Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Gynekologiska sjukdomar > Brösttumör – fördjupat avsnitt.

Brösttumör – fördjupat avsnitt.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Efter önskemål har redaktionsledningen valt att komplettera kapitlet med detta avsnitt författat av en erfaren röntgenläkare och mammograför. Behandlande läkare gör en självständig bedömning av utredningsnivån utifrån det enskilda fallet och lokala förutsättningar.

Symtom

Knöl i bröstet. Nytillkommen indragen bröstvårta eller andra partier av bröstet. Eksem på bröstvårtan eller ”apelsinskalshud”. Sekretion från bröstvårtan. Eventuellt smärta.

Orsak

Oftast fibroadenom/fibroadenos. Cystor. Cancer måste alltid uteslutas.

Status

Den klassiska bröstcancern ter sig som ett palpatoriskt fast, icke ömmande, ”ruckbart” parti med vanligaste lokalisation i övre laterala kvadranten.

Utredning

Tidig upptäckt är av yttersta vikt då mycket tyder på att många tumörer blir mer elakartade med ökande storlek. Brösttumörer mindre än 15 mm i storlek och utan spridning till lokala lymfkörtelstationer innebär i princip att patienten är botad efter genomgången operation.

Palpation är basala metoden, utförs alltid bilateralt och med kvinnan såväl sittande som liggande. Suspekt palpationsfynd räcker som enda kriterium för vidare utredning med biopsi även om både mammografi och ultraljud är utan anmärkning. Mammografi detekterar ej alla typer av brösttumörer. Även stora tumörer -väl palperbara- visualiseras ibland ej! Mammografi + ultraljud upptäcker 15-18% mer bröstcancer än enbart mammografi, framför allt hos kvinnor med uttalad fibroadenos. Socialstyrelsen rekommenderar mammografiscreening för kvinnor 40-74 år med 18 mån intervall om under 55 år. Äldre kvinnor med 2- årsintervall. Ultraljud kan inte ersätta mammografi men är ett utmärkt komplement. Ultraljud kan ej detektera mikroförkalkningar, dessa kan vara enda tecknet på debuterande cancer. Biopsi: FNB-finnålsbiopsi/core biopsi/-stereotaktisk biopsi. Vid mammografiskt påvisade mikroförkalkningar utan palpationsfynd bör provtagning ske med stereotaktisk biopsi. Trippeldiagnostik innebär palpation + mammografi + biopsi. Idag allt vanligare att komplettera med ultraljud.

Vid speciella frågeställningar kan vidareutredning efter samråd med röntgenolog ske med ductografi (innebärande kontrastingjutning -ej smärtsamt för patienten – i en lobs gångsystem via mamillen + bildtagning med mammografi) eller magnetkameraundersökning (utmärkt men kostsam metod).

Förslag på hur man kan hantera patienter utifrån olika förutsättningar:

Patient med icke ömmande distinkt palpationsfynd utan hudindragning: Vanligaste orsak är fibroadenom/cystor, men malignitet måste alltid misstänkas (OBS – föreligger dessutom hudindragning är sannolikheten för malignitet nära 100 %). Palpation + mammografi + ultraljud + alltid biopsi. Maligna tumörer kan helt imitera fibroadenom.

Patient med ultraljudsmässigt normal cysta + normalt aspirat: lugnande besked.

Patient med ömmande område utan distinkt palpationsfynd: Sannolikt fibroadenos. I första hand exspektans 2-4 veckor. Om smärtan avtar ingen vidare åtgärd. Om smärtan kvarstår/ökar är situationen vanligen ofarlig, men det är viktigt att lugna patienten: Mammografi.

Patient med ömmande område och palpationsfynd: Informera patienten om sannolika relationen till menscykeln. Sätt ett kryss på platsen, gör en storleksuppskattning. Rör inte området på 10-14 dagar. Om smärtan avtar och palpationsfyndet minskat vid förnyad självundersökning efter nämnda tidsintervall finns i regel ingen anledning till vidare åtgärd (körtelvävnad). Om kvarstående/förvärrade besvär: mammografi + ultraljud + biopsi. (Den relativt ovanliga cancerformen Medullärt Carcinom avviker från de flesta maligna brösttumörer då den är smärtsam, palpatoriskt mjuk och snabbväxande varför utredning med biopsi bör utföras på relativt vida indikationer i dessa fall av kvarstående besvär).

Patient med uttalad oro som enda symtom: Under 25 år: ultraljud + lugnande besked. Mellan 25-35 år: mammografi (enbildstagning), ev ultraljud, lugnande besked. Från 35 år och uppåt: mammografi + ultraljud + lugnande besked.

Patient med kliniskt misstänkt abscess/mastit: Vanligast hos ammande kvinnor. Abscesser behöver ej förlöpa med feber och/eller rodnad (vilket mastit vanligen gör), men kan medföra förstorade lymfkörtlar i axillen. Abscess kan ge invertering av bröstvårtan (att differentiera från indragning sekundärt till malignitet, där bröstvårtan ej fås fram trots manipulering). Mammografi + ultraljud (hos ammande kvinnor enbart ultraljud). Vid kliniskt konstaterad mastit som går i total regress efter behandling behövs i regel ingen uppföljning. Vid terapiresistent ”mastit” – misstänk alltid cancer. Mammografi + ultraljud + biopsi.

