Covid-19 hos äldre

Se även allmänt om Covid-19 i kapitlet Infektion

Definition

Coronavirussjukdom (Covid-19) är en infektionssjukdom orsakad av SARS-CoV-2-virus.

Orsak

Det finns i skrivande stund sju coronavirus som kan infektera människor. Covid-19 är namnet på sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 som upptäcktes 2019. Viruset är mycket smittsamt och sprids genom droppsmitta och aerosoler genom utandningsluft, särskilt vid hosta och nysning. Inkubationstiden för omikron, som i skrivande stund är den vanligaste varianten, är ca tre dagar.

Pandemin och de äldre

I hög ålder kan vad som för andra är lättare infektionssjukdomar innebära en stor påfrestning, då kroppen blir skörare med stigande ålder. När pandemin kom till Sverige våren 2020 saknades immunitet i befolkningen och det var de äldre som drabbades hårdast.

De som blev svårt sjuka fick problem med andning och syresättning. Viruset gick långt ned i luftvägarna och orsakade efter någon vecka en allvarlig pneumonit där det kraftiga inflammatoriska svaret försvårade gasutbytet. Många av de sköraste äldre klarade inte ens den initiala virusreplikativa fasen och förloppet kunde då gå snabbt. Men även bland de äldsta fanns stora individuella skillnader och många klarade infektionen bra.

Viruset muterade till mildare varianter vilket, tillsammans med en uppbyggd immunitet efter genomgången infektion, var den främsta anledningen till att det gick allt bättre för de äldre som fick sjukdomen under senare delen av 2020.

Till en början rådde stor osäkerhet kring behandling. Antivirala medel tycktes inte ha någon effekt. Syrgasbehandling räddade liv liksom intensivvård. Ganska snart kom rapporter om blodproppar som en allvarlig komplikation, varför rutinen med lågmolekylärt heparin infördes på många håll våren 2020. Under sommaren kom forskningsresultat som visade på kortisonets positiva effekt i den hyperinflammatoriska fasen. Idag finns antiviral behandling att ge vid svårare fall och till riskgrupper. Lågmolekylärt heparin och kortison används fortfarande vid svår sjukdom.

Januari 2021 inleddes vaccinationer på särskilda boenden, i hemsjukvården och till riskgrupper. Man såg en snabb förbättring i symtombild och överlevnad hos de sköraste äldre.

Ålder största riskfaktorn

Risken för att bli allvarligt sjuk ökar gradvis med stigande ålder och detta gäller fortsatt:

• Den som är 60–70 år har mer än dubbelt så hög risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med någon som är 50–60 år. I svenska data ser man att det är främst efter 65 år som risken börjar öka påtagligt.
• Den som är 70–80 år har sex gånger högre risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med den som är 50–60 år.
• Risken är störst för den som är över 80 år. Då är risken för att bli allvarligt sjuk 20 gånger högre än för en person som är 50–60 år.

Symtom

Viruset kan infektera celler i de flesta av kroppens organ. De flesta får någon typ av luftvägsinfektion. Vanliga symtom är snuva, feber, halsont, huvudvärk, förändrad smak och lukt, hosta, svårt att andas samt värk i muskler och leder. Merparten, även bland de äldre, kommer uppleva mild till måttlig sjukdom och återhämta sig utan särskild behandling. Vissa kommer dock att bli allvarligt sjuka och kräva läkarvård, särskilt vid underliggande medicinska tillstånd som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kronisk lungsjukdom eller cancer.

Utredning/Diagnos

Diagnos ställs genom positivt antigen- eller PCR-test eller utifrån epidemiologiskt samband. Differentialdiagnoser som bör beaktas är bakteriell pneumoni, annan viros, hjärtsvikt, KOL-exacerbation, lungemboli för att nämna några.

Vaccination

Att vaccinera sig i enlighet med rekommendationerna är det bästa sättet att undvika att bli allvarligt sjuk. Folkhälsomyndigheten (FHM) rekommenderar i skrivande stund att alla som är 50 år och äldre samt personer i riskgrupp vaccinerar sig. Sedan den 1 mars 2023 rekommenderas personer 80 år och äldre och de på särskilt boende för äldre (Säbo) att ta två påfyllnadsdoser: en dos under våren och en till hösten, med sex månaders mellanrum. För personer i åldrarna 50–79 år och personer i riskgrupp rekommenderas sedan den 1 mars 2023 en påfyllnadsdos inför vintersäsongen 2023/2024.

