Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2021

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Skadligt bruk/Beroende – Läkemedelsberoende.

ICD-10: F13.1, F13.2 DSM-5: 305.40, 304.10

Definition:

Långtidsbruk av läkemedel med beroendepotential, främst via legal förskrivning, en del beställer via nätet. Exempelvis bensodiazepiner, kodeininnehållande analgetika, opioder. Skadligt bruk av sömnpreparaten Stilnoct (Zolpidem) och Imovane (Zopiklon) förekommer, dock ej i samma utsträckning som bensodiazepiner. Enligt Missbruksutredningen beräknas 68 000 personer i Sverige vara läkemedelsberoende.

Andra: pregabalin (narkotikaklassat sedan 2018) och gabapentin (ej narkotikaklassat men skadligt bruk vanligt). Pregabalin har inte bättre smärtlindrande effekt än gabapentin, snarare större risk för beroende. Används främst mot neuropatisk smärta, fibromyalgi, epilepsi, generaliserat ångestsyndrom. Försiktighet rekommenderas särskilt hos patienter med beroendeproblematik, monitorera noga tecken på tillvänjning alt undvik helt i den gruppen av patienter. Det finns svart marknad för pregabalin och skadligt bruk av substansen ökat markant de senaste åren i Sverige.

Även gabapentin har beroendepotential och vid frekvent användning vänjer sig kroppen och krävs högre doser för att få samma effekt. Används också mot neuropatisk smärta och epilepsi. Biverkningar: yrsel, trötthet, feber, illamående, nystagmus, svullnader, ökad sömnighet, kräkningar. Särskilt personer som har beroende från opioider eller andra droger kan utveckla beroende av gabapentin och borde undvikas.

Överdosering av både gabapentin och pregabalin kan vara farlig när kombinerad med andra psykoaktiva substanser särskilt opioider och bensodiazepiner.

Riskfaktorer:

Kvinna, medelålder, god utbildning, hög yrkesnivå, ensamstående, isolering, passivitet, långvarig psykisk ohälsa, vissa personlighetsdrag (fobiskt undvikande), personlighetsstörning (borderline, antisocial), somatoformt syndrom, hjärnskada, hög somatisk sjuklighet, preparat med snabbt insättande effekt.

Symtom:

Såväl under pågående missbruk som vid abstinens kan uppträda: Ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, svettningar, muskelvärk, ljus/ljud överkänslighet, dubbelseende, rinnande näsa och vida pupiller samt gåshud(opiater).

Bensodiazepiner tas som lugnande och dämpar ångest samt ger en känsla av oberörbarhet. Som rusmedel har de en lugnande effekt, men flunitrazepam (Rohypnol) har visat sig ge tydlig eufori och aggressiva impulsgenombrott. Längre tids användning av bensodiazepiner kan ge kognitiv nivåsänkning med bland annat nedsatt förmåga att planera.

Kodeininnehållande analgetika (t ex Treo Comp, Citodon, Panocod m.fl.) genomgår metabolisering och kodeinet omvandlas till morfin och morfinliknande substanser (se ”Opiater”).

Behandling:

Nedtrappning under kontrollerande förhållanden, oftast vid specialklinik/psykiatrisk klinik om utbrett missbruk.

De personer som är beroende av bensodiazepiner respektive opiater är ofta mycket manipulativa och har för det mesta antingen en ”snäll” läkarkontakt eller flera olika läkarkontakter som var för sig förskriver ”acceptabla” mängder av den önskade drogen. Det är mycket svårt att bedriva poliklinisk nedtrappning för denna patientgrupp om inte stark motivation finns hos patienten. Samma gäller både pregabalin och gabapentin.

Om ändå försök till nedtrappning görs skall det ske på ett strukturerat sätt. Tillsammans med patienten görs ett schema med cirka 10 % reduktion i varje steg och fortlöpande stödkontakt. Vid abstinenssymtom höjs aldrig dosen. Andra farmaka ges ej. Nedtrappningstidens längd bör ej överstiga 6 mån.

Man bör upprätta behandlingskontrakt där man kan kontrollera Läkemedelsförteckningen och att inte ersätta förkomna läkemedel som ett husdjur ätit upp, eller åkt ned i toastolen! I och med e-recepten förkommer allt mindre. Recept skrivs vid besök med mindre förpackningar och itereringar med expeditionsintervall. Dosdispenserade läkemedel är många gånger ett bra alternativ.

Fördjupning:

Läkemedelsverket

Socialstyrelsen. Långvarigt bruk av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning inte varit möjlig. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermissbrukochberoende/sokiriktlinjerna/langvarigtbrukavbensodiazepine2

Socialstyrelsen. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20053/2016-2-3.pdf

Läkemedelsboken. Narkotika. https://lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotika.html

Janusinfo

Pubmed https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28988943/

Patientinformation:

Läkemedelsverket. Att avsluta sin behandling. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/Utsattningsbesvar-innebar-inte-lakemedelsberoende/

Rättigheter Frigörelse Hälsa Likabehandling RFHL,
tfn: 08-545 560 60 www.rfhl.se

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

Duchennes

Vad kan du om Duchennes muskeldystrofi?

7 frågor som testar dina kunskaper om Duchennes muskeldystrofi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Duchennes

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Pneumokockvaccin

Lär dig mer om pneumokockvaccin

6 frågor som testar dina kunskaper om pneumokockvaccin. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Pneumokockvaccin

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Nyhetsbrev