Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Diabetes – vid nyupptäckt.

ICD-10: E10,E11 , E14

*   Vid upprepat fP-Glukos ≥ 7,0 mmol/L eller P-Glukos ≥ 12,2 (kapillärt) alternativt ≥ 11,1 (venöst) eller HbA1c ≥ 48 mmol/mol i två prov eller i ett prov samtidigt som P-Glukos alt. fP-Glukos är över gränsen:

*   Allmänpåverkad pat. och pat. med ketoner ska akut till sjukhus. Barn ska till sjukhus samma dag som man upptäcker diabetes.

*   Typ1: Remiss diabetesmott. Insulin; Initialt kortverkande insulin, underhållsbehandling med kortverkande måltidsinsulin och ett basinsulin i regel långverkande till natten.

*   Opåverkad pat. med misstanke om Typ 2: Metformin insätts tidigt; 500 mg x1-succesiv dosökning.

Basen för behandlingen utgörs av att se över levnadsvanor inklusive rökstopp, motion och kost, men också stress och sömnvanor.

*   Tidigt insatt aktiv behandling för att sänka förhöjda glukosvärden.

*   Snart återbesök med för uppföljning.

*   Mål fP- Glukos <6. P-Glukos < 8 i övrigt.

70 % av samhällskostnaderna för diabetes beror på komplikationer – det här kan du inom vården göra » Sponsrad länk

 

Definition:

Hyperglykemi orsakad av absolut eller relativ insulinbrist.

Diagnoskriterier enligt tabell.

 

Diagnoskriterier Kapillärt Venöst
Diabetes mellitus Faste P-glukos mmol/L ≥ 7,0 ≥ 7,0
HbA1c mmol/mol ≥ 48 ≥ 48
glukosbelastning – 2 tim. P-glukos mmol/L ≥ 12,2 ≥ 11,1
Graviditetsdiabetes (WHO) Faste P-glukos mmol/L ≥ 5,1
glukosbelastning – 1 tim. ≥ 10,0
glukosbelastning – 2 tim. ≥ 8,5
Prediabetes IFG

Impaired Fasting Glucose

Faste P-glukos mmol/L 6,1–6,9 6,1–6,9
Nedsatt glukostolerans IGT

Impaired Glucose Tolerance

P-glukos mmol/L, glukos-

belastning – 2 tim.

8,9 – 12,1 7,8  -11.0

 

* Krävs 2 provtagningar eller glukosbelastning för att säkerställa diagnos.

Orsak:

Klassifikation enligt WHO:

  1. Typ 1: Primär och absolut insulinbrist (betacellsdestruktion) med bibehållen insulinkänslighet. Vanligast immunmedierad, finns även idiopatisk.
  2. Typ 2: Nedsatt insulinkänslighet ev. i kombination med rubbning i betacellsfunktion (störd produktion och/eller frisättning).
  3. Andra specificerade typer: MODY (Maturity Onset Diabetes of the Young) samlingsnamn för olika former av ärftlig diabetes, autosomalt dominant ärftliga mutationer. I regel mild hyperglykemi med debut <30 års ålder.  Pankreassjukdomar (Pankreatit, Trauma, Infektion, Kirurgi, Cancer, Cystisk fibros, Hemokromatos m.fl.), Hormonella rubbningar: (Hypertyreos, Akromegali, Cushing’s syndrom, PCO (polycystiskt ovarie-syndrom). Läkemedel eller kemiska substanser (Steroider, Neuroleptika, Alfa-interferon Cyklosporin A).
  4. Graviditetsdiabetes. GDM: 1–2 % av alla graviditeter. Förbättras postpartum. Ökad risk att utveckla diabetes typ 2 (10% inom 10 år, 50% under sin livstid). Bör följas upp avseende livsstilsförändringar, riskfaktorer och glukosmätningar.

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är en autoimmun sjukdom som leder till insulinbrist som vid typ 1 diabetes. Förlopp som typ 1 men långsammare. Diabetesautoantikroppar ska finnas men kliniskt kan patienten mer se ut som vid typ 2 diabetes. Vedertagen definition finns inte än. Vanligtvis behövs insulinbehandling inom några år.

Indelning av diabetes kan komma att förfinas då den i dagsläget bedöms som grov och studier tyder på en heterogen patientgrupp inom ffa gruppen typ 2 diabetiker.

Symtom:

Trötthet, törst, viktnedgång (ofrivillig), ökade urinmängder, dimsyn, muskelkramper, genital klåda och svamp, torrhet i hud och slemhinnor, infektiösa hudsjukdomar, upprepade urinvägsinfektioner. Kan också debutera med komplikationer: fotsår, neuropati, hjärt-kärlsymtom, njursvikt, proteinuri.

Typ1 diabetes: ofta ”yngre” patient (<35 år) men kan debutera i alla åldrar. Ofta akut insjuknande, törst, stora urinmängder, ofrivillig viktnedgång, ackomodationsstörningar (p.g.a. högt P-Glukos). Risk för ketoacidos.

Typ 2 diabetes: ofta ”äldre” patient (> 35 år). Successiv utveckling, ofta symtomlös, bukfetma, hereditet för typ 2 och/eller hjärt-/kärlsjukdom, hypertoni, lipidrubbning (metabolt syndrom).

