementet.

Återgången till de tidigare reglerna innebär bland annat att läkemedel inom förmånen endast subventioneras om patienten tar ut en förbrukning på högst tre månader. Nästa uttag inom förmånen får göras när två tredjedelar av det tidigare uttaget förbrukats.  Om patienten betalar själv kan hen dock ta ut mer än för tre månader av ett receptförskrivet läkemedel.

 

Regler om begränsat uttag av läkemedel tas bort den 18 januari 2022 – Regeringen.se

 

Socialstyrelsen uppmärksammar psykisk ohälsa hos äldre

Var tredje kvinna och var femte man över 77 år anger att de har besvär med ångest. Depressiva besvär är också vanligt hos äldre, och suicidtalen är högst bland män över 85 år.  Det visar en kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter satsar nu särskilt på att uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre, och att öka kunskap både hos de drabbade och deras anhöriga.   Från den 31 januari visas Socialstyrelsens informationsfilm på Väntrums-TV-kanalen via Add Health Media. Filmen informerar om hur man kan vara uppmärksam på psykiskt mående, och vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd.

Det är vanligt att psykisk ohälsa hos äldre inte uppmärksammas, utan snarare ses som en naturlig del av åldrandet. Vare sig den äldre själv, de närstående eller personal i vård och omsorg uppfattar att besvären har att göra med psykisk ohälsa, utan tolkar besvären som en följd av sviktande kroppslig hälsa. Det gör att ångest eller depression ofta inte uppmärksammas, vare sig av den äldre själv, de närstående eller personalen i vård och omsorg.

En genomlysning av psykiatrisk vård (Socialstyrelsen 2018) visade att äldre hade sämre tillgång till behandling än andra åldersgrupper. De flesta äldre med psykiatriska tillstånd kontaktade inte vården, och bara 10–20 procent av äldre med depression fick rätt behandling.  Vidare såg man att äldre personer sällan fick psykoterapi. I stället behandlade de oftast med enbart läkemedel. Eftersom äldre ofta redan använder många läkemedel ökar risken för allvarliga biverkningar.

Sedan hösten 2020 samverkar Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och 23 övriga myndigheter och aktörer inom uppdraget att främja psykiskt välbefinnande. Uppdraget innefattar att förebygga psykisk ohälsa och suicid och att erbjuda vård, stöd och behandling för dem som redan har utvecklat olika former av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tar också fram ett underlag för en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

På Praktisk Medicin är alla behandlingsöversikter i kapitlet Psykiska sjukdomar nyligen uppdaterade, och vi på redaktionen vill nu i januari särskilt tipsa er om översikten om Depression och ångest hos äldre i kapitlet Geriatriska sjukdomar!

 

Fördjupning:

Våga tala om psykisk ohälsa (socialstyrelsen.se)

Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre (socialstyrelsen.se)

Ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention – Socialstyrelsen

ADHD – fördröjd diagnos hos flickor och kvinnor

Diagnosen ADHD är två till tre gånger så vanlig hos pojkar som hos flickor, men det betyder inte säkert att diagnosen verkligen är så mycket vanligare hos pojkar. Det är ett stort mörkertal bland flickor, som ofta får sin diagnos senare än pojkarna, eller kanske inte diagnosticeras förrän i vuxen ålder.

Diagnoskriterierna för ADHD är till stor del baserade på forskning om pojkars symtom i form av hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblematik.  Flickor har ofta mindre av hyperaktiva symtom, och det kan även ta sig andra uttryck hos dem än hos pojkar, till exempel i överdriven pratsamhet eller en tendens att avbryta konversationer. Vidare har flickor ofta inlärningssvårigheter och mer samsjuklighet i form av nedstämdhet och ångest. Flickorna har lättare att redan i tidig ålder förstå och förhålla sig till omgivningens förväntningar, vilket gör att andra inte märker deras symtom lika tydligt.

De diagnostiska kriterier som används idag är inte heller helt anpassade till de uttryck som svårigheterna tar sig i vuxen ålder. Med åldern blir impulsiviteten oftast mindre framträdande, medan uppmärksamhetsproblemen i högre grad kvarstår. Hyperaktiviteten kan bli mer en känsla av inre oro och rastlöshet än ett synligt beteende. För vuxna är en bred kartläggning av förmågor och svårigheter nödvändig för att kunna ge rätt form av stöd i boendefrågor, ekonomi, studier och arbete. De kvinnor som utreds och diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder kommer ofta till vården med andra bekymmer än just hyperaktivitet eller uppmärksamhetsproblem – de söker oftare för besvär med depression, ångest eller ätstörningar. De vuxna kvinnorna kan ofta beskriva svårigheter de haft under skolåren som inte uppmärksammats av omgivningen. Svårigheterna blir kanske uppenbara först när vuxenlivets krav på självständighet ökar och man ska klara såväl studier och arbetsliv som familjeliv.

På Praktisk Medicin finns behandlingsöversikter om ADHD hos såväl vuxna som barn och ungdomar, innehållande information om symtom, utredning och behandling. Behandlingsöversikterna inom neuropsykiatriska funktionsvariationer är nyligen uppdaterade och granskade av dr Agnieszka M Lesiewicz, specialist inom psykiatri och blivande specialist inom barn och ungdomspsykiatri.

Fördjupning:

Flickor och kvinnor med adhd och add (regionuppsala.se)

Flickor får ofta sin npf-diagnos senare än pojkar – DN.SE

Kvinnlig könsstympning – ny kartläggning från Socialstyrelsen

I Sverige lever cirka 40 000 till 50 000 flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning. Socialstyrelsen visar i en nyligen publicerad utredning på behovet av förbättringar inom det förebyggande arbetet samt arbetet kring att förutsättningarna för en jämlik vård ska finnas på plats. Vidare beskrivs ett ökat behov av kunskapsstöd och samverkan mellan vårdgivare.

De flesta av de 40 000–50 000 flickor och kvinnor bosatta i Sverige som utsatts för könsstympning har sitt ursprung i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten eller Gambia. Enligt en kartläggning utförd av Socialstyrelsen har runt 5000 av dessa flickor och kvinnor under åren 2012 till 2018 sökt vård för besvär relaterade till könsstympningen. Vanligast är att kvinnorna söker vård i samband med en graviditet, och det är relativt ovanligt att de som söker hjälp är under 18 år eller över 40 år. Vårdgivare beskriver att unga kvinnor som har besvär efter könsstympning väntar med att söka vård tills de har gift sig eller blivit gravida, av rädsla för att familjen inte skulle acceptera att de sökte för besvär med underlivet innan dess. Kvinnor som inte längre är i barnafödande eller fertil ålder uppges också lida av besvär men söker ändå inte vård.

Socialstyrelsen publicerade nyligen rapporten Inventering av vård för flickor och kvinnor som har varit utsatta för könsstympning. Det konstateras i rapporten att antalet kvinnor som har varit utsatta för könsstympning, och har sökt och fått en av diagnoserna kopplade till könsstympning, har ökat mellan 2012 och 2018. Tidigare användes begreppet kvinnlig omskärelse (female circumcision) men efter rekommendation från Världshälsoorganisationen (WHO) ändrades definitionen 1998 till kvinnlig könsstympning (female genital mutilation).

Vidare beskrivs också i rapporten att en stor del av de flickor och kvinnor som har varit utsatta för könsstympning inte söker vård när de behöver det. Orsaker till detta kan vara rädsla för stigmatisering, det sociala trycket från anhöriga och omgivning, eller en brist på information om den vård de kan erbjudas. Kartläggningen visar också på brister i kvaliteten på den vård som erbjuds, och att tillgängligheten till vård är inte lika i alla regioner.

Kartläggningen baseras på en enkätundersökning bland verksamhetschefer på vårdcentraler, ungdomsmottagningar, kvinnokliniker och gynekologiska mottagningar, urologmottagningar, barnmorskemottagningar samt elevhälsan i alla sjukvårdsregioner. De som svarat på enkäten poängterar behovet av samarbete med kulturtolkar och hälsokommunikatörer, samt uppsökande verksamhet för att berätta om de insatser som mottagningen erbjuder för att få fler kvinnor att våga söka vård. Personalen på de tillfrågade mottagningarna upplever ofta svårigheter med att prata om könsstympning med flickor och kvinnor. Svårigheterna beskrivs bland annat bero på bristande kunskap och erfarenhet av könsstympning hos personalen, språksvårigheter och rädsla för att stigmatisera flickan eller kvinnan.

De viktigaste förutsättningarna för att kunna erbjuda god vård till flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning är en ökad kompetens om hur man kan nå och bemöta dem, samt kontinuerlig utbildning och fortbildning om könsstympning. De tillfrågade verksamhetscheferna i kartläggningen efterfrågar också mer kunskap kring remittering till specialistmottagningar och uppföljning av remitterade patienter, samt ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm är Sveriges enda specialiserade mottagning för kvinnor med erfarenhet av könsstympning. Här arbetar gynekologer, barnmorskor och kuratorer. Kopplat till mottagningen finns ett utbildningsprojekt med uppdrag att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal om könsstympning. Biträdande överläkarna Cecilia Berger och Bita Eshraghi, som tillsammans ansvarar för verksamheten vid Amelmottagningen, har för Praktisk Medicins räkning skrivit en helt ny behandlingsöversikt om kvinnlig könsstympning. Vi på Praktisk Medicin hoppas att vi på detta sätt kan vara en del i att öka kunskap och medvetenhet kring problematiken med kvinnlig könsstympning.

Fördjupning:

Könsstympning och omskärelse av flickor och kvinnor – Socialstyrelsen

Inventering av vård för flickor och kvinnor som har varit utsatta för könsstympning (socialstyrelsen.se)

Fakta om kvinnlig könsstympning – UNICEF Sverige

Internationella klimakteriedagen 18 oktober

Menopausal hormonbehandling, MHT, är den mest effektiva och bäst dokumenterade behandlingen vid vasomotorsymtom som svettningar och vallningar och vid andra östrogenbristrelaterade besvär. Det är viktigt att behandlingen individualiseras, och här bör man ta hänsyn till kvinnans ålder, hennes övriga livsstilsfaktorer och hälsorisker samt även kvinnans preferenser vad gäller behandlingen.

Menopausen är den tidpunkt vid vilken kvinnans östrogenproduktion sjunkit så mycket att menstruationen upphör. Medelåldern för sista menstruation för kvinnor i Norden är 51,5 år, men intervallet för normalålder för menopaus är så brett som 40–60-årsåldern. De första tecknen på sjunkande östrogennivåer börjar redan fem till tio år innan menstruationen upphör. Under förklimakteriet, perimenopausen, sjunker såväl progesteron som östrogen på grund av utglesade och suboptimala ägglossningar. Symtom på de sjunkande hormonnivåerna kan börja i 40-årsåldern, och ofta tar det ett bra tag innan kvinnan och hennes läkare förstår att det är just perimenopaus som orsakar olika besvär och symtom.

Värmevallningar, nattliga svettningar och torrare slemhinna i underlivet är välkända klimakteriesymptom för såväl patienter som vårdpersonal. Men andra fysiska och psykologiska symtom är inte lika välkända, och det kan leda till att det dröjer länge innan kvinnan söker för besvären. Det är vanligt att den första vårdkontakten för olika symtptom under perimenopausen blir med vårdcentralen, och att man initialt leds in på fel spår i diagnostik och behandling. Perimenopausen visar sig hos många kvinnor som oro eller ångest, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömn- och minnesstörning, vilket kan leda in tankarna på depression eller utmattningssyndrom. Återkommande huvudvärk, yrsel, ledvärk och muskelömhet och håravfall är också vanliga perimenopausala symtom som lätt kan missuppfattas ha andra orsaker. Inte bara slemhinnan i underlivet blir torrare, utan även muntorrhet och ögontorrhet upplevs av många kvinnor under denna period i livet.

Enligt riktlinjer från Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) är det kvinnans subjektiva klimakteriesymptom och upplevelse av hur symptomen påverkar hennes livskvalitet som ska avgöra om hon ska erbjudas behandling med menopausal hormonbehandling (MHT). Blodprovsnivåer av FSH, östradiol eller progesteron är inte det som ska styra insättning eller dosval.  Det rekommenderas också att initiera behandlingen i perimenopaus eller i nära anslutning till menopaus, då risk-nytta-förhållandet då är klart mer fördelaktigt än vid insättande av behandling efter 60 års ålder eller vid 10 år efter menopaus.

Praktisk Medicins behandlingsöversikt om klimakteriebesvär  är nu uppdaterad med de senaste rekommendationerna för MHT inklusive transdermal östrogenbehandling, bioidentiskt progesteron samt med ny information kring indikationer och kontraindikationer.

Mer fördjupning:

SFOG-råd för menopausal hormonbehandling 2021 

Kartläggning: läkemedel vid klimakteriet varierar stort över landet – Socialstyrelsen

Milstolpe inom vården – immunterapi 10 år

I år är det 10 år sedan immunonkologisk behandling blev tillgänglig för patienter med avancerad cancer. Behandlingsmetoden utsågs 2013 till Årets vetenskapliga genombrott av tidskiften Science, och Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 tilldelades James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

För patienter med svår cancer har utvecklingen under decenniet inneburit ett paradigmskifte i behandlingen och för prognosen.  Immunterapi bidrar till en förlängd långtidsöverlevnad, en förbättrad livskvalitet och ett nytt och förstärkt hopp för ett stort antal patientgrupper.

För att uppmärksamma tioårsjubileet arrangeras Immunonkologiveckan under 4–8 oktober med webinarer där internationella och svenska experter inom området samtalar om dagens behandling av avancerad cancer. Under veckan riktas också fokus på framtiden, där man ser att fler diagnoser kommer att kunna behandlas med immunoterapi.

En av de medverkande under Immunonkologiveckan är Lars Ny, överläkare och ansvarig för onkologens prövningsenhet på Sahlgrenska universitetssjukhuset och lektor i immunonkologi vid Göteborgs Universitet. ”Immunonkologiveckan summerar tio års erfarenhet av en ny behandlingsform för många tidigare svårbehandlade cancerformer och blickar samtidigt framåt mot vad som väntar runt hörnet. För vården behöver vara uppdaterad och proaktiv – när och hur kan nya immunterapier bli aktuella för nya grupper och vad kan alla involverade bidra med för att detta skall vara genomförbart?” säger Lars Ny. Andra svenska deltagare är Magnus Lindskog, docent vid Akademiska sjukhuset, Simon Ekman, docent vid Karolinska Universitetssjukhuset och Ana Carneiro, docent vid Skånes Universitetssjukhus.

Som en av pionjärerna inom området understryker överläkare Lars Ny att immunterapi ”har flyttat fram positionerna och ökat vår ambition från att ibland lindra till att i stället bota” och tillägger att ”immunterapi gör skillnad för många och vi vill att många ska bli ännu fler”.

Vill du vara en del av Praktisk Medicins expertteam?

Just nu söker vi specialistläkare som vill vara med och granska våra behandlingsöversikter

Är du intresserad av att bidra till den årliga granskningen av våra behandlingsöversikter? På www.PraktiskMedicin.se har vi totalt ca 1000 behandlingsöversikter med 370 000 unika besök i månaden. Texterna riktar sig till läkare och vårdpersonal och syftar till att fungera som ett stöd i deras vardag.

Varje år trycks även behandlingsöversikterna i bokform och inför detta behöver vi hjälp av specialistläkare som granskar att texterna är korrekta och uppdaterade. Just nu söker vi specialister inom urologi, reumatologi, geriatrik och lungmedicin/internmedicin.

För mer information och vid intresse, hör av dig till:

Sofia Åkerlund, leg. läkare och chefredaktör Praktisk Medicin

[email protected], 0702-20 53 88

Praktisk Medicin uppdateras

Sen jag började mitt uppdrag som chefredaktör på Praktisk Medicin i början av året har jag jobbat mot att göra plattformen ännu bättre. Vi planerar att uppdatera kapitelindelningen inför nästa års upplaga av boken, vilket jag tror kommer göra strukturen ännu tydligare. Ett första steg mot vår nya, uppfräschade version är att vi tagit bort Praktisk Akut Medicin som eget kapitel. Alla behandlingsöversikter som ingick i kapitlet återfinns i sitt ursprung eller som snarlik text under de andra kapitlen eller om man söker via sökfunktionen. Dessutom har några kapitel tillkommit, bland annat Reumatologiska sjukdomar och ett kapitel som heter Allmänt. Här hittar du våra texter om bland annat dödsbevis, LVU och rättsintyg som kan underlätta för dig i ditt arbete. Hoppas du fortsätter ha användning för våra texter, de är till för att vara praktiska för dig!

 

Varma hälsningar,

 

Sofia Åkerlund, leg. läkare och chefredaktör

Underhållsbehandling effektivt vid lindrig psoriasis

Lindrig psoriasis kan ofta skötas i primärvården. Vanligtvis bygger strategin med lokalbehandling på en reaktiv attityd snarare än en proaktiv. Det finns dock evidens för att underhållsbehandling med lokal kombinationsbehandling med kortison och vitamin D3-analog två gånger i veckan förlänger den besvärsfria perioden.

Lindrig psoriasis definieras som Psoriasis Area and Severity Index (PASI) < 3 och Dermatology Life Quality Index (DLQI) <5, eller Body Surface Area (BSA) <3%. Det innebär ungefär att psoriasisplack täcker mindre än tre handflator (med fingrar) av kroppsytan. Ofta kan psoriasis som täcker upp till 10 % av kroppsytan till stor del behandlas i primärvården.

Rekommenderad förstahandsbehandling, förutom egenvård, livsstilsintervensioner och mjukgörare, är lokala glukokortikoider, vitamin D3-analog i form av kalcipotriol eller en kombination av dessa i kräm, salva, gel eller kutant skum. Kombinationsbehandling har bättre effekt än endast kalcipotriol.

Kortisons biverkningar

Biverkningar av lokala glukokortikoider kan innebära hudatrofi, striae, hypertrikos, rosacea och perioral dermatit. Systemeffekter ses endast när stora hudytor behandlas med grupp III-IV-steroider, under ocklusion och hos barn, sådant som ofta föranleder remiss till hudspecialist. För att minska risken för biverkningar bör man till exempel:

  • Endast använda starka glukokortikoider på kraftigt inflammerade plack på bål, extremiteter eller skalp
  • Ha svaga glukokortikoider i ansikte och intertriginösa områden
  • Ha en välinstruerad patient och ordinera läkemedel så det täcker hela behandlingsområdet under hela behandlingsperioden
  • Ordinera tillräcklig dos för förutsättning för utläkning
  • Ordinera adekvat beredningsform

Underhållsbehandling

En nyligen publicerad studie visar att de som svarat på fyra veckors behandling med topikal kalcipotriol/betametason en gång dagligen är lämpliga att fortsätta med applikationer två gånger per vecka där psoriasisplacken tidigare fanns för att ha längre besvärsfria perioder. Underhållsbehandlingen tolererades väl. Vid tecken på återfall dosökas behandlingen igen till en gång dagligen i fyra veckor.

Lindrig psoriasis kan generellt skötas i primärvården, förutom när den drabbar barn eller ungdomar eller inte svarar på behandling. Dock kan det vara bra att få en första bedömning vid debut hos hudspecialist, som sedan kan återremittera.

Fördjupning

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation

SSDVs behandlingsrekommendationer för systembehandling av psoriasis

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0190962220326256

Hos en femtedel av typ 2-diabetiker kan man överväga kirurgi som behandlingsmetod

En enkätundersökning på patientsidan Doktorn.com visar att 18% av de 3000 svarande med diabetes, faller under kriterierna för viktreducerande kirurgi vid typ 2-diabetes, utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. Andra iakttagelser från enkätsvaren är att många, speciellt manliga diabetiker, anser att de har bra koll på sitt blodsocker, trots att HbA1c ligger över målvärdet.

Under hösten 2020 och våren 2021 genomfördes en enkätundersökning på Doktorn.com som syftade till att ge en fingervisning om hur stor andel patienter med typ 2 diabetes kan vara lämpade för så kallad diabeteskirurgi.

Det har visats att ca 1/3 av personer med typ 2-diabetes som opererats med metoden uppvisar ett normalt blodsocker utan läkemedel, efter 10 års uppföljning. Även om man till exempel har påvisat stora förändringar i frisättning av GLP-1 och GIP är den komplexa mekanismen för hur kirurgi leder till remission inte fullt klarlagd. I Sverige utförs i huvudsak gastric bypass (GBP) samt sleeve-gastrektomi (SG) som kirurgisk behandling vid typ 2-diabetes.

Socialstyrelsen rekommenderar att patienter med typ-2-diabetes och svår fetma (BMI > 40 kg/m2) efter noggrann klinisk bedömning erbjuds obesitaskirurgi. Om glukoskontroll inte nås kan kirurgin övervägas även hos diabetespatienter med BMI 35-40 kg/m2.

I enkäten fick patienterna svara på frågor om:

  • Duration av diabetessjukdom
  • Ifall de hade läkemedelsbehandling och i så fall vilken
  • Hur de subjektivt upplever sin blodsockerkontroll
  • BMI, ålder, kön
  • Senaste värde på HbA1C

Förutom att en femtedel av svarande uppfyllde kriterierna för att diabeteskirurgi, ansåg framför allt män, personer som haft sin diabetes över 3 år och de under 65 år att de har bra kontroll på sitt blodsocker, trots förhöjt HbA1C.

– De data som finns bekräftar bilden av att vi som läkare kanske tagit lite för lätt på att försöka optimera behandlingen för att nå målvärden vid typ 2-diabetes. Vi behöver vara mer aggressiva i vår behandling och följa de riktlinjer som Socialstyrelsen satt upp för att nå dessa, speciellt hos de som är yngre, säger Ulf Rosenqvist, överläkare vid diabetesmottagningen Motala lasarett.

På PraktiskMedicin.se finns en kort utbildning med frågor riktade till läkare och sjukvårdspersonal i syfte att nå ut med information om diabeteskirurgi.

Kunskapen om diabeteskirurgi är inte speciellt utbredd bland patienter eller läkarkåren. Jag ser annars detta som en viktig del i behandlingsarsenalen för patienter med typ 2-diabetes. Därför tycker jag det är viktigt att informationen når ut till både patienter och vårdpersonal och att vi kan följa den utvecklingen med hjälp av olika undersökningar och informationsinsatser, säger professor Lena Carlsson Ekander på Göteborgs Universitet.

Fördjupning

  • Mingrone G, Panunzi S, De Gaetano A, Guidone C, Iaconelli A, Capristo E, et al. Metabolic surgery versus conventional medical therapy in patients with type 2 diabetes: 10-year follow-up of an open-label, single-centre, randomised controlled trial. Lancet (London, England). 2021 Jan;397(10271):293–304.
  • Sundbom M, Hedberg J, Marsk R, Boman L, Bylund A, Hedenbro J, et al. Substantial Decrease in Comorbidity 5 Years After Gastric Bypass: A Population-based Study From the Scandinavian Obesity Surgery Registry. Ann Surg. 2017 Jun;265(6):1166–71.
  • Effects of bariatric surgery on diabetes mellitus, Results from a 10-year period with the SOReg, Supplement to Annual report of SOReg, May 2020. Available from: file:///C:/Users/sofia/AppData/Local/Temp/Extended%20report%20of%20Diabetes%20SOReg_%20May20_v2.pdf

Folkhälsomyndighetens scenarier pekar på att smittspridningen av Covid-19 planas ut i sommar

Om människor fortsätter ha samma kontaktmönster och vaccinationerna mot Covid-19 fortsätter som planerat, pekar Folkhälsomyndighetens scenarier på att smittspridningen minskar under juli och augusti.

Folkhälsomyndigheten har för tredje gången tagit fram en delrapport om smittspridningen av SARS-CoV-2 i samhället, med scenarier som kan utgöra underlag för planering inom främst hälso- och sjukvård. De illustrerar möjliga förlopp och ska inte ses som en prognos. Beräkningarna bygger på samtliga fall rapporterade fram till 26 april 2021, uppgifter om vaccination i befolkningen, antaganden om kontakter mellan människor och vädrets effekter på smittspridningen.

–   Även om fler och fler vaccineras så har det inte hunnit ge effekt i hela befolkningen. Våra scenarier pekar på att vi måste fortsätta att begränsa våra kontakter, hålla avstånd och följa rekommendationerna för att smittspridningen ska minska så fort som möjligt. Om vi utgår från att kontakterna hålls på en liknande nivå som under våren, så ser vi att smittspridningen kan minska till låga nivåer under juli och augusti, säger Johan Carlson generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande den 6 maj 2021.

Folkhälsomyndighetens nationella scenarier för smittspridning:

Scenario 0: Utgår ifrån att kontakter mellan människor minskar, därför skulle smittspridningen enligt detta scenario sjunka redan från början av maj och plana ut i juli.

Scenario 1: Folkhälsomyndighetens grundscenario som utgår ifrån oförändrade kontakter i befolkningen. Smittnivåerna sjunker i detta scenario från mitten av maj och planar ut till mycket låga nivåer under juli och augusti.

Scenario 2: Illustrerar ökande smittspridning i och med ökande kontakter, bland andra faktorer. I detta scenario fortsätter smittnivåerna uppåt ett tag till, vänder nedåt först i mitten av juni och planar ut till låga nivåer i höst.

Trots att alla scenarier pekar på minskning av smittnivåerna räknar Folkhälsomyndigheten inte med att spridning av Covid-19 försvinner helt. De menar att en det även i höst finns risk för nya utbrott eftersom en viss smittspridning troligen kommer finnas i ovaccinerade grupper.

Läs mer:

Folkhälsomyndigheten – delrapport 3

Folkhälsomyndigheten – pressmeddelande

Patienterna tillbaka till rutinvården

Tack till alla som svarade på Praktisk Medicins enkätundersökning om patientflödet på er vårdenhet! Hela 606 personer har svarat och det verkar nu som att patienterna är på väg tillbaka till rutinvården.

I början av april skickade vi ut en enkät till Praktisk Medicins prenumeranter med tre frågor om upplevelse och förväntningar av patientflödet, som under pandemin har varit allt annat än normalt. I juni 2020 skickade vi ut en liknande enkät. Efter en nedgång av det normala patientflödet såg man i juni en svag uppgång där 29% upplevde att patientflödet var normalt eller ökat jämfört med tidigare. Under april har vi fått in tre gånger så många svar som förra året och nu upplever 48% svarande att patientflödet under april varit normalt eller mer än normalt.

Av de svarande hade 37% vårdcentral som sin arbetsplats, 21% sjukhus, 13% inom privat specialistvård och i övrigt var det blandad uppdelning.

– Patientflödet har sakta men säkert börjat öka, dels tack vare att vaccinationerna har kommit igång men också för att vi har anpassat rutinerna för att minska smittorisken, säger Åsa Petersson, verksamhetschef Hässelby Akademiska Vårdcentral. Vi märker framför allt att personer i riskgrupper som nu har vaccinerat sig börjar känna sig tryggare och hör av sig för att boka tid, som de skjutit upp sedan tidigare.

Under maj-juni förväntar sig 39% att patientflödet kommer att motsvara det normala, 25% tror att det kommer vara mer än normalt och 5% tror att det kommer vara mycket mer än normalt. 21% tror på fortsatt lägre än normalt.

57% av svarande tror att arbetsplatsen kommer kunna hantera patientflödet under maj-juni, 14% tror inte att arbetsplatsen har denna kapacitet.

– Patientflödet har ökat märkbart jämfört med för ett år sedan, säger Åsa Petersson. Nu ser vi fram emot en mer normaliserad verksamhet med möjlighet att utföra vårt ursprungliga uppdrag.

 

 

Trendbrott: äldre har börjat klaga på vården

Sveriges 21 patientnämnder har sammanställt en rapport för de inkomna klagomålen från patienter under pandemiåret 2020, som en del av hälso- och sjukvårdens kvalitets – och utvecklingsarbete.

Under förra året tog patientnämnderna emot 3337 klagomål relaterade till Covid-19, vilket utgjorde 10% av samtliga klagomål. Totalt sett minskade antalet inkomna klagomål med 8% i samband med pandemin jämfört med tidigare år. Rapportens författare resonerar kring att patienter möjligen har haft förståelse för förändringar och omprioriteringar i vården.

Klagomålen handlade framför allt om:

  • Nekad, inställd eller framflyttad vård
  • Rädsla för att smittas i samband med hälso- och sjukvårdsbesök
  • Minskad möjlighet för anhöriga att närvara och ge stöd
  • I vissa fall bristfällig vård vid Covid-19
  • Sämre vårdkvalitet i spåren av pandemin

 

Patientnämndens uppdrag är att ta emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående avseende offentligt finansierad hälso- och sjukvård i regioner och kommuner, samt viss tandvård. Dessa ska bidra till kvalitetsutveckling, patientsäkerhet och anpassning av sjukvården efter patienternas behov.

En fjärdedel av klagomålen om Covid-19 rör patienter över 70 år, en grupp som inte tidigare har klagat i denna utsträckning på vården. Flest synpunkter lämnades inom somatisk specialistvård.

Ibland har patienter och anhöriga i samband med klagomål kommit med förbättringsförslag. Dessa har bland annat handlat om scanning av ID-handling för att slippa trycka på pekskärmar, digital närvaro av anhörig, instruktioner vid egenprovtagning på flera språk, möjlighet att låna hem medicinsk utrustning för egenkontroll, särskilda öppettider för riskgrupper, samtalsstöd för efterlevande mm.

”Varje klagomål från patient eller anhörig är en berättelse med viktig kunskap om hur vi kan utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Det är därför dessa sammanställningar är så viktiga”, säger Steinunn Ásgeirsdóttir, förvaltningschef på Patientnämnden i Region Stockholm.

Läs hela rapporten här.

Hälsoobligation mot diabetes vinner internationellt pris

Region Stockholms hälsoobligation, med sin unika finansiella lösning för att förebygga typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, har tilldelats ett pris av internationellt ansedda Environmental Finance. Via en ny digital hälsoplattform; Health Integrator, får användarna stöd av en personlig hälsopedagog och tillgång till hälsorelaterade produkter och tjänster.

Region Stockholm har valt att satsa på en ny digital möjlighet för stockholmarna att förbättra sin hälsa genom att långsiktigt förebygga sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Den nya hälsoplattformen, Health Integrator, innebär en potential att minska lidandet, få en bättre folkhälsa och även undvika vårdkostnader på cirka 1,4 miljarder kronor per år.

Webbtidningen Environmental Finance är aktiv inom hållbarhetsområdet och har delat ut priser i olika kategorier sedan 2013. Nu har Region Stockholm fått priset för ”Social project bond of the year”.

– Vi är stolta över att tilldelas detta prestigefulla pris. Det visar att vi i Stockholm är på rätt väg när vi försöker tänka nytt kring förebyggande arbete, för att motverka stora folksjukdomar och för att alla ska få chans att må bra, säger Anna Starbrink, (L) hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm.

Den obligation som utvecklats är utformad så att återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den preventiva insatsen blir. Denna finansiella obligationsmodell som Region Stockholm har tagit fram är den första kända i sitt slag, även internationellt.

Via den digitala plattformen Health Integrator får patienter tillgång till hälsotjänster och leverantörer. Med hjälp av vårdens professioner skräddarsys sedan insatsen efter varje patients behov. Slutligen knyts man till olika leverantörer av tjänster såsom fysisk aktivitet, kost, sömn och stress till patientens vårdbehov.

– Vi arbetar för att skapa ett innovativt och digitaliserat arbetssätt som ska vara lättanvända och lättillgängliga, för att hjälpa personer att behålla och stärka hälsan. Det här är ett gott exempel på det, säger Anna Starbrink.

Läs mer på sll.se

Stramas utbildning kring antibiotika ger resultat

En enkätundersökning med 384 läkare via PraktiskMedicin.se tyder på att utbildning med Strama leder till att fler läkare resonerar rätt kring användning av CRP vid tonsillit.

Enkätundersökningen Antibiotikabarometern har funnits tillgänglig på PraktiskMedicin.se under 2020 och visar intressanta resultat. 24% av de 384 svarande läkarna hade haft en utbildning med Strama det senaste året. Det viktigaste som visade sig i denna grupp var att de som fått utbildning av Strama i större utsträckning valde att inte ta CRP vid bedömning av tonsillit, jämfört med de som inte fått utbildning (71,4% respektive 56,1%).

”Detta är en intressant iakttagelse då vi på Strama vill nå ut med detta budskap för att minska onödig antibiotikaförskrivning. CRP är ett helt onödigt prov vid bedömning av tonsillit. Svaren på enkäten ger en tydlig indikation på att vår utbildningssatsning ger resultat. Nu gäller det bara att detta budskap ska nå ut till ännu fler”, säger Anna-Lena Fastén och Astrid Lundevall, båda allmänläkare på Strama Stockholm.

Utöver enkätundersökningen har Strama haft en antibiotikautbildning på PM Academy under 2020 med 753 svarande, varav 346 läkare och 305 annan sjukvårdpersonal. Intressant här var att bara 57% av läkarna svarade rätt på frågan om skälet till att man kan välja att behandla en okomplicerad cystit hos en ung, i övrigt frisk, icke gravid kvinna. Det rätta svaret är för att lindra besvärliga symtom, men 31% av läkarna valde svarsalternativet ”för att förhindra att det går vidare till en pyelonefrit”. Hos övrig sjukvårdspersonal var svaren ungefär lika fördelade mellan dessa två svarsalternativ med ungefär 40% vardera. (Risken att en obehandlad nedre urinvägsinfektion utvecklas till en pyelonefrit hos en sådan patient är mycket liten)

”Vi har ett stort intresse för Academy-utbildningarna på Praktisk Medicin och det är intressant att se inom vilka områden det kan behövas mer fortbildning för läkare och annan vårdpersonal. Resultaten i både enkäten och utbildningen tyder på att kunskapen kring antibiotikaförskrivning behöver ökas i läkarkåren och att utbildning inom området ger goda resultat”, säger Sofia Åkerlund, chefredaktör och läkare på Praktisk Medicin.

Av all antibiotikaförskrivning till människor i Sverige sker 80–90% inom primärvården jämfört med 10–20% som ges på sjukhus. Ungefär 60% av läkarna som svarade på antibiotikabarometern var specialister i allmänmedicin, vilket tyder på att undersökningen och utbildningen på Praktisk Medicin till stor del har nått rätt målgrupp.

En liknande undersökning via DOKTORN.com, riktad till allmänheten, visade att bland de 10 000 som svarade fanns en oro för en ökning av resistenta bakterier i samhället samt för att deras tarmflora ska påverkas negativt av antibiotikaanvändning. Strama Stockholm arbetar på en ny webb-utbildning som handlar om vår mikrobiota och hur den förändras vid antibiotikaanvändning.

”Vi på Strama behöver nå ut till allmänheten om hur antibiotika inte enbart driver utvecklingen av resistenta bakterier utan även kan skapa besvär genom förändringar i den normala bakteriefloran som har en skyddande effekt på hälsan. Vi håller på med utbildningen som ska lanseras under 2021”, säger Anna-Lena Fastén och Astrid Lundevall på Strama Stockholm.

Ny svensk teknik möjliggör att personer som befarar Alzheimer kan få en första bedömning, utan att behöva uppsöka sjukhus

En ny teknik som syftar till enklare och mer träffsäker diagnostik av demens-/ kognitiva sjukdomar har utvecklats av start-up bolaget Geras Solutions. Tekniken är tänkt att avlasta minnesutredningar i både primärvården och på specialistmottagningarna. En pilotstudie har genomförts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och publiceras nu i The Journal of Prevention of Alzheimers Disease. Resultaten visar på högre träffsäkerhet för de digitala testerna än etablerade intervju-baserade metoder.

”Med digitalt stöd har vi möjligheten att drastiskt korta ned tiden för den kognitiva utredningsprocessen och samtidigt få tillgång till ett betydligt bättre beslutsunderlag”, säger Göran Hagman, Neuropsykolog på Karolinska Universitetssjukhuset.

Den nya digitala metoden går nu som ett pilotprojekt inom Aleris och planeras inom kort också att testas av bland andra Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Region Halland. Nu släpps också en specialanpassad patientversion, Minnesmottagningen.se. Det blir en världsunik möjlighet för personer som känner oro för sina minnesproblem, att få en initial digital bedömning av sina kognitiva funktioner.

Varje år genomförs ett stort antal minnesutredningar runt om i Sverige, där Socialstyrelsen uppskattar att 20 000 – 25 000 personer diagnostiseras med demenssjukdom årligen. I takt med en mer åldrande befolkning och nya läkemedelskandidater förväntas efterfrågan av minnesutredningar öka kraftigt. Trycket på primärvård och specialistmottagningar är högt, där delar av minnesutredningen idag utförs manuellt med papper och penna. Det finns ett behov av att förbättra och förfina möjligheterna att tidigt upptäcka kognitiv svikt.

”Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos och inte minst i tid. Det spar både onödigt lidande och ekonomi. I en modern sjukvård betraktas kognitiv svikt lika viktig som hjärtsvikt eller annan allvarlig funktionsnedsättning. Digitala redskap som patienten själv kan tillgå för ökad kunskap och egenvård är också ett stort framsteg”, säger Wilhelmina Hoffman, geriatriker, chef Svenskt Demenscentrum

Svenska start-up bolaget Geras Solutions har nu utvecklat en app-baserad plattform för bättre och snabbare diagnostik. Patienter kan nu med stöd av anhöriga genomföra delar av en minnesutredning med hjälp av läsplatta eller smartphone. Tekniken analyserar hur testet genomförs, sammanställer resultaten från en stor mängd data och presenterar det på ett sätt som underlättar för läkaren att ställa rätt diagnos.

”Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik och den senaste forskningen kan vi bidra inom ett område där behoven är väldigt stora”, säger Rickard Forsman, VD på Geras Solutions

Pilotstudie

Bloniecki et. al(1) publicerade i februari i år en studie i The Journal of Prevention of Alzheimer’s Disease som syftade till att validera Geras Solution Cognitive Test (GCST) och jämföra träffsäkerheten med det mer etablerade Montreal Cognitive Assessment (MoCA). 106 patienter som remitterats till Karolinska Universitetssjukhuset på grund av misstänkta minnessvårigheter inkluderades. GCST visade högre och jämförbar sensitivitet respektive specificitet (0.91 resp. 0.55, där <45/59 poäng talar för demens) jämfört med MoCA (0.88 resp. 0.54, där <26/30 poäng talar för demens). Utöver de poängskalor som används som stöd för diagnostiken fås också en mängd information om hjärnans olika funktioner, vilket är till stor hjälp för att ställa diagnos. Exempelvis mäter appen också tidsåtgång för de olika momenten, vilket i studien med 95% konfidensintervall kunnat skilja på individer med ”subjektiv kognitiv svikt”, ”mild kognitiv svikt” och de individer som sedan fått en demensdiagnos.

Aleris genomför sedan i augusti ett pilotprojekt med tekniken från Geras Solutions. Nu planeras inom kort uppstart av piloter inom bland andra Region Halland, Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Syftet är att låta patienter, anhöriga och vårdpersonal utvärdera användarvänligheten utifrån att digitalt kunna hantera patientinformation, sjukdomshistorik, screening och kognitiva tester samt att samla in anhörigas syn på symtomutveckling. Värdet av att kunna göra detta hemifrån eller på mottagning utvärderas även ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Förhoppningen är att direkta tidsbesparingar och bättre underlag ska kunna frigöra resurser och ge bättre vård.

Minnesmottagningen

I mars släpps även konsumentappen Minnesmottagningen.se. Det blir världens första digitala minnesmottagning dit privatpersoner kan vända sig för att få en digital utredning av minne och andra kognitiva funktioner. Det är tänkt att vara ett enkelt sätt att i lugn och ro i hemmiljö, lära sig mer om hjärnhälsa. Användarna får svara på ett antal frågor om sin situation och sitt hälsotillstånd. I appen kan de också göra de nya digitala kognitiva testerna. Efter att alla delar genomförts går Minnesmottagningens specialister igenom resultaten i detalj. Därefter får användaren ett utlåtande om eventuellt behov av fortsatt utredning via vårdcentral. Under 2021 är ambitionen för Minnesmottagningen.se också att bli vårdgivare. Då kommer tjänsten kunna erbjudas till lägre kostnad för användaren och stöd kommer även finnas för eventuell vidare remiss inom sjukvården.

”Vi vet att många har svårt att närma sig sjukvården för en ordentlig utredning när det finns oro för kognitiva sjukdomar och demens. Det kan vara skönt att få göra ett test av minne och andra kognitiva funktioner i en lugn och trygg hemmiljö istället.”, säger dr. Johan Sundelöf, Medicinskt ansvarig, Geras Solutions / Minnesmottagningen.se

I appen Minnesmottagningen.se finns också information och verktyg för att jobba med preventiva aktiviteter relaterat till hjärnhälsa. Detta utgår ifrån delar av professor Miia Kivipeltos banbrytande och prisbelönta forskning om hur förändrad livsstil kan bromsa sjukdomar i hjärnan.

 

Länkar och referenser

Minnesmottagningen.se

GerasSolutions.com

Läs mer om Miia Kivipeltos FINGER-studie.

  1. Bloniecki V, Hagman G, Ryden M, Kivipelto M. Digital Screening for Cognitive Impairment — A Proof of Concept Study. J Prev Alzheimer’s Dis [Internet]. 2021;8(2):127–34. Available from: https://doi.org/10.14283/jpad.2021.2

 

 

AI kan hjälpa till med framtida kontroller av hudskador och bensår

Vi har genom åren betraktat sår eller skador på huden med att se på dess utbredning och djup, samt följt hudförändringen över tid, fotograferat densamma samt mäta med en plastfilm och tuschpenna från gång till annan.

Behandlingen av hudsår har varit och är av stor betydelse vid olika sjukdomar som exempelvis diabetes och vid olika typer av störningar av cirkulationen, samt olika typer av hudskador som bränn- eller olika typer av mekaniska skador.

Detta är ändå relativt grova bedömningar med den utrustning vi hittills haft, frånsett vid användandet av kameror i halvmiljonklassen när man följt utvecklingen av såren vid omläggningarna.

Ny metod med hög precision

På brännskadeavdelningen i Linköping har man utvecklat en metod att vid omläggningar använda sig av bilder som man tar med en iPad och kan följa hur sårytan ändras från gång till annan. Det är överläkare Folke Sjöberg och hans medarbetare som har utvecklat metoden och är beskrivet i tidningen Dagens Medicin Nr 46 11 november 2020.

Man använder sig av AI, artificiell intelligens, för att snabbt kunna mäta sårytan i kvadratcentimeter. Med en iPad fotograferar man det skadade hudområdet och mäter hur sår och sårkanter på brännskador förändras. Detta blir nu förstås helt objektivt. När man tidigare litade på sina tränade ögon gjorde man rätt bedömning i knappt två fall av tre har det visat sig.

Systemet utvecklades under sommaren 2018 på Karolinska Institutet av Karl Lindborg genom att träna algoritmerna från tusentals fotografier efter att sårspecialister manuellt först segmenterat sårens olika delar. Det gjordes återkoppling efter 14 dagar och data processades i en superdator där man till slut hade en precision av bedömningen på 98%.

En effekt på köpet som skulle visa sig vara AI, som hade lärt sig att således mycket exakt klara av sårens utbredning. För att datorn skulle förstå vilken skala man används sig av, har man tagit fram en färgad ruta som placeras invid såret vid fotograferingen med iPad. På några sekunder processas bildinformationen, vilken sedan uttrycks i kvadratcentimeter. Man kan således då se hur sårytan minskar helt exakt i kvadratmillimeter från exempelvis 5,50 kvadratcentimeter till 4,47 kvadratcentimeter.

Positiv sidoeffekt av metoden

Sedan början av oktober använder man sig av tekniken på brännskadeavdelningen i Linköping, där man länge eftersökt en teknik för att objektivt bedöma sår, som görs av personal i såromläggningsbranchen. Varje patient har hittills varit en försöksperson och då tillfrågats om man tillåter att man använder sig av deras bilder vilket ingen haft något emot.

En positiv sidoeffekt har blivit att om man ser begynnande läkning mitt i såret kan det vara en signal om att sårbädden inte är ordentligt rengjord vilket är en viktig återkoppling för den fortsatta behandlingen.

Förutom att Folke Sjöberg har inlett ett samarbete med Sårcentrum Blekinge kan också andra kliniker som är intresserade av att prova systemet kontakta professor Sjöberg ([email protected]).

Vid brännskador får man anse att den här metoden kommer att få stor betydelse liksom vid bedömning av andra sår, exempelvis venösa bensår och fram för allt hos patienter med diabetes.

Det är företaget Dermacut som kommer att kommersialisera produkten under namnet Seewound.

Författare: Anders Halvarsson, specialist i allmänmedicin.

Text uppdaterad 27/1/2021.

Behandling ger varaktig förbättring av typ 2-diabetes

Har du hört talas om diabeteskirurgi? Inte? Då är du i gott sällskap. Diabeteskirurgi är ett helt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes och innebär en viktreducerande magsäcksoperation på indikationen typ 2-diabetes i kombination med högt BMI.

Flera studier under 2000-talet har visat goda effekter av kirurgi på blodsockerkontroll. Effekter som är snabba, stora, varaktiga och mer framgångsrika än traditionell behandling så som livsstilsförändring och diabetesläkemedel.

Studie jämför traditionell behandling och kirurgi

Intensiv medicinsk behandling och denna i kombination med vardera av två olika typer av viktminskningskirurgi jämfördes i en amerikansk randomiserad studie. Den medicinska behandlingen innebar rådgivning för livsstilsförändring och viktminskning, noggrann övervakning av blodsockervärden och användning av moderna läkemedel till exempel inkretinanaloger.

Kirurgi ger överlägset resultat efter ett och fem år

Patienterna som behandlades kirurgiskt hade redan efter tre månader förbättrat HbA1c och fasteblodsocker, medan förbättringen i den medicinskt behandlade gruppen gick långsammare, inte var lika stor och försvagades efter sex månader trots ökad användning av diabetesläkemedel. Förändringarna av vikt, BMI, midjemått och höft-midje-kvot var efter tolv månader större hos patienterna som opererats än i den medicinskt behandlade gruppen. Efter fem år var de två kirurgiskt behandlade grupperna överlägsna den medicinskt behandlade gruppen även vad gäller glykemisk kontroll, minskad läkemedelsanvändning, förbättrad blodlipidsammansättning och livskvalitet.

Läs mer om diabeteskirurgi här. 

Migränpatienter får inte den hjälp de behöver

En enkätundersökning där närmare 20 000 migränpatienter deltog visade att bara 7 procent av de med svår migrän har kontinuerlig kontakt med neurolog. Det är enbart neurologer som har möjligheten att ge den mest effektiva behandlingen och skillnaden mellan regionerna var stor avseende vilka som får tillgång till neurologer.

En stor undersökning genomfördes på DOKTORN.com i slutet av 2019 där omkring 20 000 enkätsvar inkom. Närmare hälften av svaren kom från patienter med svår migrän. Resultaten visar att 75 procent av de med svår migrän är kvinnor vilket stämmer väl med tidigare undersökningar.

– Data visar tydligt att migränpatienter med svår migrän inte får den hjälp de behöver. Det är bara neurologer och smärtläkare som har tillgång till de verktyg som kan hjälpa dessa patienter. Problemet är att det är stor brist på neurologer i Sverige och att de flesta kliniker har långa köer eller inte ens tar emot migränpatienter, säger Johan Nyberg, neurolog på Migränhjälpen.

Tidigare undersökningar från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi med 760 enkätsvar visade att produktionsbortfallet för de med svår migrän motsvarar 9 500 heltidstjänster per år. De flesta migränpatienter är i arbetsför ålder, så när de inte får adekvat behandling drabbar det samhället extra hårt. Det ingick 9 165 patienter med svår migrän i undersökningen från DOKTORN.com där det framkommer att dessa patienter i snitt har 2,1 dagars sjukfrånvaro per månad (inkluderar inte sjuknärvaro med nedsatt arbetsförmåga). Man uppskattar att det finns 200 000 patienter med svår migrän, vilket skulle innebära att denna patientgrupp kostar många miljarder för skattebetalarna årligen.

– Vi ser att det skiljer stort mellan Regionerna där patienter med svår migrän får ha kontinuerlig kontakt med neurolog. I exempelvis Region Västra Götaland har 6 procent kontinuerlig kontakt med en neurolog jämfört med Region Stockholm där motsvarande siffra är 10 procent. Oavsett så är det låga siffror då 61 procent av patienter med svår migrän uppger att de vill träffa en neurolog, säger Johan Bloom, från DOKTORN.com.

Det har nu startats en digital neurologklinik för att effektivisera tillgången på neurologerna för patienter med svår migrän.

– När jag såg att min klinik hade två års kö för dessa patienter som lider svårt, bestämde jag mig för att något måste förändras. Vi har nu startat Migranhjalpen.se som är en digital klinik där patienterna får bedömning, behandling och kontinuerlig uppföljning över lång tid. Patienterna fyller i digitala dagböcker för utvärdering av behandlingseffekten av olika läkemedel. Efterfrågan har varit mycket stor från patienter men även från neurologer som vill arbeta med oss, för att hjälpa patienterna på ett effektivt sätt, säger neurolog Johan Nyberg.

Besök Migränhjälpen här.

Så genomfördes undersökningen

DOKTORN.com annonserade digitalt om migränundersökningen via bland andra Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni med en räckvidd på 90 procent av alla svenskar. I snitt fick varje svensk 20 annonsvisningar under 3 månader. Under dessa tre månader besöktes landningssidan 400 000 gånger och 45 000 påbörjade undersökningen varav 25 000 genomförde alla 14 frågor. Efter att all data tvättats från dubbletter med mera var det närmare 20 000 svar kvar att analysera.

Frågor som besvarades var:

  • Svårighetsgrad av migrän/huvudvärk (MIDAS-score, där sjukskrivningsdagar, sjuknärvaro mm skattas tre månader bakåt).
  • Hur migränen påverkar livskvaliteten.
  • Vilken behandling man har för sin migrän.
  • Vilken hjälp man har fått från vården.
  • Vilken hjälp man skulle vilja få från vården.
  • Ålder, kön och tillhörande region.

Information om att antibiotika skadar tarmfloran behöver nå ut

Enkätundersökningen Antibiotikabarometern med över 8 000 svarande visade att 24 % var oroliga för hur deras tarmflora påverkas negativt av antibiotikabehandling. 77 % var oroliga för att resistenta bakterier blir vanligare i samhället. Strama Stockholm menar att undersökningen bekräftar deras bild av problematiken kring antibiotikaanvändningen.

Enkätundersökningen genomfördes under sommaren 2020 på DOKTORN.com och resultaten visar flera intressanta data:

  • 7 % köper antibiotika på internet eftersom läkarna inte skriver ut åt dem.
  • 12 % kräver antibiotika även om läkaren är tveksam.
  • 20 % ifrågasätter om de behöver antibiotika även om läkaren skriver ut.
  • 56 % gör som läkaren säger.

 

På frågan om vilka problem de är oroliga för vid antibiotikaanvändning var resistenta bakterier (77 %) vanligast följt av försämrat immunförsvar (33 %), förändrad tarmflora som ger magbesvär (24 %) och problem med svamp i underlivet (12 %). 9 % uppgav att de inte var oroliga för något.

– Det är tydligt att nätverket mot antibiotikaresistens, Strama, lyckats nå ut med information kring problemet med resistenta bakterier som orsakas av antibiotika. Framöver blir det även viktigt att nå ut med vilka problem som antibiotika kan skapa direkt vid behandlingen, såsom att tarmfloran förändras samt att annan normalflora påverkas i underliv och hud, säger Pernilla Bloom, chefredaktör för DOKTORN.com

Eftersom det finns en stor mängd data, har man fått en bred kunskap som bland annat visar att 44 % fler män än kvinnor kräver att få antibiotika. Undersökningen visar också att det bara är 6 % av de som har småbarn som vill ha antibiotika ifall det snabbar på tillfrisknandet.

Undersökningen kommer att upprepas igen i vinter för att följa förändringar i beteende över tid. Parallellt har en annan enkätundersökning genomförts på PraktiskMedicin.se där 190 läkare svarat på frågor kring sin antibiotikaförskrivning. Läkarnas svar visar att 93 % följer Stramas riktlinjer för antibiotikaförskrivning.

Strama är ett nätverk som består av lokala Stramagrupper i alla regioner och en koordinerande enhet som heter Nationella Strama. Syftet med verksamheten är att verka för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning. Nätverket samverkar med både Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner.

– Att patienter vägrar ta antibiotika kan vara riskabelt och därför är det viktigt att patienterna kan lita på att läkaren gör rätt val och inte förskriver antibiotika i onödan. På Praktiskmedicin.se kan läkare genomföra en kort utbildning inom antibiotikaförskrivning som granskats av Strama Stockholm. Strama har också utbildningar både till vårdpersonalen och patienter på sina webbsidor strama.se och antibiotikaellerinte.se, säger Pernilla Bloom.

Kommentarer från Strama Stockholm kring undersökningen:

Resultatet bekräftar Strama Stockholms bild av att problematiken med antibiotikaresistens är komplex. Av svaren framgår bland annat att resistens är ett känt problem hos vissa delar av befolkningen och större delen av förskrivarna. I grupperna äldre och barn konsumeras mer antibiotika än i gruppen däremellan. Detta är inte förvånande med tanke på att respektive åldersgrupp drabbas av många infektioner. Trots det så vet vi på Strama Stockholm att överkonsumtion förekommer i alla åldrar och att fortsatt arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning verkligen behövs. Resultatet i frågebarometern visar också tydligt att många faktorer påverkar hur befolkningen ser på antibiotikaanvändning generellt.

Till exempel genus, familjesituation, bakgrundskunskap, ålder och livssituation. Därför behöver arbetet med att minska onödig antibiotikaförskrivning i främst öppenvården riktas in på olika segment. Förutom en fortsatt kontinuerlig dialog med vårdprofessionen behövs också informationsinsatser för att allmänhetens kunskap om infektioner och antibiotika ska öka. För några år sedan tog Strama Stockholm fram en interaktiv evidensbaserad webbutbildning som heter antibiotikaellerinte.se. Denna utbildning illustrerar vad en klok och återhållsam antibiotikaanvändning innebär, genom tydliga exempel med vanliga infektioner. Syftet är att individen ska få en bättre kunskap om när antibiotika gör nytta och när hen kan avstå, men också antibiotikans för- och nackdelar. Exempel på viktiga budskap är att onödig konsumtion av antibiotika ökar utvecklingen av antibiotikaresistens i samhället och att individens viktiga normalflora (mikrobiota) också påverkas negativt.

Gikt – en av de sämst behandlade sjukdomarna hos män över 70 år

Gikt och podager, portvinstå har man känt till sedan urminnes tider och i Läkartidningens temanummer från 26/8 2020 talar man om gikt som en välkänd men eftersatt sjukdom. En av de sämst behandlade sjukdomarna hos män över 70 år. Vidare hyperuricemi och dess koppling till folksjukdomar.

I Sverige startades 2015 ett nätverk av intresserade reumatologer och allmänläkare då intresset dessförinnan var svalt. Målen är att få ökad och uppdaterad kunskap när det gäller orsak, diagnostik, behandling och nya forskningsresultat förmedlat till läkare och sjukvårdspersonal.

Metabolismen av urat utgår från purin som via xantin omvandlas till slutsteget urat genom enzymet xantinoxidas. Ökad purin beror dels på endogent cellsönderfall och exogen tillförsel av purininnehållande livsmedel som kött, skaldjur, öl etc, dels på minskad utsöndring via njurarna.

Behandling av akuta giktattacker har varit känd sedan antiken då man använde sig av extrakt från växten tidlösa, Kolkicin. Förebyggande behandling ger man sedan mitten av 1900-talet med först probenecid via ökad utsöndring av urat via njurarna. Sedan mitten av 1960-talet Allopurinol (Zyloric) som har en uratsänkande effekt genom dess hämmande av xantinoxidas.

En förhöjd nivå av urat i blodet kan föra till en kristallisering av urat som ansamlas i leder och mjukdelar, tofi. Detta kan föra till en akut giktattack, med mycket stark smärta som följd företrädesvis i stortåns grundled. Man beskriver smärtan som att en hund sitter och biter i tån eller att man inte ens tål att ha ett lakan över tån/foten.

Ser vi till däggdjuren är det bara människan och de större aporna som drabbas av hyperuricemi och gikt. Övriga däggdjur har enzymet uratoxidas som omvandlar urinsyra till allantoin vilket är mångfaldigt mera lösligt i vatten än urinsyra och således utsöndras mycket lättare i urinen.

Så diagnostiseras gikt

Man diagnostiserar gikt via ett ledvätskaprov för att se om det finns specifika uratkristaller och som får ses som en golden standard. Detta genomförs emellertid i bara 1 % av fallen. Andra metoder är röntgen som kan påvisa gikt som en erosion eller cysta. DECT (datortomografi med dubbelenergiteknik) påvisar lednära uratkristaller samt att ultraljudsbild kan påvisa dubbelkontur av ledbrosket.