– Ammande pat med palpabel tumor är sannolikt ett galaktocele (mjölkfylld
cysta) vilken påvisas med ultraljud och biopseras/töms.

– Patient med persisterande serös/blodig sekretion från bröstvårtan utan övriga symtom: Benignt i knappt 95% vid serös sekretion. Vanlig orsak är papillom. Är sekretionen blodig dubbleras risken för underliggande malignitet. Mammografi + ductografi.

– Patient med persisterande sår/rodnad/hudförändring på/invid mammill/areola: Paget´s Disease/inflammatorisk cancer måste uteslutas. Mammografi + ultraljud + biopsi. Vid negativt fynd kompletteras med hudbiopsi via hudklinik.

– Patient med nytillkommen indragning av mammill/hud som enda symtom (utan palpationsfynd): Syns vanligen bäst när patienten sitter med armarna uppsträckta. Mammografi + ultraljud + biopsi. Vid negativt fynd (ibland beroende av lokal fettatrofi) bör man överväga kompletterande bedömning av bröstkirurg innan patienten ingår i vanliga rutiner för mammografiscreening.

– Patienter som opererats för bröstcancer: Initial uppföljning bestäms av opererande enhet. En vanlig rutin är kontroll med mammografi + ultraljud sex månader efter operation. Sedan årliga kontroller med mammografi + ultraljud (om opererande enhet ej anger annat). Vid symtom mellan kontrollerna kan ultraljud ofta lösa problemet.

Frikostighet med biopsier i dessa fall (dessa patienter löper större risk för såväl recidiv som risk för cancer i andra bröstet jämfört med normalpopulationen). Ofta föreligger svårighet att såväl palpatoriskt som radiologiskt differentiera mellan ärrvävnad och recidiv. MRT är då sannolikt bästa metoden, men av praktiska skäl används vanligen ultraljud med dopplerteknik samt biopsi på vida indikationer.

– Patient med stark hereditär belastning men utan symtom/palpationsfynd: Förslag till kontroller frånsett palpation: Under 25 år; ultraljud vid behov. Mellan 25-35 år; mammografi (enbildstagning vardera sidan) + ultraljud årligen. Från 35 år och uppåt; mammografi + ultraljud årligen.

– Patienter med bröstimplantat/proteser utan symtom eller vid misstanke om protesskada: Mammografi + ultraljud (alt enbart ultraljud). Att bröstproteser skadas i samband med mammografi är under normala omständigheter mycket ovanligt. Vanligtvis bildas en bindvävskapsel runt protesen med tiden, varför man brukar tala om ”inre” och ”yttre” protesruptur. Inre isolerad protesskada/ruptur (vanligen symtomlös) syns ej på mammografi och påvisas med ultraljud, ev MRT. Yttre + inre protesruptur med partiellt silikonläckage ut i vävnaden framställs bäst med mammografi, ev ultraljud. Vid misstanke om total protesruptur (både silikon och koksalt) ses detta bäst med mammografi.

– Patienter som hormonsubstituerats under längre tid (5-20 år) och utan symtom: Officiella rekommendationer är mammografi (screening) av symtomlösa kvinnor mellan 40-55 år med 18 mån intervall. Äldre kvinnor rek mammografi med 2- årsintervall till 74 år.

Hormonsubstituerade kvinnor löper en större risk än icke hormonsubstituerade att utveckla bröstcancer. Riskökning cirka 1,5% (en ökning från 7,5-9%) i 60-årsåldern.

Den hormonsubstituerade gruppen kvinnor förefaller ha lägre dödlighet i sin bröstcancer och lever generellt sett längre än icke hormonsubstituerade kvinnor. Orsakerna anses vara tidigare upptäckt (ökad självundersökning/läkarkontakt) och att brösttumörer hos dessa kvinnor har ett gynnsammare förlopp (östrogen-receptorpositiva), samt att dödligheten i framför allt hjärt-kärlsjukdomar minskar vid hormonbehandling.

– Män med ömmande/icke ömmande palpationsfynd under mammill/areola: Vanligaste orsak är gynekomasti. Ömmande bröstvårtor vanligt hos tonårspojkar.

– Bröstcancer hos män är relativt ovanligt, men då det förekommer är förloppet ofta aggressivare än hos kvinnor.

Orsak till manlig bröstcancer är ofta höjda östrogennivåer till följd av ex v leverskador, fetma, alkoholmissbruk, östrogenbehandling mot prostatacancer, Klinefelter´s störning av könskörtel.

Utredning med mammografi + ultraljud + biopsi.

Behandling

Behandling med mastektomi samt antihormonell terapi vid lymfkörtelspridning.

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Gynekologiska sjukdomar
    Brösttumör. Tumor mammae.
  2. Urinvägarnas sjukdomar
    Skrotala resistenser.
  3. Urinvägarnas sjukdomar
    Prostatacancer.
  4. Gynekologiska sjukdomar
    Gynekologiska blödningar.
  5. Gynekologiska sjukdomar
    Klimakteriebesvär. Övergångsbesvär.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