Escherichia coli-infektion
Bakgrund
Escerichia coli (E coli) är en gramnegativ stav som tillhör gruppen Enterobacteriaceae. Den återfinns i tarmen hos alla människor och hos varmblodiga djur inkl fåglar. I tarmarna är den essentiell för att matsmältningen skall fungera och den utgör också den största delen av en normal tarmflora hos människa.
När E coli hamnar i blod, urinvägar eller på andra ställen där vi normalt inte skall ha bakterier kan den E coli som är ofarlig i tarmen orsaka allvarlig livshotande sjukdom.
E coli har ytantigen (tex lipopsaccarider) som gör dem virulenta och kan orsaka sepsis. E coli är en av de vanligaste bakterierna som orsakar sepsis. Vid tex urinvägsinfektion med E coli är det allra oftast bakterier från den egna tarmen som hamnat i urinvägarna och där orsakar infektionssymtom.
Tarmpatogena E coli kallas stammar av E coli som även i tarmen hos människa orsakar sjukdom (i första hand gastroenteriter). Dessa kommer främst från andra djur och man smittas via kontaminerat vatten och föda. De sex sorter som identifierats är:
- EHEC, enterohemorragiska E coli
- ETEC enterotoxinbildande E coli
- EIEC enteroinvasiva E coli
- EPEC enteropatogena E coli
- DAEC enteroadhererande E coli
- EAggEC enteroaggregativa E coli
Av dessa varianter är EHEC den viktigaste att diagnosticera. Detta då infektion med EHEC kan orsaka hemolytiskt uremiskt syndrom hos människor. Denna bakterie sprids ffa från kor och man kan bli sjuk efter intag av rått kött, eller grönsaker som vattnats med kontaminerat vatten. EHEC producerar ett shigatoxin som ger upphov till sjukdomen.
Symtom
EHEC:
Gastroenterit ca 2-3 dygn efter smitta, magkramper diarréer (ibland blodiga) och kräkningar. I normalfallet går sjukdomen över, men vid HUS som är vanligare hos barn under 5 år, uppstår anemi och akut njursvikt. Detta kan bli så allvarligt att man behöver intensivvård. Man kan också ha mycket milda symtom och vara asymtomatisk bärare.
ETEC:
Sprids via födoämnen, har två toxin som ger upphov till sjukdom. Vanligt i subtropiska/ tropiska länder.
EIEC:
Gastroenterit, sprids troligen från människa via livsmedel.
EPEC:
Sprids ffa bland barn under 2 år i låginkomstländer, men vuxna kan också smittas.
DAEC:
Mycket ovanligt men kan orsaka sjukdom hos barn i låginkomstländer.
EAggEC:
Också ovanligt men finns hos barn i låginkomstländer.
Utredning
E coli vid urinvägsinfektion, bakteremi, eller tex sårinfektion odlas fram från infektionsfokus. E coli växer vanligen fram ganska snabbt i odlingsmedier.
Tarmpatogena E coli diagnosticeras genom PCR på avföring.
Endast EHEC är anmälningspliktig, Sminet
Behandling
E coli är en av de bakterier som snabbt har utvecklat resistens mot olika antibiotika ffa genom ESBL (extended spectrum beta-lactamase) men också genom karbapnemaser, vilket gör att E coli idag kan vara svårare att behandla. Symptomgivande infektion med E coli skall behandlas med antibiotika. OBS är ABU, asymtomatisk bakteriuri. Detta är vanligt hos KAD-bärare och äldre på boenden, men finns även hos yngre friska individer. Detta innebär bakterieri i urinen hos personer utan symtom. Detta skall endast behandlas hos gravida och inför urologisk kriurgi.
Tarmpatogena E coli skall ej behandlas med antibiotika utan endast symtomatiskt vid tex HUS.