Nederländska primärvårdsläkare Janssens et al har 2010 tagit fram ett mer lättanvänt poängbaserat diagnosstöd: Giktkalkylatorn.

  • Tofi ger 13 poäng.
  • Urat P/S-urat > 350  ger 3,5 poäng.
  • Maxinflammation inom 4 timmar 0,5 poäng.
  • Rodnad över leder 1 poäng.
  • Mono/oligoartritattack 2 poäng.
  • Manligt kön 2 poäng.
  • MTP1-engagemang 2,5 poäng.
  • Hypertoni eller >1-hjärt-kärlsjukdom.1,5 poäng.

 

Totalpoäng <4 utesluter gikt. >8 talar starkt för gikt. Vid 4-8 poäng rekommenderas vidare utredning med i första hand ledanalys.

Under de senaste årtiondena har man blivit alltmera uppmärksam på samsjuklighet och association till folksjukdomar där hyperuricemi/gikt ökar risken för diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, alkoholism, njursjukdom samt cancer vilket speciellt framgår i en studie från 2015.

Det återstår fortsatt en del att utreda även om vissa studier talar för att en uratsänkning skulle kunna ha en viss skyddande effekt.

En intressant sak är emellertid urats eventuella positiva effekt på neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och ALS, där det tyckas vara så att låga värden av urat ökat risken för dessa sjukdomar. Man har sett att patienter med gikt drabbas i mindre omfattning än personer med låga uratvärden. Förklaringen skulle kunna vara den att urat är den starkaste antioxidanten hos människan. Behandlingsstudier pågår med urathöjande behandling på Parkinson. Härom kommer vi att få veta mera då longitudinella studier pågår.

Hypertoni, diabetes och lipidrubbningar är klart överrepresenterde vid gikt, samt att högre uratvärden predicerar för framtida metabolt syndrom. Uratsänkande behandling minskar bland annat insulinresistensen.

Personer med förhöjda uratvärden som för till gikt, har även större risk att utveckla kronisk njursjukdom. Stort cellsönderfall vid tumörer och dess behandling för till mycket höga uratvärden och då måste man snabbt ge uratsänkande behandling för att rädda njurfunktionen.

Förutom gikt vet vi att NSAID-behandling liksom diabetes och hjärt-kärlsjukdom också kan bidra till sämre njurfunktion. Studier pågår för att se om behandling med Allopurinol kan minska njurfunktionsnedsättningen hos patienter med typ 1-diabetes samt vid kronisk njursjukdom. Resultaten torde komma nu under 2020. I en dansk studie från 2018 har man påvisat en ökad risk för njurcancer vid gikt.

Livsstilsfaktorer (externa faktorer) och vissa läkemedel har en viss urathöjande effekt.  Övervikt har varit känt länge och då ansågs man vara tillhörande ”överklassen” med välstånd om man dessutom fick gikt.  Alkohol, kanske mest öl har en urathöjande effekt liksom högt intag av animaliskt protein i kött och skaldjur. Fruktos påverkar ävenledes.

Högintensiv muskelträning för till muskelsönderfall och ger urathöjning.

När det gäller interna faktorer talar man också om ökad cellomsättning som vid olika typer av cancer och psoriasis.

Tiaziddiuretika samt även loopdiuretika befrämjar en ökad reabsorbtion i tubuli av urat och därmed förhöjda serum-uratvärden.

En viktig faktor för att utveckla gikt är arvet, samt att män drabbas oftare än kvinnor.

Även personer med normala uratvärden kan få ett giktanfall, liksom att andra med höga uratvärden inte utvecklar gikt!

Vid långtidsbehandling med Allopurinol har man sett att tofi på armbågar och hälar minskar.

Hur kan man behandla denna underbehandlade sjukdom?

Enkelt uttryckt: Antingen kan man minska halten av urat i serum eller öka utsöndringen i njurarna.

Förutom livsstilsfaktorer behandlar man med:

  • Allopurinol (Allopurinol, Zyoric) som är förstahandsval för att minska mängden urat i serum. Billig behandling!
  • Febuxostat (Adenuric,Febuxostat) vid kontraindikation för eller biverkningar av Allopurinol och är också en Xantinoxidashämmare.
  • Probenecid (Probecid). Ett läkemedel från mitten av 1900-talet och minskar reabsorbtionen av urat i njuren och kan användas i kombination med Allopurinol om man inte når målnivån med endast Allopurinol eller om man får bieffekter av Allopurinol.
  • Lesinurad (Zurampic). Hämmar också reabsorbtionen i tubuli dock på annat vis än Probenecid.
  • Fasburicas (Tasturtec) Används vid cytostatikabehandling förenat med mycket höga uratvärden.
  • Nyare läkemedel att förvänta sig är sådana som liknar eller är uratoxidas som omvandlar urat till allanin och då mycket lätt kan utsöndras i urinen varvid serumnivån av urat sänks.

 

Vad kommer vi att göra i framtiden?

Förutom att man kommer att forska mera, kommer vi att vara mera observanta på urinsyrevärden och mera aktivt behandla med uratsänkande mediciner. Vidare förstås att ge livsstilsråd som för till viktminskning, påpeka födoämnen som höjer uratnivån. Detta för att inte bara föra till minskad förekomst av gickattacker utan att man kanske även skall ge låndtidsbehandling med Allopurinol, som är en billig behandling, för att minska hypertoni, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, njursjukdomar ja kanske till och med njurcancer.

Författare: Anders Halvarsson, specialist i allmänmedicin.

Vissa läkemedel innebär onödigt höga kostnader för patient och samhälle

För vissa läkemedel är kostnaderna onödigt höga för både patient och samhälle. Enbart inom läkemedel mot neuropatisk smärta (Gabapentin och Pregabalin) finns det en stor besparingspotential på över 100 miljoner kronor i Sverige. Denna besparing kan ske om originalläkemedel eller dyra generiska alternativ byts ut till billigare alternativ.

Läkemedelskostnader för patient och samhälle

Hur väl fungerar egentligen systemet med utbytbara läkemedel i praktiken? Gynnar det patienterna och samhället maximalt ur en ekonomisk synvinkel? Och vad kan receptförskrivare göra för att det verkligen blir det billigaste alternativet som ordineras?

Vissa läkemedel är undantagna från utbyte till billigaste alternativ på apotek. Här måste förskrivaren själv aktivt välja det billigaste alternativet. Dessa grupper är till exempel:

  • Läkemedel som inte är farmaceutiskt likvärdiga
  • Läkemedel som administreras genom administrationshjälpmedel
  • Läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmån

 

Utbytbara läkemedel på apotek

Systemet med automatiskt utbytbara läkemedel på apotek – periodens vara (PV), som fastställs av Tand- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) varje månad – innebär att apoteken enligt lag är skyldiga ett genomföra ett byte till ett likvärdigt generiskt läkemedel som det som står i receptet. Läkemedlet det byts till ska ha lägst pris inom PV-perioden, vara tillgängligt samt ingå i högkostnadsskyddet.

Syftet med PV-systemet är att få ned priserna på läkemedel genom att öka konkurrensen. Ingen ska helt enkelt behöva betala mer än nödvändigt för läkemedel. Kriterierna för utbytbara läkemedel är att de har samma aktiva substans, beredningsform, styrka och förpackningsantal, samt att den medicinska effekten och dess indikationer är likvärdiga.

Läkemedelsverket (LV) gör den farmaceutiska bedömningen om utbytbarhet, baserat på bioekvivalensstudier av de generiska läkemedlen. Strikta krav finns för att ett läkemedel ska bedömas som generiskt likvärdigt och därmed utbytbart. TLV bedömer sedan vilka läkemedel som ska ingå i PV-systemet och bytas ut till billigaste tillgängliga alternativ varje månad.

Läkemedel som omfattas av läkemedelsförmån

Men varför är vissa läkemedel utbytbara på apotek medan andra inte är det? Först är det bra att titta på vilka läkemedel som är utbytbara – och framförallt vilka som inte är det. Vissa läkemedel får nämligen inte bytas ut på apotek. Några exempel är:

  • Epilepsiläkemedel som har ett smalt terapeutiskt fönster (till exempel Pregabalin och Gabapentin)
  • Inhalationsläkemedel som administreras med inhalator, då handhavandet skiljer sig åt mellan olika administrationshjälpmedel
  • Biologiska läkemedel, eftersom de stora biologiska molekylerna inte är helt identiska

 

Utgångspunkten är LV:s lista över utbytbara läkemedel. Denna lista utgår enbart utifrån farmaceutiska aspekter på generisk likvärdighet, där en hel del läkemedel är undantagna generisk utbytbarhet. Utifrån LV:s lista över utbytbara läkemedel fastställer TLV vilka som ska ingå i PV-systemet och därmed bytas ut till det billigaste alternativet.

Övriga läkemedel omfattas inte och byts därmed heller inte ut till de billigaste alternativen på apotek.

Däremot kan förskrivaren göra ett aktivt val i sin bedömning. När det gäller icke-utbytbara läkemedel måste det exakta produktnamnet anges på receptet – bedömningen och åtgärden måste göras på individnivå vid receptförskrivning.

Läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmån

För dessa läkemedel betalar patienten hela kostnaden, då de inte ingår i högkostnadsskyddet.

Fram till den 1 juni 2020 var läkemedel som saknade förmån undantagna utbyte, även om likvärdiga generiska alternativ fanns. Från och med den 2 juni 2020 är apoteken skyldiga att erbjuda byten från läkemedel utan förmån till likvärdiga generiska alternativ inom förmån, förutsatt att de är med på LV:s lista med utbytbara läkemedel.

Men om samtliga läkemedelsalternativ inom ett terapiområde saknar förmån, så blir konsekvensen att patienten erhåller det läkemedel som är förskrivet. Det råder stora skillnader i pris mellan olika läkemedel – och dessutom mellan olika apotekskedjor – då prissättningen inte är reglerad.

Påverkan på både patientens och samhällets ekonomi

Kostnaden för ett läkemedel påverkar både patientens och samhällets ekonomi. Även om läkemedlet har förmån betalar patienten hela kostnaden upp till att högkostnadsskyddet träder in vid 2 350 kronor. Det kan bli dyrt för många vid det första receptuttaget.

Det är ofta ganska dyra produkter som ordineras och förskrivs på recept när det gäller ej utbytbara läkemedel och läkemedel utom förmån. Därför krävs det alltid ett aktivt val för att skriva ut det billigaste möjliga läkemedelsalternativet för patienten och samhället. Förskrivaren får även en viktig ekonomisk roll vid receptutfärdandet; det ordinerade läkemedlet kan vara skillnaden mellan ett förhållandevis dyrt läkemedel och en betydande besparing, för såväl patient som samhälle.

Periodens vara – inte alltid billigast

Periodens vara är det generiskt utbytbara läkemedel som har lägst pris just denna månad och är det som apoteken erbjuder sina kunder när de byter ut läkemedel. Patienten kan avstå utbyte men får då betala mellanskillnaden mellan PV-läkemedlet och det som är ordinerat. Läkemedel i varje substansgrupp, formulering, styrka och förpackningsstorlek utses till periodens vara.

Inom vissa grupper av ej utbytbara läkemedel, t ex läkemedel med epilepsiindikation eller inhalation läkemedel, förekommer det att några läkemedel faktiskt sinsemellan är utbytbara. Olika leverantörers läkemedel kan tillverkas i samma fabrik men sedan förpackas i de olika leverantörernas förpackningar under olika namn. Detsamma gäller även parallellimporterade läkemedel, som alltid är utbytbara mot originalläkemedlet – oavsett om det är ett generiskt läkemedel eller en patenterad produkt.

Alla generiska läkemedel räknas inte som utbytbara

När det gäller vissa läkemedel blir förskrivarens aktiva roll ännu viktigare. En del läkemedel med flera indikationer, där en av indikationerna t ex är epilepsi, som har ett snävt terapeutiskt intervall får inte bytas ut automatiskt på apotek – oavsett vilken indikation de ordinerats för. Återigen blir ett aktivt val det som avgör vad patienten i slutändan får betala.

Läkemedel med förmån – svårt att jämföra priser

En försvårande faktor för att välja det billigaste alternativet vid receptutfärdande är att de system som används för E-recept saknar pris- och kostnadsjämförelser. Resultatet kan bli att en förskrivare väljer ett alternativ i en alfabetsordnad lista, där alternativen längst upp sällan blir de billigaste för patienten eller samhället.

Kostnaderna mellan olika generiska alternativ skiljer sig rejält. Ibland är kostnaden nästan densamma som för originalläkemedlet. Valet mellan generiska alternativ har alltså stor betydelse för kostnaden när läkemedlet inte ingår i PV-systemet.

Läkemedel utan läkemedelsförmån

För läkemedel som saknar förmån gäller fri prissättning från leverantör och apotek. Pristransparens saknas och det finns ingen prisdatabas för dessa läkemedel, vare sig för läkare och allmänheten.

Läkemedel utan förmån har olika priser på olika apotek – priset för samma läkemedel kan skilja flera hundra kronor mellan olika apotekskedjor.

Om det inte finns något generiskt alternativ med förmån att byta till måste förskrivaren skaffa sig kunskap om det läkemedelsalternativ som har lägst pris, och dessutom på vilken apotekskedja priset gäller, för att kunna vägleda patienten på bästa sätt.

Ett aktivt val ger det billigaste alternativet

Neurologerna som fick nog – startar digital migränklinik

Patienter med kronisk migrän är en patientgrupp som har svårt att få hjälp på specialistkliniker. Flera erfarna neurologer som arbetat med fokus på migrän fick nog och tar nu hand om patienterna på en nystartad digital migränklinik, Migrannhjalpen.se, för att effektivisera migränvården.

– Jag har 2 års väntetid för mina migränpatienter och ett tak i mitt avtal med landstinget som gör att det är omöjligt att arbeta bort kön. Vi har en patientgrupp med kroniska migränpatienter som uppskattas till 200 000 i Sverige och endast 5-10 % av dessa får adekvat utredning och behandling eftersom det är sådan brist på neurologer med intresse för huvudvärksproblematik, säger Johan Nyberg, neurolog och grundare av Migränhjälpen.

Den effektiva behandling som numer finns för dessa patienter får bara ordineras av neurologer vilket innebär att bara ett fåtal kan ta del av den forskning och utveckling på läkemedelsområdet som finns tillgänglig eftersom patienterna inte får träffa en neurolog. Omhändertagandet av migränpatienter utgår till stor del från anamnes, huvudvärksdagböcker och genomgång av tidigare effekt på olika behandlingar. Detta innebär att det passar bra för digitala möten där en dator och algoritm kan hjälpa till med första triagering.

När nya digitala kliniker började öppnas sågs möjligheten att effektivisera vården för denna patientgrupp. Johan Nyberg satt sommaren 2019 och byggde en algoritm för att kunna få en effektivare anamnes och beslutsunderlag. Tillsammans med entreprenörer och vänner som investerade i idén byggdes världens första digitala migränklinik som nu lanserades i augusti 2020. Fler erfarna neurologer, bland andra migränexperten Ulf Frejvall, valde att hoppa på eftersom de tröttnat på att se migränpatienterna lida. Alla migränpatienter oavsett bostadsort i Sverige kan tas emot och det är en patientavgift på 200 kr eller frikort som gäller. Patienterna laddar ned Migränhjälpens app och kan genomföra besöket via algoritm, chatt med neurolog och sedan fortsätta med att fylla i huvudvärksdagbok. Patienterna ordineras därefter adekvat behandling och följs kontinuerligt över lång tid.

– Vi har fått förfrågningar från politiker som vill se en förbättrad migränvård eftersom kostnaden för samhället är enorm med uppskattningsvis 9 500 heltidsår i sjukskrivningar per år. Nu har vi möjligheten att effektivisera omhändertagandet av denna patientgrupp och vi söker fler duktiga medarbetare, både huvudvärkssjuksköterskor och neurologer, säger Johan Nyberg.

Stort intresse för PAH-utbildning på PraktiskMedicin.se

På bara några veckor genomförde över 200 läkare en ny utbildningar inom pulmonell arteriell hypertension (PAH). Av alla tidigare utbildningar så har PAH-utbildningen fått högst andel läkare som uppger att de lärt sig något nytt.

Hela 96% ansåg att de lärde sig något nytt mot ett snitt på cirka 90%.

– Vi ser att många svarar fel på kontrollfrågorna vilket triggar läkarna till att ta till sig den korrekta information i efterföljande svar. PAH-utbildningen har verkligen varit lyckad med många genomförda utbildningar på kort tid och med högt betyg på utbildningen, säger Johan Bloom, redaktör på PraktiskMedicin.

Av de läkare som genomfört utbildningen är 60% allmänmedicinare och 40% annan specialitet.

67% av vårdcentralerna förväntar sig mycket patienter i höst

PraktiskMedicin.se (PM) har genomfört en undersökning där man tillfrågat sina medlemmar kring hur patientflödet ser ut nu i juni och hur de tror hösten ser ut avseende patientbesök och om de har kapacitet att klara av vårdbehovet.

Under 24 och 25 juni svarade närmare 200 personer från vården varav 91 från vårdcentraler. Det är tydligt att patienterna börjar komma tillbaka till vårdcentralerna efter vårens nedgång i besökare.

– Vi ser nu i juni att patienterna är tillbaka på våra mottagningar. Vi är fullbokade två veckor framåt och vi ser att sommaren och hösten kommer att bli krävande för all vårdpersonal när det vårdberg som skapats av covidpandemin ska betas av, säger Alex Sajjad, verksamhetschef på Ekeby & Aros Hälsocenter i Uppsala.

Eftersom många patienter har skjutit upp sina besök under våren så är det många som förväntar sig ett ökat tillflöde av patienter under hösten. 41% tror att det blir mer än normalt och 26% tror att det blir mycket mer än normalt. Höstens influensavaccinering, där man i andra länder rekommenderat ökad vaccinering för att minska dubbelsmitta med covid-19, samt om eventuella vaccinationer mot covid-19 kan komma igång kommer troligen att läggas ovanpå befintliga besök.

Undersökningen visar att förutom att man förväntar sig betydligt fler patientbesök i höst så uppger 21% att de inte har kapacitet att hantera arbetsbelastningen som väntar. 36% är osäkra/vet ej om de kommer att klara arbetsbelastningen.

Läkemedel vid osteoporos – rekommendationer från Läkemedelsverket

Läkemedelsverket har i april publicerat en behandlingsrekommendation över läkemedel vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer.

Förstahandsval vid osteoporosbehandling är bisfosfonater i form av infusion zoledronsyra en gång årligen eller veckotablett alendronat/risedronat. Vid intolerans /kontraindikation kan Denosumab i 2 år övervägas. Efter 5 års behandling med bifosfonater bör behandlingen utvärderas på grund av risk för biverkningar som käkbensnekros och atypiska lårbensfrakturer.

Behandling med teriparatid under två års tid kan övervägas för patienter med hög frakturrisk som vid multipla kotfrakturer och uttalat låg bentäthet. Vid behandling motsvarande prednisolon ≥ 5 mg/dag under en sammanlagd period av tre månader och förhöjd frakturrisk rekommenderas benspecifik behandling. Om bakomliggande sjukdom som orsak till benskörhet föreligger ska denna behandlas först. Kalcium och D-vitamin rekommenderas inte som enda behandling vid primär osteoporos. Kvinnor med menopausal hormonbehandling behöver oftast ej osteoporosbehandling.

Läs mer:

Läkemedelsverket

Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomar i rörelseorganen

Socialstyrelsen har i april kommit med nya riktlinjer för de vanligaste sjukdomarna i rörelseorganen. Detta är en remissversion och en slutlig version kommer att publiceras vid årsskiftet 20/21.

Riktlinjerna gäller de tre inflammatoriska reumatiska sjukdomarna: reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit samt artros och osteoporos. Nedsatt livskvalitet och rörlighet, nedsatt självständighet samt smärta drabbar patienterna. 20 procent av besöken i primärvård och en stor del av långtidssjukskrivningar orsakas av dessa sjukdomar. Fysisk träning, omhändertagande i team, tidig diagnos och behandling är centrala i vården för att undvika sekundära skador.

Inflammatoriska reumatiska sjukdomar:
Gemensamt för de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna är att de behöver en tidig diagnos och bör remitteras till en specialistklinik. Röntgen av händer, handleder och fötter som första bilddiagnostik vid artrit och magnetkamera av sacroiliacaleder vid långvarig inflammatorisk ryggsmärta rekommenderas. För att lindra smärta, förbättra ledrörlighet och muskelstyrka rekommenderas individanpassad fysisk träning, teamrehabilitering i dagvårdsform, och strukturerad sjuksköterskemottagning.

Medikamentellt vid reumatoid artrit ges i första hand syntetiska antireumatiska medel t.ex. methotrexat, i andra hand biologiska medel t.ex. TNF-hämmare, i tredje hand JAK-hämmare, eller kombinationer av ovanstående. Vid spondylartrit rekommenderas Cox-hämmare, biologiska läkemedel t.ex. TNF- eller IL-hämmare. Vid psoriasisartrit rekommenderas COX-hämmare, kortisoninjektioner, syntetiska antireumatiska medel t.ex. methotrexat, biologiska medel t.ex. TNF- eller IL-hämmare, JAK-hämmare m.fl.

Artros
Korrelationen mellan patientens symtom vid artros och graden av ledförändring är svagt, därför ska patientens symtom styra behandlingen. Diagnos ställs via anamnes, undersökning och kan kompletteras med bilddiagnostik som röntgen eller ultraljud, magnetkamera rekommenderas däremot ej.

Grundbehandlingen är fysisk träning, patientutbildning, ev viktminskning. Om otillräcklig effekt av detta ges läkemedel och ev. hjälpmedel. Smärtlindring ges i första hand med cox-hämmare. Svag evidens föreligger för paracetamol, opioder, akupunktur, TENS, ortos. I sista hand är ledproteskirurgi aktuell. Artroskopisk kirurgi vid gonartros rekommenderas ej då åtgärden inte medför någon förbättring i hälsa eller livskvalitet. Trots detta utfördes under 2018 > 13 400 st artroskopisk åtgärder i knä, till en kostnad av 253,9 Mkr.

Osteoporos
Varje år uppstår >80 000 benskörhetsfrakturer, varav cirka 15 000–16 000 höftfrakturer. Vid en höfttraktur ökar dödligheten och risken för immobilisering och att inte klara eget boende. Höftfrakturerna står för > 50% av frakturrelaterade sjukvårdskostnader. Risken för osteoporos ökar med åldern. Cirka 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män i Sverige beräknas få en benskörhetsfraktur under sin livstid.

Patienter som har haft en benskörhetsfraktur och/eller har systemisk kortisonbehandling bör genomgå en strukturerad utredning inom en s.k. frakturkedja med en frakturkoordinator. Risken för en förnyad fraktur kan bedömas med t.ex. FRAX (Fracture risk assessment tool) och en bentäthethetsmätning, DXA- undersökning. För att minska risken för en benskörhetsfraktur rekommenderas fysisk träning och patientutbildning. Behandling med antiresorbtiva läkemedel rekommenderas till patienter med benskörhetsfraktur eller äldre patienter med kortisonbehandling eller patienter med låg bentäthet och annan riskfaktor för fraktur. D-vitamin och kalciumbehandling rekommenderas vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning samt brist på kalcium och D-vitamin tex personer som sällan vistas utomhus. Se nedan om läkemedelsbehandling.

Läs mer:
Socialstyrelsen

Statistik om intensivvårdade patienter med covid-19

Svenska intensivvårdsregistret uppdateras kontinuerligt med information om hur många patienter som skrivs in på landets intensivvårdsavdelningar med covid-19.

För närvarande (13 april) är det 857 patienter (1051 vårdtillfällen) med medianålder 61 år och 75% är män. 75% har en eller fler riskfaktorer där hypertoni, diabetes och hjärt-lungsjukdom är de vanligaste.

Läs mer:

Svenska Intensivvårdsregistret

Covid-19 och cancer

Överlag har cancerpatienter ej större risk att insjukna i covid-19. Vissa patientgrupper har dock en ökad risk att bli svårt sjuka i infektionen.

Det gäller framförallt patienter med påverkan på lungorna av cancersjukdomen (till exempel lungcancer) eller behandlingen (till exempel efter strålbehandling av lungorna) eller nedsatt immunförsvar på grund av antingen grundsjukdomen eller behandlingen. Patienter med nedsatt allmäntillstånd har större risk att bli svårt sjuka.

Cancerbehandling kan ej ges om patienten insjuknar i covid-19. För att undvika smittorisk har många polikliniska besök styrts om till telefonbesök. En del inskränkningar görs också vid val av behandlingsmetod. Om man har två val som ligger nära varandra så väljer man den som innebär minst risk för påverkan på immunsystemet, och man skjuter på behandlingar som kan vänta några månader. Vissa behandlingar förenklas (till exempel tabletter istället för infusioner) och G-CSF ges mer frikostigt för att undvika brist på vita blodkroppar.

Antalet besök på strålbehandlingsavdelningen har minskats genom att ge högre doser under kortare tid. Screening minskas, till exempel mammografi.

Läs mer:

Regionala cancercentrum i Samverkan

Antivirala medlet Remdesivir testas mot covid-19

Ingen effektiv behandling med godkänt läkemedel mot covid-19 finns att tillgå i nuläget. Remdesivir är ett antiviralt läkemedel som tagits fram för behandling av RNA-virus.

För närvarande pågår nio stora studier internationellt med flera tusen inkluderade patienter i flera olika länder. Sverige deltar i två öppna, randomiserade och placebokontrollerade fas III studier där läkemedlet testas vid måttlig eller svår covid-19. Remdesivir ges som infusion under cirka 30 minuter och behandlingen som testas är fem eller tio dagar lång. Inom några veckor kommer interimistiska resultat att föreligga.

Läs mer:

Läkemedelsvärlden

Covid-19 och läkemedel

Läkemedelsverket (LMV) har publicerat ett antal nyheter angående den pågående epidemin med covid-19.

– Dokumentationen om tillförlitligheten hos självtester för infektionen av covid-19 är otillräcklig. Än så länge finns ingen självtest på marknaden som är godkända av LMV.

– Just nu pågår internationella studier för att utvärdera effekten av klorokin och hydroxiklorokin vid covid-19. Än så länge föreligger inga tydliga resultat avseende klinisk effekt och säkerhet. Behandling av covid-19 med dessa läkemedel bör därför endast ske inom ramen för kliniska studier.

– Begränsning av förskrivning av hydroxiklorokin och klorokin. Malaria och vissa autoimmuna sjukdomar utgör indikation för förskrivning av dessa preparat. Då man noterat en ökad förskrivning på icke-godkända indikationer har LMV beslutat att begränsa förskrivningsrätten till specialister i reumatologi, hud- och könssjukdomar, barn- och ungdomsmedicin samt för klorokin även infektionsspecialister. Gäller till och med 31 oktober 2020.

– Begränsning av mängd läkemedel som får lämnas ut då man noterat en tendens till ”hamstring” av läkemedel. Mängden läkemedel som får lämnas ut vid ett tillfälle får motsvara det beräknade behovet för upp till 90 dagar samt två tredjedelar av läkemedelsuttaget ska ha förbrukats innan ett ytterligare uttag får lämnas ut. Man har dessutom uppmanat veterinärer som i undantagsfall får förskriva humanläkemedel att vara restriktiva i sin förskrivning.

– Det finns i dagsläget inte bevis för att behandling med ACE-hämmare eller angiotensin receptor-blockerare skulle utgöra en risk i samband med covid-19. Man uppmanar patienter att fortsätta ta sin medicin.

– Paracetamol, ibuprofen och andra NSAID-läkemedel kan användas i symtomlindrande syfte vid infektion av covid-19. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation för varken gynnsam eller skadlig effekt på sjukdomsförloppet och därigenom ingen anledning att ändra på indikationerna för dessa läkemedel.

– LMV har beviljat beredskapslicens för antivirala medlet Remdesivir vilket innebär att det får lämnas ut mot recept.

Läs mer:

Folkhälsomyndigheten

Fler cancerpatienter utreds inom standardiserade vårdförlopp

Vilka utredningar som ska göras vid misstanke om cancer beskrivs i standardiserade vårdförlopp, samt inom vilka tidsgränser utredningen ska vara klar och första behandlingen startad.

Regeringens mål är att minst 70 procent av de som insjuknar i cancer inom aktuella diagnoser ska utredas via ett standardiserat vårdförlopp och att minst 80 procent av dessa patienter ska utredas inom de ledtider som anges.

Vårdprogrammen uppdateras kontinuerligt och hittills under 2020 har 8 uppdaterade vårdprogram publicerats: hudlymfom, skelett-och mjukdelssarkom i extremiteter och bålvägg, tumörer i hjärna och ryggmärg, analcancer, binjuretumörer, levercellscancer, cancer utan känd primärtumör samt bröstcancer.

cancercentrum.se redovisas också nationell uppföljning angående antal patienter som utretts enligt standardiserat vårdförlopp.

En ny rapport med data från 2017–2019 visar att införandet av standardiserade vårdförlopp har resulterat i att allt fler patienter med cancer nu utreds på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt i hela landet. Regeringens mål för andelen patienter utredda enligt standardiserade vårdförlopp har uppnåtts. Väntetiderna har dock inte förändrats under mätperioden troligen på grund av att många regioner har brist på vårdplatser, personal och operationsmöjligheter.

Läs mer:

Regionala cancercentrum i samverkan.

Trombektomi rekommenderas vid akut stroke – nya riktlinjer från Socialstyrelsen

Antalet personer som insjuknar och som avlider till följd av stroke sjunker år från år men förra året drabbades ändå 25 000 personer av stroke i Sverige.

Socialstyrelsen har uppdaterat de Nationella riktlinjerna vid stroke för att förbättra behandlingen på grundval av nya forskningsresultat. De viktigaste förändringarna gäller rekommendationen angående trombektomi.

Man rekommenderar

  • Ett strukturerat omhändertagande tex ”Rädda hjärnan-larm” vid misstänkt akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans främre stora
    kärl och räddningsbar hjärnvävnad (6–24 timmar efter insjuknandet) för att möjliggöra trombektomi (prioritet 1).
  • Datortomografi-perfusion för diagnostik av räddningsbar hjärnvävnad inför eventuell trombektomi, som tillägg till datortomografi-angiografi vid ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans främre stora kärl (6–24 timmar efter insjuknandet) (prioritet 1).
  • Trombektomi till personer med akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans främre stora kärl och räddningsbar hjärnvävnad (6–24 timmar efter insjuknandet) (prioritet 1).

 

Läs mer:

Socialstyrelsen: Nationella Riktlinjer för vård vid stroke 2020.

Polypill – var står vi idag?

Kardiovaskulär sjukdom är den ledande dödsorsaken globalt med mer än 17 miljoner dödsfall årligen. Hjärtinfarkt och stroke utgör 80 procent, och 75 procent inträffar i låg- och medelinkomstländer. En tredjedel av dödsfallen utgörs av personer under 70 år.

WHO har som målsättning att minska för tidig död i icke-smittsamma sjukdomar, där kardiovaskulära sjukdomar står för en stor del, med en tredjedel till 2030. Detta kan man uppnå genom att påverka kända riskfaktorer (till exempel rökning, saltintag, kost, fysisk aktivitet, hyperlipidemi, hypertoni) samt tillgång till god sjukvård (utredning, behandling och uppföljning).

Ett radikalt förslag som uppskattades kunna minska kardiovaskulär död med 80 procent kom i början på 2000-talet: att medicinera alla över 55 år (oavsett riskprofil) samt alla med känd kardiovaskulär sjukdom med ett piller som innehöll en fast kombination av flera läkemedel: statin, betablockerare, ACE-hämmare, ASA, samt folsyra. Kritiken lät inte vänta på sig då denna behandling går emot flera gängse principer som till exempel att ge individualiserad terapi och att inte behandla friska människor utan kända riskfaktorer. Risk för biverkningar var en annan farhåga.

Ett flertal studier har nu gjorts, inkluderande > 17000 patienter, med polypiller innehållande olika komponenter. Som bas ingår alltid ASA, en eller två blodtryckssänkande och en statin. Effekten har visats vara god, biverkningarna få och compliance hög. Det har föreslagits att detta skulle kunna vara en effektiv och kostnadseffektiv behandlingsstrategi i framförallt låg- och medelinkomstländer. Trots detta har konceptet polypill svårt att få gehör och implementeras.

I höstas publicerades PolyIran-studien med > 6800 deltagare (40-75 år, med eller utan kardiovaskulär sjukdom) som lottades till icke-farmakologisk intervention eller icke-farmakologisk intervention i kombination med ett polypiller innehållande ASA, atorvastatin, hydrochlorothiazide och enalapril eller valsartan. Patienterna följdes i 5 år. Kardiovaskulära händelser minskade mer i gruppen med polypillbehandlingen, compliance var god och antalet biverkningar skilde sig inte åt mellan grupperna. Metodologisk kritik har dock framförts mot studien och även kritik mot tolkningen av resultaten (se Läkartidningen).

Nu pågår större studier med polypill som primärprevention (TIPS-3) eller sekundär profylax (SECURE).

Läs mer:

Lancet. Effectiveness of polypill for primary and secondary prevention of cardiovascular diseases (PolyIran): a pragmatic, cluster-randomised trial.

The Pharmaceutical Journal Sept 2019. Power of one: what is holding polypills back? 

Läkartidningen sept 2019. Bästa stödet hittills för »polypill«.

Förskrivning av menopausal hormonbehanding ojämnt fördelad i landet

Omkring 70 procent av alla 47–56-åriga kvinnor har värmevallningar och svettningar i samband med klimakteriet. Även torra och sköra slemhinnor är vanligt. Detta kan behandlas med menopausal hormonbehandling. Socialstyrelsen publicerar nu en kartläggning av läkemedel utskrivna till kvinnor under klimakteriet.

Denna visar att 11 procent av landets 45–60-åriga kvinnor hämtade ut receptbelagda läkemedel mot dessa besvär under 2018. Förskrivningen mellan länen skiljer sig stort. Flest uttag av hormonläkemedel gjordes i Uppsala och Stockholms län.

Även hur ofta kvinnor besöker den gynekologiska öppenvården för sina klimakteriebesvär varierar i landet. Kvinnor i Stockholms län hade under 2018 flest vårdkontakter, 14 300 per 100 000 kvinnor. Det är omkring sju gånger fler besök än i exempelvis Skåne, Kronoberg och Västmanland.

Socialstyrelsen kommer gå vidare med analyser om orsakerna till denna ojämna förskrivning.

Rekommendationerna för menopausal hormonbehandling har förändrats över tid. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi har tagit fram Riktlinjer 2019 som sammanfattar det aktuella forskningsläget och ger rekommendationer för förskrivning.

Läs om klimakterie- och övergångsbesvär

Läs mer om kartläggningen hos Socialstyrelsen

Läs SFOG-råd för menopausal hormonbehandling 2019

Utred överkänslighet mot penicillin

Cirka en tiondel av patienter som söker vård anger att de har en allergi mot penicillin. Ofta behandlas patienten då med bredspektrumantibiotika. Detta leder till dyrare behandling och ökad antibiotikaresistens.

Därför är det viktigt att göra en ordentlig utredning då patienten anger penicillinöverkänslighet. Detta görs lämpligen på patientens vårdcentral då patienten är infektionsfri. Viktigast är anamnesen. Utredningen innehåller därefter blodprov utvisande specifika IgE-antikroppar mot pc, pricktest och slutligen provokationstest.

Endast en mindre andel (ca 10%) av patienterna med påstådd penicillinöverkänslighet visar sig då faktiskt ha detta.

Läs mer här

Läs mer om penicillinallergi här

Nationella läkemedelslistan ger patienter, sjukvård, omsorg och apotek tillgång till samma information

Den 1 juni 2020 börjar lagen om nationell läkemedelslista gälla. Vårdens, omsorgens och apotekens it-system börjar kommunicera med samma källa till information – Nationella läkemedelslistan som alltså kommer att ersätta nuvarande receptregistret och läkemedelsförteckningen.

Anslutningen till systemet påbörjas 1 juni 2020 och den 1 juni 2022 ska alla regioner och apotek vara anslutna. Ett intensivt arbete pågår nu i alla regioner för att hinna vara klara med alla praktiska lösningar. Eftersom de olika regionerna har olika tekniska lösningar med journalsystem med mera så krävs stora anpassningar för att få fungerande anslutningar. Önskemål finns även om att det ska vara möjligt att som förskrivare ansluta sig via Bank-ID.

E-hälsomyndigheten har regeringens uppdrag att utveckla och införa Nationella läkemedelslistan och kan bidra med information och utbildningsmaterial. Regionerna och apoteken står för själva implementeringen.

Fördelar med den gemensamma listan är att patienten blir mer delaktig i sin egen vård, förskrivare får bättre verktyg för att följa upp en patients läkemedelsbehandling och slutligen att patientsäkerheten ökar – det blir lättare att undvika felaktiga kombinationer av läkemedel och förhindra missbruk.

Läs mer på E-hälsomyndighetens hemsida

Prenumerera på nyhetsbrev om Nationella Läkemedelslistan

Morbiditet och mortalitet i akut hjärtinfarkt fortsätter att sjunka

Socialstyrelsens statistik visar att 24 800 fall av akut hjärtinfarkt inträffade under 2018 och drygt 5 800 personer avled av sjukdomen (publicerat dec 2019). Detta är fortsättningen på de senaste årens kraftigt nedåtgående trend.

Incidensen ökar med ökande ålder och både incidensen och mortaliteten är dubbelt så hög för män som för kvinnor, även om skillnaden minskar. 18 procent av männen avled samma dag som de insjuknade, 26 procent inom 28 dagar och inom ett år hade 35 procent avlidit oavsett orsak. För kvinnor var motsvarande siffror 17/26/43 procent.

Personer med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre morbiditet och mortalitet än de med förgymnasial utbildning oavsett kön.

Läs mer hos Socialstyrelsen här

Läs mer om hjärtinfarkt här

Var tredje cancerfall skulle kunna förebyggas med en hälsosam livsstil enligt WHO.

Globalt är cancer den näst vanligaste dödsorsaken och 70 procent av dödsfallen inträffar i låg- eller medelinkomstländer. Var tredje cancerfall skulle kunna förebyggas med en hälsosam livsstil enligt WHO.

Rökning är den viktigaste riskfaktorn och står för 22 procent av global cancerdöd. I Sverige orsakar rökning 6800 nya cancerfall och 5 200 dödsfall i cancer/år. 10/8 procent av kvinnor/män i Sverige uppger daglig rökning, men frekvensen har minskat de senaste decennierna. 90 procent av lungcancer drabbar rökare eller före detta rökare.

Alkohol ligger bakom 5–6 procent av cancerfall i världen.

Cancerinsjuknandet kan minskas med sund kost: intag av fullkornsprodukter, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av fett, socker, salt, undvik sötade drycker, charkuteriprodukter och rött kött.

Övervikt, fetma och stillasittande utgör riskfaktorer. Man rekommenderar 150 minuter motion per vecka eller 30 minuter per dag.

Hudcancer ökar mest i Sverige och solexponering utgör största riskfaktorn.

Läs mer hos WHO här

Under 2018 rapporterades 68 000 nya cancerfall hos 63 000 individer.

Antalet diagnostiserade cancerfall i Sverige har dubblerats från knappt 30 000 per år i början av 1970-talet till nuvarande 68 000. Om man åldersstandardiserar siffrorna så är ökningen dock betydligt mindre.

Drygt var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos under sin levnad. Den relativa 5-årsöverlevnaden har ökat från 35/48 procent för män/kvinnor till idag 75/74 procent. Även 10-årsöverlevnaden har ökat markant och är nu 69 procent för både män och kvinnor.

I Socialstyrelsens statistik över upptäckta cancerfall 2018 (publicerad dec 2019) rapporteras att fler män än kvinnor insjuknar och att den vanligaste åldern för en cancerdiagnos är 70–74 år.

Prostatacancer är vanligast och utgör drygt 30 procent av all manlig cancer med 10 900 fall och drygt 2 300 dödsfall årligen. Hos kvinnor utgör bröstcancer cirka 30 procent av cancerfallen med 7 800 fall och 1 400 dödsfall. Den tredje vanligaste cancerformen är hudcancer, exklusive malignt melanom, som står för drygt 10 procent av det totala antalet cancerfallen.

Andra vanliga cancerformer är änd- och tjocktarm, lunga, lymfatisk och blodbildande vävnad, urinblåsa.

Sköldkörtelcancer och testikelcancer ökar utan att man vet varför.

Socialstyrelsen: Cancer i siffror 2018

Sjuksköterskans och barnmorskans år 2020

WHO uppmärksammar 2020 dessa viktiga yrkesgrupper utan vilka ingen hälso- och sjukvård skulle fungera.

Tillsammans utgör de 50 procent av arbetsstyrkan inom sjukvården och 70 procent är kvinnor. Det råder en brist i hela världen och det behövs 9 miljoner nya sjuksköterskor och barnmorskor i världen för att kunna uppfylla WHO:s hälsomål till år 2030. WHO:s rekommenderar därför sina medlemsstater att:

  • Trygga tillgången på en utbildad, kompetent och motiverad arbetsstyrka som kan arbeta inom effektiva och ansvarstagande hälso- och sjukvårdssystem.
  • Optimera utvecklingen av riktlinjer, ledarskap, management och styrning.
  • Maximera kapacitet och potential hos sjuksköterskor och barnmorskor genom professionella samarbeten, utbildning och livslångt lärande
  • Mobilisera politisk vilja att investera i att bygga och utveckla en evidensbaserad och effektiv sjuksköterske- och barnmorskekår.

 

Även i Sverige är ju sjuksköterskebristen påtaglig med bland annat stängda vårdplatser inom slutenvården som resultat. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) redovisar att rekryteringsläget är bekymmersamt i sin rapport ”Vården i Siffror”.

Läs mer om sjuksköterskans och barnmorskans år här

Läs mer om sjuksköterskebristen i Sverige här

Vad hjälper vid posttraumatisk stressyndrom (PTSD) hos vuxna?

SBU har granskat och kommenterat två publikationer från National Institute for Health and Care Excellence (NICE) angående läkemedels- respektive icke farmakologisk behandling av PTSD.

Angående läkemedelsbehandling säger man ”att det är möjligt att behandling med SSRI-läkemedel (sertralin, flouxetin och paroxetin) minskar symtom på PTSD och ökar antalet personer som tillfrisknar jämfört med placebo efter 8–13 veckors behandling. Det går däremot inte att bedöma om man kan förebygga PTSD med läkemedel.” Mer forskning behövs. SBU Rapportnr: 2019_10

Mer forskning behövs också kring psykologiska, psykosociala och andra icke-farmakologiska insatser för att förebygga posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna. NICE och SBU fann ” Det är möjligt att kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus minskar risken för PTSD-symtom och PTSD-diagnos hos vuxna när det ges inom en månad efter den traumatiska händelsen, men evidensen varierar”. ”Det gick inte att bedöma de övriga förebyggande insatsernas effekter.” SBU rapport nr 2019_11.

Läs mer om posttraumatisk stressyndrom här. 

Läs mer på SBUs hemsida:

https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/lakemedel-for-att-forebygga-och-behandla-posttraumatiskt-stressyndrom-ptsd-hos-vuxna/

https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/psykologiska-psykosociala-och-andra-icke-farmakologiska-insatser-for-att-forebygga-posttraumatiskt-stressyndrom-ptsd-hos-vuxna/

Vilken påverkan har klimatförändringen på hälsan i världen?

Klimatförändringen påverkar hälsoläget i världen genom att försämra flera livsbetingelser som är vitala för hälsan – ren luft, rent dricksvatten, tillgången till näringsriktig mat, säkert skydd och klimatförändringen kan dessutom underminera årtiondens arbete med och framgångar i den globala hälsan.

Mellan 2030 och 2050 kommer klimatförändringen orsaka 250 000 ytterligare dödsfall per år från undernäring, malaria, diarré och värmestress. Direkt skadekostnad beräknas till mellan 2-4 miljarder dollar/år år 2030.

Det är (som vanligt) områden som har svag infrastruktur, dvs utvecklingsländer, som kommer att drabbas hårdast.
Detta berättar WHO om i sin rapport från klimatmötet i Madrid. Därför har WHO ett stort engagemang i klimatfrågan. Man vill hjälpa länder att bygga klimatresiliens i sina hälso- och sjukvårdssystem.

Klimatöverenskommelsen från Paris är därför möjligtvis den viktigaste överenskommelsen för hälsa under detta århundrade, säger WHO.

Läs mer om WHOs klimatarbete på WHOs hemsida

Narkotikarelaterade dödsfallen minskar

Folkhälsomyndigheten rapporterar att antalet narkotikarelaterade dödsfall minskade i Sverige med 10 procent under 2018. Totalt skedde 566 dödsfall jämfört med 626 dödsfall år 2017. Främst drabbas män (70%). Det är främst dödsfall till följd av fentanylliknande substanser som minskat. Överdoser är vanligast dödsorsak och opioder är förekommer i 86% av fallen.

En annan glädjande nyhet är att andelen skolelever som använt någon form av ny psykoaktiv substans fortsätter att minska.

Läs mer om narkotikamissbruk här. 

Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Färre insjuknar i stroke

Socialstyrelsen presenterar sin statistik från 2018 där man ser att antalet personer som insjuknar i stroke minskat med 40% under de senaste 20 åren och fortsatte att minska när man jämförde 2018 med 2017. Under föregående år drabbades 25 000 personer av stroke. Absoluta antalet personer som dör i stroke minskar, men andelen av de insjuknade som dör är oförändrad. Fler män än kvinnor drabbas.

Uppdatering av Nationella riktlinjer om stroke kommer att publiceras i jan 2020.

Läs mer om stroke här. 

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Rekordmånga anmälda till donationsregistret under Donationsveckan i år

För att uppmärksamma organ- och vävnadsdonation och få fler att ta ställning i donationsfrågan initierar Socialstyrelsen sedan tio år tillbaka Donationsveckan v.45 i november.

Under årets donationsvecka har rekordmånga anmält sig till donationsregistret, över 21 000 personer, vilket var en 70-procentig ökning jämfört med förra året. En anmälan till donationsregistret är likställt med ett ifyllt donationskort eller att ha meddelat sina anhöriga. Sverige ligger högst i Europa när det gäller befolkningens vilja att donera organ, 85 % av den svenska befolkningen är positivt inställda till att donera sina organ efter sin död. Cirka 1,7 miljoner personer i Sverige har för närvarande registrerat sig i donationsregistret. Detta till trots räcker donerade organ inte till för att täcka behovet. I dags dato väntar 890 personer på en organtransplantation i Sverige.

I Sverige finns fyra transplantationsenheter: Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Cirka 700 organtransplantationer genomförs i Sverige årligen av framförallt njure, lever, hjärta, lungor, bukspottkörtel och tunntarm. Även vävnader som hjärtklaffar och cell-öar från pancreas transplanteras.

Drygt 1 000 vävnadstransplantationer utförs varje år där transplantation av hornhinnor och hjärtklaffar är de mest förekommande men även hud, benvävnad, hörselben och sclera transplanteras.

En förordning för donationsregistret från 2018 (SFS 2018:307) möjliggör för behörig personal att söka i donationsregistret då en patient har avlidit eller det finns ett dokumenterat ställningstagande om att avbryta eller avstå från att inleda livsuppehållande åtgärder. På detta vis kan donationsutredning komma till stånd vid en tidigare tidpunkt.

Enligt lagen om transplantation (1995:831) får organ/vävnader tas tillvara i de fall personen uttryckligen gett sitt medgivande till donation, en donation står i överensstämmelse med personens inställning eller personen inte motsatt sig donation under sin livstid.

Organ och vävnader får inte tas tillvara i de fall personen uttryckligen motsatt sig donation under sin livstid, personens vilja är okänd och de närstående motsätter sig donation eller har olika uppfattningar i frågan.

Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nytt-rekord-for-donationsveckan

Mer organdonation: Merorgandonation.se/om-organdonation/organdonation-sverige

Receptfri försäljning av diklofenak stoppas juni 2020

Det är sedan tidigare känt att andelen hjärtkärlbiverkningar är högre vid användandet av diklofenak än för andra NSAID och därför rekommenderas att patienter med allvarliga underliggande hjärtkärlsjukdomar, cirkulationsproblem, tidigare hjärtinfarkt eller stroke inte ska använda detta preparat. Patienter med högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden, diabetes eller rökning, ska använda diklofenak endast efter noggrant övervägande.

En publikation från 2018 visar att en högre risk för hjärtkärlhändelser föreligger även vid doser under 100 mg/dygn diklofenak och vid korttidsanvändning.

Därför har Läkemedelsverket beslutat att tabletter och kapslar diklofenak ska receptbeläggas från 1 juni 2020. Rekommendationen är att istället använda preparat som innehåller paracetamol, ibuprofen eller naproxen vid tillfälliga smärttillstånd.

Läkemedelsverket: Lakemedelsverket.se/malgrupp/Press

Är världen nu fri från poliosmitta?

Nej, inte ännu, men förhoppningsvis snart. Världspoliodagen uppmärksammades den 24 oktober för att hedra Dr Jonas Salk och hans medarbetare som utvecklade det första vaccinet mot polio.

Tidigare förlamandes hundratusentals barn varje år av poliosjukdomen. Antalet fall i världen har minskat med 99 procent efter det att WHO lanserade ett globalt program för att utrota polio 1988.

Utav de tre vilda former av viruset som finns så har två sorter nu förklarats som eradikerade, typ 2 2015 och typ 3 den 24 okt 2019. Fyra av sex WHO-regioner är fria från polio, den europeiska, amerikanska, västra Stilla havs-regionen och Sydostasien. Våren 2020 är förhoppningen att även den afrikanska regionen förväntas förklaras poliofri.

I Sverige gör 97 % vaccinationstäckning, fungerande avloppssystem och rent dricksvatten att det inte föreligger risk för spridning av polio. Massvaccination startade i alla åldrar år 1957 och sedan år 1977 har Sverige varit fritt från polio.

Men internationellt sprids fortfarande polio i Afghanistan och Pakistan och antalet fall ökar för tillfället. Även antalet fall av vaccinderiverad polio fortsätter att öka. Hittills under 2019 har 95 fall rapporterats, varav majoriteten på den afrikanska kontinenten samt i delar av Asien.

Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/oktober/varldspoliodagen-2019

WHO: www.who.int/news-room/feature-stories

Självtester som säljs i Sverige måste vara CE-märkta

Man kan idag köpa självtester för en mängd tillstånd på nätet. Tester erbjuds t.ex. för glutenintolerans, klimakterie, clamydia, H. Pylori.

Flera självtester är ej CE-märkta som medicintekniska produkter måste vara för att få saluföras i Sverige och EU. Företagen som saluför produkterna ansvarar för att de är säkra. Läkemedelsverket ansvarar för kontroll. Nyligen gjorde verket en kontroll och förbjöd ett test för HIV.

Om testet inte är säkert och tillförlitligt finns risk för felaktig diagnostik och för spridning av smittförande sjukdomar.

Läkemedelsverket uppmanar tillverkare och försäljare av självtest att kontroller att de är CE-märkta. Detta är naturligtvis viktigt också för behandlande sjukvårdpersonal att känna till.

Läs mer:
Lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2019/Sjalvtester-maste-vara-CE-markta/

Epilepsi – Uppdaterad rekommendation för läkemedelsbehandling

81 000 personer har diagnosen epilepsi i det svenska patientregistret, ca 69 000 vuxna och 12 000 barn/ungdomar. Omkring 5 500 personer insjuknar varje år. För diagnosen krävs oftast två oprovocerade anfall, men ett oprovocerat anfall är tillräckligt om risken för ytterligare oprovocerade anfall är stor.

Sjukdomen är ofta livslång och påverkar t.ex. utveckling, inlärning, utbildning, yrkesarbete, rätt till körkort och försäkring, familjebildning, social samvaro och psykiskt välmående.

Läkemedelsbehandling är förstahandsvalet vid epilepsi och upp till två tredjedelar av alla blir anfallsfria med läkemedel.

Tidigare behandlingsrekommendation publicerades 2011. Baserat på nya rön och ett expertmöte som Läkemedelsverket anordnade dec 2018 har nu rekommendationerna uppdaterats. Huvudbudskapet är att valproat är kontraindicerat vid behandling av epilepsi under graviditet om det finns andra lämpliga alternativ och vid behandling av flickor och kvinnor i fertil ålder om inte villkoren i graviditetspreventionsprogrammet är uppfyllda.

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/epilepsi-2/
Lakemedelsverket.se

Socialstyrelsen publicerade tidigare i år nya nationella riktlinjer för vård vid epilepsi som innehåller genomgång av diagnostik och handläggning av epilepsi hos barn och vuxna.

Läs mer:
www.socialstyrelsen.se

Dyspepsi – uppdaterade riktlinjer

Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse i samarbete med Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) har uppdaterat de befintliga nationella riktlinjerna för outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi.

Riktlinjerna innehåller tydliga genomgångar av definitioner, diagnostik, behandling och uppföljning.

Definitioner

Dyspepsi: Symtom som antas ha sitt ursprung i magsäcken eller tolvfingertarmen (t.ex. uppkördhet, tidig mättnads- känsla, smärta eller brännande känsla i epigastriet).

Outredd dyspepsi: Dyspeptiska symtom som anges vid 1:a läkarbesöket innan utredning.

Organisk dyspepsi: Dyspepsi där orsaken kan hittas vid en rimlig klinisk utredning.

Funktionell dyspepsi: Dyspepsi utan alarmsymtom och med en normal gastroskopi.

Nyckelbudskap vid handläggning av outredd dyspepsi:

  • Om debut ≥50 års ålder – alltid gastroskopi
  • Om <50 års ålder och alarmsymtom-gastroskopi
  • Om < 50 års ålder och inga alarmsymtom – ”Test and treat” och inte gastroskopi.

Patient som efter utredning inklusive gastroskopi fått diagnosen funktionell dyspepsi och har symtom som påtagligt påverkar livskvalitet, och där man påvisat en pågående H. pylori infektion kan erbjudas eradikering efter individuell bedömning.

Alarmsymtom definieras som är avvikande fynd i anamnes, status och/eller laboratorieprover t.ex. anemi, ockult blod i avföringen, ikterus, resistens i buken, ofrivillig viktnedgång, aptitlöshet, smärta som strålar ut mot ryggen, sväljningsbesvär.

H. Pylori infektion: I primärvården användes idag huvudsakligen fekalt antigen mot H. pylori (F-Hp) för diagnostik. Prevalensen av Helicobacter pylori (H. pylori) är i sjunkande på grund av att allt färre infekteras i barndomen. Vid primär eradikering rekommenderas liksom tidigare en veckas behandling med PPI x 2 + amoxicillin 1 g x 2 + klaritromycin 500 mg x 2. (Vid pc-allergi byt amoxicillin mot metronidazol 400-500 mg x 2). Pga växande problem med resistensutveckling rekommenderas alltid kontroll 1 månad efter behandling. Nyheter i riktlinjerna är att vid andra linjens eradikering rekommenderas PPI x 2 + amoxicillin 1 g x 2 + metronidazol 400-500 mg x 2 men nu i två veckor. Levofloxacin ska inte användas för Hp eradikering.

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/dyspepsi-epigastralgi-magkatarr-2/
Svenskgastroenterologi.se

Antalet fall av harpest/tularemi har ökat under juli och augusti och förväntas öka ytterligare under september

Den 9 september hade 800 fall inrapporterats från Dalarna, Gävleborg och Norrland, vilket är betydligt fler än ett medelår.

Tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos. Bakterien Francicella Tulariensis finns framförallt hos smågnagare och sprids till människa genom bett av smittad mygga/insekt, direkt beröring med ett smittat djur, inandning av damm förorenat med sjuka djurs urin eller avföring eller intag av smittat vatten.

Efter två till tio dagar insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Efter direktkontakt uppstår ett sår och lokal adenopati. Vid luftburen smitta kan man insjukna i pneumoni. Sår i mun och svalg kan uppstå efter intag av smittat vatten.

Diagnos via serologi, PCR. Alternativt odling men då på säkerhetslaboratorium på grund av risk för laboratoriesmitta. Anmälningspliktig sjukdom. Behandlas med kinolon eller doxycyklin.

Viktigast är profylax genom att skydda sig mot myggbett med heltäckande kläder. Inte ta i döda gnagare utan handskar. Sopa eller dammsug inte i sommarstugor/uthus etc. utan munskydd. Torka med våt trasa.

www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/augusti/okning-av-harpest-i-mellersta-och-norra-sverige/

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/harpest/

www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/tularemi-harpest/

 

Nytt HPV-vaccin inom det nationella vaccinationsprogrammet

Från och med 1 september 2019 vaccineras flickor med Gardasil 9 som inkluderar skydd mot 9 stammar av HPV. Det ger ett skydd mot ca 90 % av cervixcancer men även vulva-, vagina- , penis- och anuscancer orsakade av HPV. Vaccinet skyddar även mot condyloma acuminata.

På grund av att vaccinet inte skyddar mot alla former av HPV är det viktigt att vanliga gyn-/cellprovskontroller följs.

Pojkar ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet i Sverige men gör det i flera andra länder.

