Riskfaktorer för de neuropsykiatriska tillstånden autismspektrum och adhd har studerats i många sammanhang. I samband med den årliga NPF-dagen uppmärksammar Praktisk Medicin studier som visat att migration under graviditeten ökar risk för autism hos barnet.
Autism ses hos 1-2 procent av befolkningen och prevalensen har ökat de senaste decennierna. Etiologin är inte helt kartlagd, varför studier av omgivningsfaktorer är viktiga. Relativt etablerat är bland annat att ärftligheten är stor och att hög ålder hos föräldrar vid barnets födelse ökar risken. Vad gäller omgivningsfaktorer har bland andra toxinexponering, teratogener och prenatala infektioner antytts vara associerade med autism, då de modulerar redan existerande predisponerande genetiska faktorer. Ungefär en tredjedel av patienter med autismspektrumtillstånd har intellektuell funktionsnedsättning.
Autism och migration
I en populationsbaserad registerstudie publicerad i British Journal of Psychiatry 2012 (1) undersökte Magnusson et al. sambandet mellan autism och migration. Forskargruppen på Karolinska Institutet gick igenom registeruppgifter över alla cirka en halv miljon barn som bodde i Region Stockholm mellan 2001-2007. Via hälso- och habiliteringsdata identifierades cirka 5000 barn med autismspektrumtillstånd, varav en ganska jämn fördelning mellan hög- och lågfungerande. De fann att barn till föräldrar som migrerat hade ökad risk för lågfungerande autism, definierat som autism med intellektuell funktionsnedsättning (odds ratio [OR] = 1.5, 95% CI 1.3–1.7). Risken ökade när föräldrarna migrerat från regioner med lågt Human Development Index (ett mått på levnadsstandarden i ett land) och kulminerade när migrationen skedde runt graviditeten (OR = 2.3, 95% CI 1.7–3.0). En minskad risk för högfungerande autism, definierat som autism utan intellektuell funktionsnedsättning, observerades hos barn till migrerade föräldrar, oavsett varifrån de kom eller tajming av migrationen (crude OR = 0.5, 95% CI 0.5–0.6).
Autism och intellektuell funktionsnedsättning
Eftersom dessa resultat hypotetiskt skulle kunna innebära ett samband mellan migration och kognitiv funktionsnedsättning, snarare än med autism, gjordes en studie av samma forskargrupp, som publicerades 2021 i Acta Psychiatrica Scandinavica (2). Här studerades samband mellan 1) föräldrars migration, varifrån föräldrarna migrerade, tajming av barnets födelse i relation till moderns migration, föräldrarnas anledning till migration och 2) intellektuell funktionsnedsättning med eller utan autism.
Barn 0-17 år i Region Stockholm under 2001-2011 inkluderades i studien. Av 670 000 individer hade 3700 intellektuell funktionsnedsättning med autism (ID+ASD) och 5000 intellektuell funktionsnedsättning utan autism (ID-ASD). Barn med utlandsfödda föräldrar hade ökad risk för både ID+ASD (OR = 1.6, CI 1.5–1.8) och ID-ASD (OR = 1.9, CI 1.7–2.0) jämfört med barn med föräldrar med svenskfödda föräldrar. Om båda föräldrarna var födda utomlands var det en skyddande faktor för ID+ASD (men inte ID-ASD) om barnet föddes innan eller fyra år efter moderns migration. De fann att associationerna med ID+/-ASD var starkare om föräldrarna kom från låg- eller medelinkomstländer och migrerade av andra anledningar än jobb eller studier. Sammanfattningsvis antydde alltså studien ett samband mellan miljöfaktorer under graviditet relaterade till migration och barn med intellektuell funktionsnedsättning med autism.
Anledningen okänd
En systematisk review från 2020 (3) påvisade ökad risk för autismspektrum tillstånd med intellektuell funktionsnedsättning och minskad risk för autism utan intellektuell funktionsnedsättning hos migranter, barn till migranter och etniska minoriteter. Associationerna var mer uttalade hos barn till mödrar som migrerat från låginkomstländer.
Bildkälla: Karolinska Institutet
Cecilia Magnusson, professor på institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet samt huvudförfattare eller medförfattare till samtliga tre studier, kommenterar resultaten till Praktisk Medicin.
-Vi vet inte vad sambandet mellan migration och autism beror på. Det är viktigt att försöka komma till botten med, och innan vi förstår i alla fall försöka optimera mödrahälsovård, förlossningsvård och barnhälsovård för dessa familjer.
I studierna hypotiserar man med stöd från evidensläget kring bland annat stress och infektioner hos modern under migration och nära därefter, som potentiell förklaring till ökning av autism hos barn som föds under denna period. Det poängteras dock att fler studier behövs för att bekräfta sambanden och för att dra slutsatser kring anledningen till att autism och intellektuell funktionsnedsättning är vanligare hos barn där modern migrerade från ett låginkomstland under graviditeten.
Referenser
- Magnusson C, Rai D, Goodman A, Lundberg M, Idring S, Svensson A, et al. Migration and autism spectrum disorder: population-based study. Br J Psychiatry. 2012 Aug;201:109–15.
- Morinaga M, Hollander A-C, Heuvelman H, Lundberg M, Dalman C, Rai D, et al. Migration and risk of intellectual disability with and without autism: A population-based cohort study. Acta Psychiatr Scand. 2021 Nov;144(5):487–500.
- Morinaga M, Rai D, Hollander A-C, Petros N, Dalman C, Magnusson C. Migration or ethnic minority status and risk of autism spectrum disorders and intellectual disability: systematic review. Eur J Public Health. 2021 Apr;31(2):304–12.
Läs mer
Behandlingsöversikt: autism
Patientinformation: www.doktorn.com
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 