I en ny rapport har SBU utvärderat metoder för att behandla gravida med extremt graviditetsillamående – hyperemesis gravidarum. Trots att tillståndet drabbar en av hundra gravida saknas välgjorda forskningsstudier kring behandling.
Enligt SBU-rapporten går det inte utifrån dagens forskningsunderlag att bedöma effekten av läkemedelsbehandling vid hyperemesis gravidarum. Eftersom orsaken till hyperemesis inte är helt klarlagd är behandlingen främst symtomlindrande, men syftar också till att förhindra komplikationer. Den behandling som används i Sverige idag är i stort sett samma som vid andra former av svårt illamående. På Praktisk Medicin har vi en nyskriven behandlingsöversikt kring graviditetsillamående och hyperemesis gravidarum som tar upp symtom, behandlingsalternativ och handläggning.
SBU-rapportens slutsats är att effekten av behandling med läkemedel, kosttillskott, reglering av födointag samt olika sätt att återställa vätskebalansen hos uttorkade patienter vid hyperemesis inte kan bedömas på grund av att studierna är mycket få och resultaten har mycket låg tillförlitlighet. SBU fann ett begränsat vetenskapligt stöd för att akupressur, som tillägg till standardbehandling, möjligen har positiva effekter på illamående och kräkningar.
Fram tills nyligen fanns inte heller någon konsensus kring definitionen av hyperemesis gravidarum, vilket har medfört att det är svårt att jämföra olika studier. I september 2021 publicerades Windsor-definitionen, som genom Delphi-enkäter genomförda av forskare, specialister inom obstetrik/gynekologi, barnmorskor, dietister, allmänmedicinare och drabbade gravida, lade fram förslag till gemensam sjukdomsdefinition.
Förhoppningen är att en konsensus kring definitionen av hyperemesis gravidarum ska leda fram till fler och bättre kliniska studier med högre evidensgrad. Särskilt behövs studier som utvärderar läkemedel som är vanliga vid behandling av illamående i Sverige samt om kombinationsbehandling med dessa preparat är bättre än behandling med bara ett preparat. Författarna till SBU-rapporten understryker att den mycket låga tillförlitligheten i underlaget inte ska tolkas som att det är säkerställt att behandlingarna saknar effekt. Det betyder däremot att det behövs fortsatt forskning för att förbättra kunskapsläget om olika behandlingsmetoders effekter vid hyperemesis.
Upp till 85 procent av alla gravida kvinnor mår illa och kräks under första hälften av graviditeten. I Sverige drabbas cirka 4 000 kvinnor om året av den allvarligaste formen – hyperemesis gravidarum. Tillståndet är plågsamt för den drabbade kvinnan, och medför ofta att hon behöver sjukhusvård med vätsketillförsel och annan behandling i början av sin graviditet. För den gravida finns också risk för näringsbrist, organpåverkan, ökad risk att utveckla preeklampsi, depression samt PTSD. Hyperemesis gravidarum kan leda till att fostret får en låg födelsevikt i relation till graviditetslängden eller att det föds för tidigt.
Behandling av extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum) (sbu.se)
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 