Vaccin: Inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet ges Gardasil 9 till flickor i 9–14 års ålder enligt ett 2-dosschema (0, 6–12 månader). Över 14 år ges det enligt 3-doserschema. (0,2, 6 månader).

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/cellforandringar-cervixcancer-hpv-humant-p/

WHO Suicidpreventiva dagen 10 september – en person dör i suicid var 40:e sekund i världen

WHO lyfter fram betydelsen av att ha en nationell strategi för suicidprevention. Frekvensen suicid är högst i höginkomstländer 11,5/100 000 innevånare, men de flesta suiciden inträffar i låg- och medelinkomstländer. Mer än tre gånger så många män som kvinnor begår suicid i höginkomstländer. Suicid är den näst vanligaste dödsorsaken efter trafikdöd bland unga 15–29 år.*

Sverige har sedan 2008 ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention med nio punkter.**

Suicidprevention.se är en webbplats där information samlas för vårdpersonal som arbetar med suicidprevention.

1 268 personer (886 män och 382 kvinnor) dör av suicid (säkra) i Sverige. I ytterligare ca 300 fall fanns en misstanke om suicid. Suicidtalet i Sverige 2017 var 15/100 000 innevånare. Högst frekvens fanns bland män som var 85 år och äldre.***

Problemet med suicid är särskilt stort bland äldre i Sverige och nästan varje dag dör en person över 64 år i suicid. Därför väljer Folkhälsomyndigheten och flera organisationer att lyfta fram detta på Suicidpreventiva dagen 10 september med ett seminarium.

Primärvården är en viktig aktör i att förhindra suicid bland äldre i synnerhet i synnerhet med att identifiera och behandla depression hos äldre.****

*www.who.int/news-room/detail/09-09-2019-suicide-one-person-dies-every-40-seconds

**www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/nationellt-handlingsprogram/

***www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/

****www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/primarvarden-kan-forebygga-suicid-bland-aldre/

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/suicidriskbedomning

Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre

Ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att ångest och depression är överrepresenterat i den äldre befolkningen. Var tredje kvinna och var femte man över 77 år har besvär med ångest. Det är svårare att upptäcka psykisk ohälsa bland äldre eftersom symtombilden delvis ser annorlunda ut.

Psykisk ohälsa är ojämn fördelad i befolkningen, till exempel är den vanligare hos kvinnor, ogifta, ensamboende, socialt isolerade samt hos personer med otrygg ekonomi, fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar.

www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/september/psykisk-ohalsa-vanligt-bland-aldre-personer/

Socialstyrelsen har tagit fram en broschyr med information kring psykisk ohälsa bland äldre riktad till anhöriga och patienter.

www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-27.pdf

Akut lungsjukdom kopplat till användandet av e-cigaretter – 450 fall utreds i USA

Center for Disease Control (CDC), Food and Drug Administration (FDA) tillsammans med lokala och federala hälsoorganisationer utreder 450 fall av lungsjukdom som identifierats i samband med användandet av e-cigaretter. Fallen finns i 33 stater i USA fram till 6 september 2019 och fem dödsfall är registrerade hittills.

Kliniken är likartad och man arbetar med att ta fram en ”case definition”. Symtomen som patienterna har beskrivit är dels respiratoriska: hosta, dyspné, bröstsmärta, dels gastro-intestinala: illamående kräkningar, diarré, men även generella ospecifika symtom är beskrivna: trötthet, feber och viktnedgång. Tillståndet kan debutera akut inom några dagar eller över en längre tid och förbättras inte av antibiotika. Kortison har använts med framgång samt understödjande behandling som syrgas och assisterad ventilation.

Sjukdomens art är ännu inte klarlagd men man har inte hittat något infektiöst agens utan misstänker en kemisk exposition. Ingen specifik substans har identifierats, men cannabinoider har förekommit i många av fallen.

Under tiden undersökningen pågår rekommenderar man att allmänheten ska överväga att avstå från e-cigaretter.

Rekommendationer till allmänheten generellt angående användandet av e-cigaretter är:

Man avråder från att

  • Unga och gravida ska använda e-cigaretter
  • Påbörja e-cigaretter om man ej är rökare
  • Köpa produkterna ”på gatan”
  • Tillsätta andra substanser

Man rekommenderar att vuxna rökare som överväger att sluta röka ska använda ”evidence-based” metoder.

https://www.cdc.gov/tobacco/basic_information/e-cigarettes/severe-lung-disease.html

https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1911614?query=featured_home

Förebyggande av demens –nya internationella riktlinjer från WHO maj 2019

50 miljoner människor i världen lever med demens, 10 miljoner insjuknar årligen, och demens utgör den femte vanligaste dödsorsaken i världen. Inom den närmsta 30-årsperioden räknar man med att antalet personer med demens globalt kommer att tredubblas, framförallt i låg- och medelinkomstländer. Effektiv behandling saknas så prevention är den främsta åtgärden för att minska sjukdomsbördan och WHO har nu för första gången utfärdat riktlinjer för förebyggande av demens.

Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som karakteriseras av förlust av minne, kognitiv funktion och beteendeförändringar som leder till svårigheter att klara av ett normalt liv. Ålder är främsta riskfaktorn – men demens är inte en del av den normala åldringsprocessen. Tidig demens (< 65 år) utgör 9 % av fallen.

Den vanligaste formen är Alzheimer demens (60 %). Det har uppskattats att åtminstone 30 % av fallen med Alzheimers sjukdom är relaterade till modifierbara livsstils- och andra riskfaktorer. Läkemedelsbehandling kan lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers demens men inte påverka förloppet. Andra typer av sjukdomen är vaskulär demens, Lewykroppsdemens, frontotemporal demenssjukdom och blanddemens.

Den snabba ökningen av antalet personer som lever med demens medför betydande sociala och ekonomiska konsekvenser i många länder. Det finns i nuläget inte någon medicin som kan stoppa eller reversera sjukdomsförloppet, och förebyggande åtgärder har lyfts fram som avgörande för att bromsa den globala ökningen. De nya riktlinjerna från WHO ger vårdgivare och beslutsfattare en kunskapsbas för att kunna vidta folkhälsoåtgärder med syfte att minska risken för kognitiv nedsättning och demens.

I WHOs riktlinjer lyfter man fram åtgärder med god vetenskaplig evidens för att förebygga demensutveckling. Det handlar framförallt om en hälsosam livsstil.
– Regelbunden motion
– Avstå från rökning och skadligt bruk av alkohol.
– Äta en hälsosam diet och hålla en normal vikt.
– Bibehålla normalt blodtryck, kolesterolhalt och blodsocker.
– Ytterligare riskfaktorer som kan åtgärdas utgör depression, låg utbildning, social isolering och kognitiv inaktivitet.

I Sverige insjuknar 20 – 25 000 personer per år i demenssjukdomar och cirka 130 – 150 000 personer lever med sjukdomen. Detta antal förväntas dubbleras inom de närmsta åren.

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2016. Där trycker man på vikten av att patienterna genomgår en utredning för att finna eventuella andra behandlingsbara tillstånd och för att ställa en riktig diagnos, samt att man gör en vård- och omsorgsutredning. En basal demensutredning är första steget och sker ofta i primärvården. Utvidgad utredning görs av specialmottagningar.

I en utvärdering av implementeringen av de föreslagna åtgärderna i riktlinjerna kommenterar Socialstyrelsen 2018 att fler patienter numera utreds och behandlas med läkemedel för Alzheimer men att stora skillnader i vården finns och förbättringar föreslås.

Svensk/finska professorn Miia Kivipelto, Karolinska sjukhuset, Solna, Karolinska Institutet och hennes forskargrupp – the Nordic Brain Network – bidrog i arbetet med att utveckla WHOs riktlinjer. Hon har också startat den kognitiva mottagning på Karolinska sjukhuset, Solna, i Stockholm där man numera utreder patienter på en vecka i stället för som tidigare tre månader. Man påbörjar utredningen på måndagen och på fredagen får man sin diagnos. Mottagningen riktar sig till patienter under 70 år och utredningen inkluderar läkarbesök, neuropsykolog, provtagning, lumbalpunktion, eventuellt besök hos logoped och arbetsterapeut.

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/demens/

WHO

Socialstyrelsen:
www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/demens
www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer

Gonorré ökar kraftigt i Sverige och globalt

Gonorré ökar i Sverige, Europa och globalt. På grund av ökande antibiotikaresistens finns risk för att sjukdomen inte kommer att vara behandlingsbar med antibiotika i framtiden.

Folkhälsomyndighetens epidemiologiska årsrapport 2018 visar att de flesta smittsamma sjukdomar i Sverige har en stabil förekomst. Ett av undantagen är gonorré.

2550 fall inrapporterades i Sverige under förra året, och det är en ökning med 44 %. Antalet fall har ökat under hela 2000-talet. Ökningen är störst hos män som har sex med män.

ECDC (European Center for Disease Prevention and Control) rapporterar att gonorré fortsätter att öka i 20 av 28 länder i EU och ökningen är mest markant i norra Europa, till exempel Sverige och Finland som bägge har > 40 % ökning. Närmare 90 000 fall rapporterades under 2017. Även i de europeiska länderna ökar sjukdomen mest hos män som har sex med män och de utgör nu närmare hälften av fallen (47 %).

WHO uppmärksammar i sitt nyhetsbrev i juni att mer än en miljon människor i åldrarna 15 – 49 år smittas varje dag av de fyra botbara STI (Sexually transmitted Infection). 376 miljoner nya fall detekteras årligen av klamydia (127 M), gonorré (87 M), syfilis (6,3 M) och trichomonas (156 M). Även här rapporteras en ökning och man poängterar risken för utvidgad antibiotikaresistens.

Gonorré-infektionen kan ha olika lokalisationer: Hos män är uretrit vanligast, även som uppåtstigande infektion med epidydimit, prostatit, vesikulit. Hos kvinnor är cervicit vanligast eventuellt komplicerat av uppåtstigande infektion med salpingit, endometrit. Även bartolinit förekommer. Övriga lokalisationer är svalg, rektum, konjuktiva. Infektionen kan även vara disseminerad med feber, artrit och hudmanifestationer. Provtagning med NAAT, odling och/eller direktmikroskopi bör därför tas från flera lokalisationer. Odling skall alltid tas innan behandling sätts in. Det är lämpligt att provta även för andra sexuellt överförda infektioner samtidigt.

Behandlingen sker oftast med endos ceftriaxone intramuskulärt. Behandlingen varierar beroende på infektionens lokalisation och den aktuella bakteriens resistensmönster. Andra alternativ är spektinomycin, ciprofloxacin, azitromycin. Uppföljning med NAAT och odling skall alltid ske efter behandling.

Gonorré är anmälningspliktigt och smittspårning ska alltid ske. På grund av snabb resistensutveckling hos bakterien finns risk att man i framtiden inte kommer kunna behandla med antibiotika. Det är viktigt att behandlingen sker av, eller i samråd med, venerologisk enhet.

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/gonorr/

Behandlingsrekommendationer om Sexuellt överförda bakteriella infektioner hos läkemedelsverket från 2015: Lakemedelsverket.se

Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se

European Centre for Disease Prevention and Control: ecdc.europa.eu

WHO: www.who.int/news-room

Nytillkommet vårdprogram för Akut Onkologi

Allt fler patienter lever med cancer i Sverige och komplikationer, seneffekter till behandling och cancerrelaterade symtom handläggs ofta inom primärvården långt ifrån onkologiska centra. RCC har tagit fram handfasta råd för handläggning av akuta symtom hos cancerpatienter.

Drygt 60 000 personer i Sverige kommer i år att få en cancerdiagnos. Behandlingsmetoder och överlevnadssiffror förbättras kontinuerligt, allt fler lever längre med sin cancer, vilket gör att det totala antalet cancerpatienter ökar.

Stat och landstingen gör i Sverige en gemensam satsning på den nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum (RCC). RCC samarbetar på nationell nivå för att tillsammans med landsting och regioner skapa en mer jämlik cancervård i hela landet. Inom ramen för RCC tar man fram nationella vårdprogram i syfte att förkorta väntetider och
förbättra vården.

Många patienter får sin cancerbehandling på centraliserade enheter. Men komplikationer, seneffekter och symtom som har anknytning till cancersjukdomen kommer att omhändertas på patientens hemort, ofta inom primärvården. Av detta skäl har RCC tagit fram ett vårdprogram för Akut Onkologi med målgrupp sjukvårdspersonal utanför de behandlande klinikerna. Syftet med vårdprogrammet är att uppmärksamma allvarliga symtom och tillstånd hos cancerpatienter där akuta åtgärder är nödvändiga. Detta oavsett var i vården patienten söker.

Nitton olika sjukdomstillstånd behandlas som till exempel anemi, blödning, neutropen feber, lungemboli/trombos, hyperkalcemi, tarmobstruktion. Fokus för genomgångarna är handfast information/råd kring symtom och initial handläggning.

Läs mer: www.cancercentrum.se

Fästingarna har vaknat och med dem ökar spridningen av bl.a. borrelia och TBE

Säsongen har börjat och diagnos och behandling av fästingburna infektioner är högaktuellt. Hög tid för vaccination för TBE.

Ixodes ricinus, vår vanligaste fästing.
Fästingar är aktiva när temperaturen stiger över 5 grader vilket innebär att säsongen varar från mars till november. Tre utvecklingsstadier genomgår den vanligaste fästingarten i Sverige, Ixodes ricinus, från larv till nymf till vuxen fästing. Mellan varje stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare. Då den hittar sitt värddjur, däggdjur, fågel eller kräldjur, reagerar den på rörelse, koldioxid eller dofter eftersom den saknar ögon. Bäst trivs den i fuktig och skuggig miljö. Honan lägger ca. 2000 ägg efter sin tredje måltid varefter hon dör.

Vår svenska fästing är bärare av ett flertal arter av patogena borreliaarter: B. burgdorferi, B garinii och B afzelii, vilka orsakar Lyme-borrelios. Även B. lusitaniae och B. valaisiana misstänks vara patogena. Ytterligare sjukdomsorsakande agens kan spridas via fästingar: TBE-viruset, bakterierna Anaplasma phagocytophilum, Neoehrlichia mikuensis, Rickettsia helvetica och Francisella tularensis samt protozoerna Babesia divergens och Babesia microti.

Skydd mot fästingöverförda sjukdomar är att bära täckande kläder med långa ärmar och ben och att dagligen kontrollera och avlägsna fästingar på kroppen. Mygg och insektsmedel skyddar ej.

Läs mer om fästingar på Naturhistoriska Riksmuseets hemsida www.nrm.se

TickBorneEncephalitis TBE
TBE-viruset överförs tämligen omgående vid fästingbett. Risken att bli smittad av ett enskilt bett är liten då endast ett fåtal procent av fästingarna är bärare av viruset. Hos 10-30 % av de smittade uppträder en influensalik sjukdomsbild efter 4-10 (-28) dagar och varar i upp till en vecka. En andra fas med mengoencephalit uppträder hos 20-30 % som hos cirka en tredjedel kan ge bestående framförallt kognitiva restsymtom men även sällsynta bestående pareser.

Antalet fall i Sverige stiger och 2018 anmäldes 385 st. De festa fallen rapporteras från östra och södra Sverige framförallt i skärgården och kring Mälaren men en geografisk spridning i Sverige gör att TBE-fall 2018 rapporterades i alla landsting utom Västerbotten. Flest fall återfanns i Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Södermanland. TBE är en anmälningspliktig sjukdom.

Det finns ingen behandling utom symtomatisk men vaccination är effektivt. Grundvaccinationen mot TBE består av tre doser, två doser med 1–3 månaders mellanrum och därefter tredje dosen 5 – 12 månader efter dos 2. En fjärde dos tre år efter tredje dosen och därefter en dos vart femte år. Personer >50 år och personer med nedsatt immunförsvar följer särskilt schema. Vaccination rekommenderas från ett års ålder till personer som bor i riskområden och/eller vistas mycket i skog och mark.

Vaccinationsinformation: www.vardgivarguiden.se

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/tbe-infektion/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/

Borrelia
Ungefär 10–20 % av fästingarna bär på borreliabakterier. På grund av att det tar 1–2 dygn innan smittämnet, som finns i fästingens tarmkanal, överförs är risken att insjukna i borrelia förhållandevis liten. Trots detta smittas ca. 10000 personer årligen med borrelia.

Sjukdomsbilder vid Borreliasmitta
Erytema Migrans: expanderande rodnad som är större än fem centimeter i diameter eventuellt med central uppklarning och uppkommer 1-4 veckor efter fästingbettet. Eventuellt även sjukdomskänsla och feber. Inkubationstid 1-90 dagar, vanligast 1-4 veckor efter fästingbett. Diagnosen är klinisk. Multipla erytem kan förekomma.
Artrit: uppträder efter ca 6 månader. Drabbar ofta stora leder men kan även ge migrerande artralgier/myalgier.
Acrodermatit: uppträder månader, år efter primärinfektion och ger blåröd missfärgning av huden framförallt på sträcksidan av extremiteter, ofta kombinerat med artralgier/myalgier samt perifer neuropati.
Lymfocytom: Blåröd tumör <5 cm ofta på öronsnibb, mamill, scrotum uppkommer ofta relativt snart efter bett. Barn drabbas oftare.
Perifer facialispares: som del i neuroborrelios.
Neuroborrelios med meningit eller radikulitsymtom som kommer 1-3 månder efter fästingbett.

Läs mer om behandling och utredning på
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/borrelia-primarstadiet-erythema-migrans-em/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/borreliainfektion-/
Llakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Borrelia-rek

Ovanliga sjukdomar som sprids med fästingar
Ett antal ovanligare sjukdomar överförs också med fästingar i Sverige:
Ehrlichios och Rikettsios, Infektion med candidatus neoehrlichia mikurensis (”Neosjukdomen”), Tularemi, Babesios.

Läs mer:
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/fastingfeber-ehrlichios-human-granulocytar-2/
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/tularemi-harpest/
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/sommarfeber-sommarforkylning-sommarinfektion/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/ehrlichios/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/harpest/
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/babesios/

Socialstyrelsen statistik över dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar visar att zopiklon är den enskilt vanligaste förekommande substansen men att det ofta rör sig om flera olika substanser där opioder är framträdande

Ca 900 personer per år dog till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar per år visar Socialstyrelsens sammanställning från 2012-2017. Zopiklon var det enskilt vanligaste förekommande medlet.

Suicid utgjorde en dryg fjärdedel av dessa dödsfall där ar zopiklon, propiomazin, men även opioder som tramadol och oxikodon var vanligast. Kvinnor var överrepresenterade bland suiciden.

Hälften av dödsfallen utgjordes av olycksfall där män var mest representerade. Här var opioder med buprinorfin, heroin, metadon men även olika fentanylanaloger som de vanligast förekommande. Pregabalin fanns representerat ffa i gruppen olycksfall.

Över hälften hade två eller fler substanser i kroppen. Alprozalam och buprenorfin var den vanligaste kombinationen bland olycksfallen medan zopiklon och propiomazin var vanligast bland suiciden.

Mellan könen fanns en påtaglig skillnad i ålder bland dödsfallen, där männen generellt var yngre än kvinnorna.

HPV vaccination till pojkar rekommenderas av Folkhälsomyndigheten

2010 infördes allmän vaccination av flickor mot HPV (humant papillomvirus) med främsta syfte att skydda mot cervixcancer. Då flera cancerformer hos båda könen har nu knutits till HPV rekommenderar Folkhälsomyndigheten därför att vaccinationen utvidgas till att även gälla pojkar.

HPV är en vanligt förekommande virusfamilj med över 150 typer som infekterar epitelceller och kan ge tex vanliga vårtor i huden. De flesta smittas nån gång under sin livstid. Ca 40 typer infekterar istället mucosaceller. Denna typ av HPV-infektion är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen och hos de flesta läker infektionen ut utan restsymtom. Hos några består infektionen och ger en ökad risk för cervix-, vaginal- och vulvacancer hos kvinnor och peniscancer hos män samt orofaryngeal och anal cancer hos bägge könen. Högrisk HPV 16 och 18 orsakar 80% av HPV-relaterad cancer. Årligen drabbas 300 män och över 700 kvinnor av denna cancerform. Det finns ingen behandling för HPV-infektion och kondom skyddar bara delvis mot smitta.

För kvinnor finns screening för cellförändringar i cervix sedan 1960-talet. Detta har sänkt cervixcancerincindensen med 50%. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen har resulterat i ett nytt nationellt vårdprogram för screening för HPV-infektion/livmoderhalscancer 2017 som omfattar kvinnor 23-64 år. Motsvarande screening för HPV-infektion hos män finns ej.

Det finns tre olika typer av vaccin som skyddar mot vissa av de 13 cancerframkallande typer av viruset. Någon av dessa ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds flickor födda 1999 och senare i åk 5 och 6. Det ges oftast i två doser. Äldre flickor och pojkar kan vaccineras men får betala själva.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kompletterande underlag om att utvidga den allmänna vaccinationen till även pojkar som publicerats i april 2019 och frågan ligger nu hos Regeringskansliet för beredning.

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/gynekologisk-halsokontroll
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/kondylom
www.cdc.gov/hpv/index.html

Vaccin mot magsjukeviruset Rotavirus införs i det allmänna vaccinationsprogrammet från 1 september 2019

Gastroenterit orsakad av Rotavirus är den vanligaste gastroenteriten bland små barn och medför en hög sjukdomsbörda i samhället. Nästan alla barn kommer att ha insjuknat innan 5 års ålder men vanligast förekommer infektionen mellan 6 – 36 månader ålder.

Sjukdomen debuterar snabbt med kräkningar och vattentunna diarréer. Feber har ca hälften av barnen och även buksmärtor förekommer. Den viktigaste behandlingen är att upprätthålla god vätske- och elektrolytbalans.

I Folkhälsomyndighetens rapport uppskattas att årligen i Sverige över 2 000 barn under fem år sjukhusvårdas för rotavirusinfektion och att det orsakar 3 700 akutmottagningsbesök, 14 000 primärvårdsbesök och 30 000 behandlas i hemmet. Vaccinationen beräknas kunna minska antalet sjukhusvårdade barn med 90 procent och antalet besök i akutmottagningar och primärvården med 74–80 procent för rotavirusinfektioner.

Det finns två typer av vaccin som bägge är levande försvagat virus, och vaccination är effektiv till 90%. Den skyddar även syskon och vuxna och ger därigenom en sk flockimmunitet. Vaccination ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor och andra dosen när barnet är 3 månader. Skyddet varar i 3 – 4 år.

Globalt orsakar Rotavirusinfektionen svår sjukdom ffa hos små barn i låginkomstländer, med över 200 000 dödsfall årligen 2013. WHO har nu observerat en sjunkande mortalitet då över 90 länder har infört allmän vaccination mot rotavirus

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer
www.cdc.gov/rotavirus
www.who.int/immunization/diseases/rotavirus

Folkhälsomyndighetens veckorapport om influensa, RS virus och Calici

Vinterkräksjuka och influensa minskar nu, RSVaktiviteten fortsatt hög.

Vinterkräksjukan Calici
Ökningen av antalet fall av Calici börjar relativt förutsägbart vid v 41 – 43 i samhället, når en topp under veckorna 4-16 för att sedan falla till låga nivåer till cirka v.22. Även denna säsong har uppvisat detta mönster, även om det har varit en mildare säsong jämfört med de tre senaste åren. Vecka 9 minskade antalet laboratorierapporterade fall jämfört med veckan innan.

www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/vinterkraksjukan/

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/calicivirus-noro-och-sapovirus/

www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/calicivirus-veckorapporter/sasong-20182019/

Influensa
Influensaaktiviteten är avtagande men fortfarande ment trots detta förväntas många individer insjukna kommande veckor. Hittills under säsongen har 188 intensivvårdade patienter med influensa, uteslutande influensa A, rapporterats. I övriga Skandinavien samt i Europa avtar influensaaktiviteten också.
Samtliga övervakningssystem visar att influensan nådde sin topp under vecka 6, och att den här säsongen blev medelhög jämfört med de tre tidigare säsongerna. Förra året var influensafallen betydligt fler vid samma tidpunkt.
Det som präglat säsongen har varit att antalet sjuka barn under 5 år har varit överrepresenterade bland insjuknade jämfört med tidigare år. Detta beror på att influensa av typen A(H1N1)pdm09 har dominerat och att detta virus även fanns under säsongen 2015/2016. Därigenom kan man anta att en del av befolkningen fortfarande har ett visst skydd.

www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/aktuell-influensarapport/

www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/influensa/

RSV
Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) avtog under vecka 9 men aktiviteten är fortfarande på en hög nivå. En fortsatt hög RSV-aktivitet väntas under kommande veckor. De flesta fallen har påvisats i åldersgruppen 0-4 år (56 procent), varav spädbarn (under 1 år) står för majoriteten av fallen (60 procent).

www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/rsv-veckorapporter/

Se behandlingsöversikten för RSV här

Läkemedelsverket varnar för bantningspiller som finns att köpa via nätet

Läkemedelsverket uppmanar konsumenter at vara försiktiga vid köp av bantningsmedel från nätet och aldrig handla från anonyma försäljare. Produkterna innehåller ofta läkemedelssubstanser eller t.o.m. otillåtna medel trots att de utges för att vara ”all natural”.

Nu varnar man för användandet av bantningsmedlet ”Natural Max Slimming”, salufört via en Facebookgrupp, då produkten innehåller bl.a. sibutramin som kan öka blodtrycket och puls och innebära risk för allvarliga hjärtkärlproblem och stroke. Substansen har tidigare ingått i godkända läkemedel för behandling av övervikt, men som drogs in från marknaden 2010 av säkerhetsskäl.

https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2019/Varning-for-Natural-Max-Slimming-/

Läkemedelsverket har också en sida riktad till allmänheten med information om bantningsprodukter.
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-kopa-lakemedel/Pa-Internet/Kopa-bantningspiller-pa-natet/

Innehållet i produkterna är helt okontrollerade, de kan vara tillverkade under ohygieniska förhållanden och innehålla otillåtna och skadliga ämnen. Substanser som hittats i bantningsprodukter är t.ex. sibutamin, dinnitrofenol, senna, sköldkörtelhormon, efedrin, antidepressiva, potenshöjande medel.

Uppdaterad broschyr med Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård publicerades 5 mars

Läkemedelsverket, Nationell ar betsgrupp STRAMA och Folkhälsomyndigheten har förnyat denna publikation som funnits i nio år. Den är tänkt som ett stöd för patientsäker handläggning och för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Information om tecken på allvarlig infektion hos barn och vuxna är en viktig del av innehållet samt praktiska handfasta råd för att bedöma och behandla akut mediaotit, rinosinuit, faryngotonsillit, akut bronkit och pneumoni, akut exacerbation av KOL, urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner, sexuellt överförbara bakteriella infektioner.

Broschyren finns att ladda ner på www.folkhalsomyndigheten.se

Världshälsoorganisationen WHO uppmärksammade World Hearing Day 3 mars och uppmanar till att testa hörseln regelbundet

Nästan 50 % av tonåringar och unga vuxna löper risk att få en hörselnedsättning pga långvarig och ohälsosam användning av personliga ljudapparater och exposition för skadliga ljudnivåer i samband med konserter mm. Under temat “Make listening safe” vill WHO uppmärksamma det ökande problemet och betydelsen av tidig identifikation och intervention för hörselnedsättning.

Globalt växer antalet personer med hörselnedsättning snabbt. I nuläget beräknas omkring 5 % av världens befolkning, 466 miljoner människor (432 M vuxna och 34 M barn), ha en handikappande hörselnedsättning, framförallt i låg- och medelinkomstländer. Denna siffra förväntas öka till 900 M personer år 2050. Det beräknas att omkring hälften av dessa fall kan undvikas via folkhälsoinsatser. I nuläget är den årliga kostnaden för obehandlad hörselnedsättning 750 miljard dollar.

Även inom EU uppmärksammas den ökande risken för hörselnedsättning. Över 22 miljoner människor i EU-länderna har inte fått den hörselvård de behöver. En aktuell rapport från organisationen Hear-it AISBL visa att sänkt livskvalitet och arbetslöshet bland hörselskadade beräknas kosta 185 miljarder euro per år.

”Make listening safe” – initiativet innehåller t.ex. rekommendationer för att begränsa ljudexpositionen via personliga ljudapparater och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet och därigenom förändra lyssningsvanor.

För att göra personliga ljudapparater säkrare har WHO och International Telecommunication Union (ITU) tagit fram en ny internationell standard för tillverkning/användande. Den har utvecklats av experter inom organisationerna i samråd med ledarende expertis inom området och innehåller bla metoder att monitorera ljudnivå och duration av lyssnande, personliga profiler, metoder för ljudbegränsning. WHO rekommenderar myndigheter och tillverkare att tillämpa denna standard.

I Sverige uppmanar Hörselskadades Förbund allmänheten att man testar hörseln regelbundet. Detta kan man göra med hjälp av digitala screeningtest som tex HRFs Hörseltestaren http://horseltestaren.se/

Fördjupning
Hörseltestaren Horseltestaren.se

Hörselskadades Riksförbund. Ny rapport. Brist på Hörselvård kan stå EU dyrt.
https://hrf.se/ny-rapport-brist-pa-horselvard-star-eu-dyrt/

WHO: Toolkit for safe listening devices and systems. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/280086/9789241515283-eng.pdf

WHO: Deafness and hearing loss. www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/deafness-and-hearing-loss

För patienter
www.doktorn.com/artikel/hörselnedsättning

RS-virusinfektioner ökar

Fler fall av RSV (respiratoriskt syncytial virus) rapporteras under februari från Folkhälsomyndigheten. Det är ett av våra vanligaste luftvägsvirus. Hos spädbarn, men även immunsupprimerade och äldre, kan RSV orsaka allvarlig nedre luftvägsinfektion.

Folkhälsomyndighetens övervakning av RSV visar en ökning av antalet fall under februari.

RSV är ett vanligt förkylningsvirus som de flesta barn har genomgått vid två års ålder. Antikropparna ger inte bestående immunitet så att upprepade infektioner är vanliga.

Infektionen uppträder i årliga epidemier under vinterhalvåret med kraftigare epidemier som kommer tidigare på säsongen vartannat år. Sjukdomen är inte anmälningspliktig men Folkhälsomyndigheten får frivillig rapportering från laboratorier och sammanställer infektionsläget veckovis under säsongen.

Spridningen sker via luftvägssekret vid nära kontakt med infekterade personer eller föremål. För aerosolsmitta krävs stora virusmängder. Smittsamheten varar omkring 3-8 dagar men det förekommer längre smittsamhet hos immunosupprimerade patienter.

Symtom:
Feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. Vid det första infektionstillfället får drygt en fjärdedel av barnen tecken på lunginflammation eller obstruktiva besvär som vid astma (bronkiolit).

Kliniska fynd och symtom som indikerar ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid RSV-infektion hos spädbarn är snabb, ytlig andning och hypoxi tidigt i sjukdomsförloppet, slöhet och apnéattacker, dåligt näringsintag och dehydrering.

En till två procent av RSV-infekterade spädbarn behöver vårdas på sjukhus. Hos 10–15 % av dessa kan intensivvård krävas.

Hos intensivvårdade barn förekommer sekundär bakteriell pneumoni hos 20–30 %.

De flesta av infektionerna läker ut på en till två veckor.

I hög ålder, särskilt hos individer med samsjuklighet t.ex. KOL, ökar risken för nedre luftvägsinfektion. Sekundär bakteriell pneumoni förekommer hos cirka 10 % sjukhusvårdkrävande äldre personer. Gravt immunsupprimerade patienter, allogent stamcellstransplanterade i synnerhet, har hög risk för komplikationer med pneumoni och livshotande förlopp.

Diagnos:
RS-virus diagnostiseras med olika diagnostiska snabbmetoder som ger svar samma dag. Provmaterial är sekret från nässvalget.

Förebyggande åtgärder för spädbarn

Information till föräldrar om allmän infektionsprofylax, rökfri miljö, bröstmjölksuppfödning.

Noggrann handhygien – särskilt vid symtom på luftvägsinfektion.

Undvik under vintersäsongen, så långt möjligt, nära kontakt mellan de yngsta spädbarnen och småbarn som vistas i större barngrupper.

Något vaccin är ännu inte tillgängligt.

Specifik profylax med monoklonala antikroppar (palivizumab ) övervägs till barn <2 år i riskgrupper som tex allvarligt hjärtsjukdom, allvarlig lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi, underburenhet.

Behandling
Symtomatisk och understödjande i de flesta fall.

Läs mer på www.folkhälsomyndigheten.se

Läs mer på www.lakemedelsverket.se

Naloxon och utbildningsinsats om opioidöverdos till personer med opioidberoende samt deras anhöriga

Hälso- och sjukvården bör erbjuda morfinantagonisten naloxon tillsamans med en utbildningsinsats till personer med opioidberoende och risk för överdos och deras anhöriga. Detta ingick i den uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende som Socialstyrelsen publicerade 29 jan.

Opiodöverdos orsakar i Sverige ca 900 dödsfall och 69 000 dödsfall globalt per år.

Naloxon är en opioidantagonist som effektivt häver effekten av opioider. Det har inga opioida egenskaper och används inte för att behandla beroendetillstånd. Åtgärden har en livräddande effekt, samtidigt som biverkningarna är begränsade.

Redan 2014 utfärdade WHO rekommendationen i sina guidelines att opiodberoende personer och deras anhöriga bör få tillgång till naloxone samt utbildning för att hantera en opioidöverdos.

År 2016 godkändes naloxone i form av en förfylld spruta avsedd för intramuskulär injektion (Prenoxad®) och 2017 godkändes en nässpray med naloxon (Nyxoid®). Läkemedlen är godkända för användning av både sjukvårdspersonal och icke sjukvårdsutbildade personer. I november 2018 utfärdade Socialstyrelsen nya föreskrifter med behörighet för sjuksköterskor att förskriva naloxone.

Socialstyrelsen har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram dels ett material med samtalsstöd till personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels en informationsfolder som kan delas ut till brukare och deras anhöriga. Naloxon ska kunna förskrivas och delas ut vid förskrivningstillfället.

Läs mer på www.socialstyrelsen.se

Läs mer på www.who.int

Se behandlingsöversikten för överdos av opiat här

Nya nationella riktlinjer vid endometrios

Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i Sverige och debuterar i tonåren. Ca 100000 kvinnor i Sveriges lider av allvarliga symtom och sjukdomen orsakar förutom lidande för patienten också stora samhällskostnader genom vårdkostnader och sjukskrivning. Kardinalsymtomet är svår mensvärk men kan och vara djup samlagssmärta, problem med urinblåsan, smärta vid tarmtömning, kronisk buk- och bäckensmärta och fertilitetsproblem. Det tar lång tid tills rätt diagnos bir satt och patienterna blir ofta missförstådda i vården.

Socialstyrelsen har publicerat Nationella Riktlinjer för vård vid endometrios i dec 2018. Man har också tagit fram indikatorer för att kunna utvärdera vården framöver och ett informations- och utbildningsmaterial i form av filmer och broschyrer riktade till vårdpersonal.

Det viktigaste är tidig diagnostik och insatt behandling och god uppföljning.

Basen i den medikamentella behandlingen är smärtlindring med cox-hämmare och paracetamol samt hormonterapi med monofasiska kombinerade preventivmedel eller gestagener. Monofasiska kombinerade preventivmedel får patienten ta kontinuerligt eller med få avbrott (långcykelbehandling), för att uppnå amenorré och anovulation.

Icke-medikamentell behandling inkluderar fysioterapi, fysisk aktivitet,TENS, akupunktur mm. Multiprofesionellt stöd och uppföljning är viktiga komponenter.

Hormonell kombinationsbehandling med hormonspiral är nästa steg och därefter behandling med GnRH-agonist.
Vid smärta som stör nattsömnen erbjuds KBT, antidepressiva med sedativ effekt eller melatonin.

Vid smärtsensitering och utveckling av kronisk smärttillstånd kan behandlingen tricykliska antidepressiva, antiepileptika eller svaga opioider bli aktuell.

Ytterligare rekommendationer inkluderar diagnostik, uppföljning och hantering av akuta smärtskov, psykiatrisk samsjuklighet mm.

Läs mer på www.socialstyrelsen.se

Se behandlingsöversikten för endometrios här

Influensa – veckorapport från Folkhälsomyndigheten v.2

Influensa – veckorapport från Folkhälsomyndigheten v.2

Vaccinering och postexpositionsprofylax.

I den senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten för vecka 2 rapporteras om att aktiviteten är fortsatt låg. Under vecka 2 rapporterades 685 fall av influensa, varav 683 fall influensa A och 2 fall influensa B. Förväntningen är att aktiviteten nu kommer att öka. Säsongen brukar börja i slutet på dec, spridningen minskar under julen för att öka i januari och ha en peak i feb.

Pga kraftigt ökad efterfrågan restnoterades samtliga inaktiverade influensavacciner under hösten i Sverige. Under jan 2019 levereras dock 48000 nya doser av vaccinet Vaxigrip Tetra och fördelas ut på landstingen. Tillgången är ojämn över landstingen.

Folkhälsomyndighetens sammanställning visar att 47,4 procent av personer 65 år och äldre vaccinerat sig fram till och med slutet på december 2018 och att fler personer ur samtliga åldersgrupper hart vaccinerat sig.

Rekommendationen är att i fösta hand vaccinera riskgrupperna. För dessa är det nu hög tid att vaccinera sig.
Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  • personer över 65 års ålder
  • gravida efter graviditetsvecka 16
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma, andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder), kronisk lever- eller njursvikt, diabetes mellitus, tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Även hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter bör erbjudas vaccination.

Skyddet av vaccinet år hos äldre endast ca 50% och detta innebär att den vaccinerade individen fortfarande kan bli sjuk men få ett lindrigare sjukdomsförlopp.

Vid exposition för influensa rekommenderas för riskgrupperna kontakt med sjukvården för ev postexpositionsprofylax med antiviral terapi. Två neuraminidashämmare, oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza), finns godkända för behandling av och profylax mot influensa A och B.

Följ Folkhälsomyndighetens veckorapporter på www.folkhalsomyndigheten.se

Se behandlingsöversikten för influensa här