En sammanställning från FHM visade att äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under vintern 2022/2023, jämfört med de som inte gjorde det.

Behandling

Symtomatisk behandling är oftast tillräckligt. Idag är det inte rutin att ge blodförtunnande läkemedel eller kortison vid lindrig-måttlig Covid-19 (där hypoxi inte föreligger). Individuella bedömningar görs dock alltid.

Patient med svår Covid-19 (med allmänpåverkan och hypoxi) bör vårdas på sjukhus. Detta kan med fördel ske på de geriatriska kliniker som finns framför allt i Stockholmsområdet eller geriatriska avdelningar på sjukhus i andra delar av landet. Vårdnivån kan därifrån trappas upp vid behov.

Patienter med mild-måttlig Covid-19 (utan hypoxi), där läkare bedömer att risk för utveckling av svår sjukdom föreligger kan förskriva antiviral behandling med något av följande:

1. T. Nirmatrelvir/ritonavir (Paxlovid) 5 dagar (Nirmatrelvir 150 mg 2 x 2 tillsammans med ritonavir 100 mg 1 x 2) Obs! Interaktionsrisk med andra läkemedel. Dosjusteras efter njurfunktion.
2. Inf. Remdesivir (Veklury) 3 dagar (200 mg i.v. dag 1, sedan 100 mg i.v. dagligen i 2 dagar). Kan ges ned till eGFR 30 ml/min.
3. Monoklonala antikroppar tixagevimab/cilgavimab (EVUSHELD)

Konsultera gärna infektionsspecialist för aktuella rekommendationer.

Vid svår Covid-19 (med hypoxi, syrgasbehov) remitteras patienten vanligen in till sjukhus men i vissa fall avstås detta av olika skäl. Här får övervägas behandling med antikoagulantia. Vid mild/måttlig hypoxi profylaxdos lågmolekylärt heparin subkutant – t ex dalteparin 5000 IE x1, tinzaparin 4500 IE x1 eller enoxaparin 4000IE x1 vid 50-90 kg vikt med dosjustering vid faktorer som lägre/högre vikt, njursvikt (eGFR< 30 ml/min) och blödningsrisk (t ex TPK < 50 x 10⁹/L). Pat med mild/måttlig hypoxi som står på NOAK kan fortsätta med detta och behöver således ej LMWH.

Patient i inflammationsfas, d v s med pneumonit och tecken på allvarlig inflammation, t ex lungförändringar på röntgen och stigande inflammationsmarkörer (oftast >7 dagar sedan symtomdebut) kan ges något av följande:

T. eller i.v. dexametason 6 mg 1 x 1 i upp till 10 dagar (alt. betametason 6 mg 1 x 1). Om kortikosteroider anses olämpligt kan JAK-hämmaren baricitinib (4 mg x 1 upp till 14 dagar) ges som alternativ behandling.

Vid svår hypoxi, d v s betydande eller snabbt stigande syrgasbehov, rekommenderas tilläggsbehandling med baricitinib (4 mg x 1 upp till 14 dagar) eller i.v. tocilizumab (8 mg/kg; upp till 800 mg) som engångsdos.

Patient som befinner sig i virusreplikativ fas (hos immunfriska oftast inom 7 dagar från symtomdebut, eller lågt Ct-värde):

1. T. Nirmatrelvir/ritonavir (Paxlovid) 5 dagar. Interaktionsrisk med andra läkemedel! Dosjusteras efter njurfunktion.
2. Inf. Remdesivir (Veklury) 5 dagar (200 mg iv dag 1, sedan 100 mg iv dagligen i 4 dagar)

Kontakt med infektionsspecialist rekommenderas.

Fördjupning

Coronavirus (who.int)

Nationellt vårdprogram för misstänkt och bekräftad covid-19 (infektion.net)

Om viruset och sjukdomen — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Information till riskgrupper om covid-19 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Påfyllnadsdos mot covid-19 viktig för ökad skyddseffekt hos äldre — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Covid-19-rekommendationerna blir färre — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)