Diabetes vid:

* Pankreassjd.: Gallstensbesvär, diarréproblem, ev. viktnedgång. Genomgångna pankreatiter?

* Läkemedel: Använder patienten steroider, neuroleptika?

* Hypertyreos: Viktnedgång, takykardi, ändrade avföringsvanor, depression.

* Graviditet: Fertil ålder, amenorré.

Utredning:

Allmäntillstånd, hjärta, lungor, blodtryck, tyroidea, riktad undersökning vid symtom (t.ex. hudinfektioner, fotsår, genital svamp). Vikt, längd, BMI och midjeomfång.

Lab: HbA1c, Hb, Na, K, Krea, eGFR (beräknat), Urinsticka (även mikroalbumin), lipidstatus. Ev. gravtest (fertil kvinna). Eventuellt anti-GAD om oklarhet angående klassificering. EKG om anamnes talande för hjärtsjukdom.

Ögonscreening: Skriv remiss direkt vid diabetesdebut.

 

Behandling:

(se kommande mer utförligare avsnitt)

Akut till sjukhus: Allmänpåverkad patient (sänkt vakenhetsgrad, kramper, vidgade pupiller), hypovolemi med cirkulatorisk instabilitet (snabb och svag puls, cyanotisk, perifert kall, sjunkande BT), hyperventilation, buksmärtor, muskelvärk, illamående och kräkningar (ketoacidos, pankreatit?), hög feber. Förekomst av ketoner är ointressant om patienten är påverkad. Barn skall alltid till sjukhus samma dag.

Tidigt insatt insulinbehandling: Om misstanke om typ 1 (kontakta specialistmottagning) liksom vid höga symtomgivande blodsockervärden (> 16). Börja med kortverkande insulin 2–4 E till måltid och basinsulin 6–8 E till natten (långverkande). Täta kontakter med diabetessköterska för långsam dosökning. Målet initialt är att komma ner till ca 10 mmol/l såväl fastande som dagtid.

Förse patienten med en blodsockermätare om insulinbehandling och snart återbesök (beroende på symtom, hur höga blodsocker pat. har). Informera om vad som är normala blodsockervärden (fastande <6 och dagtid under 8 mmol/l).

Typ 2: Det viktiga är att försöka få ner glukosvärden. I regel med metformin men kan initialt kräva insulin.

Besvara patientens frågor och farhågor. De flesta patienter genomgår en krisreaktion vid debut av en kronisk sjukdom! Informera inte för mycket vid första besöket utan sträva efter snar uppföljning istället.

Kost/Motion: Enkla kostråd initialt. Överväg remiss till dietist.

Tablettbehandling: Om trolig typ 2: Metformin 500 mg x 1. Trappa upp gradvis till 1000 mg x 2 på några veckor. Om patienten har etablerad atherosklerotisk kardiovaskulär sjukdom rekommenderas i stället behandlingsstart med GLP-1-läkemedel med dokumenterad riskreduktion (Victoza, Xultohpy, Ozempic). Om patienten har etablerad hjärtsvikt eller njurpåverkan (albuminuri och sänkt eGFR) rekommenderas behandlingsstart med SGLT2-hämmare (Jardiance, Forxiga, Invokana).

Blodtryck och lipider: Avvakta att behandla till åb om 1–2 månader om inte extremt högt blodtryck.

Rökstopp: Var tydlig med att rökstopp är en viktig åtgärd för att minska risken för komplikationer.

Sjukskrivning: Överväg sjukskrivning 1–3 veckor vid symtom och ev. start av insulinbehandling.

Uppföljning

Inom 2–3 månader är målet att patienten skall ha kommit ner i fasteblodsocker under 6 mmol/l, dagtid under 8 mmol/l. Man skall ha inlett blodtrycksbehandling med målet ≤ 140/85 mm Hg (vid samtidig njurpåverkan eller typ1 diabetes ≤ 130/80). Även lipidbehandling med målet S-Kolesterol <4,5 mmol/l och LDL< 2,5 mmol/l (< 1,8 mmol/l vid diabetes och hjärt-/kärlsjukdom/njurpåverkan). Följ upp kost- och motionsvanor. Vid övervikt påbörjad viktnedgång, patienten skall ha slutat röka, blivit registrerad i Nationella Diabetesregistret samt ha blivit remitterad för ögonbottenscreening.

Riskberäkning: NDR’s riskkalkylator https://www.ndr.nu/IFrameRisk/

www.dtu.ox.ac.uk/riskengine

Fördjupning

Dagens diabetes www.dagensdiabetes.se

Diabeteshandboken www.diabeteshandboken.se

Nationella diabetesregistret: www.ndr.nu

Senaste nytt inom diabetes, nyheter varje dag: Svenskt Diabetologiskt nätverk www.diabetolognytt.se/

www.fyss.se

Novo för Vårdpersonal www.novonordisk.se

Konsensusdokument kring nya diabetes-hjärtriktlinjer från Svenska Kardiologföreningen och Svensk förening för Diabetologi https://www.sls.se/globalassets/svkf/internationella-riktlinjer/konsensus-final_20200423.pdf

Patientinformation: 

PM patientmaterial

Svenska diabetesförbundet: www.diabetes.se

www.doktorn.com

 

För dig som patient
Läs mer om Diabetes – vid nyupptäckt. på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)
Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis