Skadlig bruk & beroende: Läkemedelsberoende
Definition
Långtidsbruk av läkemedel med beroendepotential, främst via legal förskrivning, en del beställer via nätet. Exempelvis bensodiazepiner, kodeininnehållande analgetika, opioder. Skadligt bruk och beroende förekommer även av sömnpreparaten Stilnoct (Zolpidem) och Imovane (Zopiklon). Enligt Missbruksutredningen beräknas 68 000 personer i Sverige vara läkemedelsberoende.
Andra: pregabalin (narkotikaklassat sedan 2018) och gabapentin (ej narkotikaklassat men skadligt bruk vanligt). Pregabalin har inte bättre smärtlindrande effekt än gabapentin och mycket större risk för beroende. Används främst mot neuropatisk smärta, fibromyalgi, epilepsi, generaliserat ångestsyndrom.
Försiktighet rekommenderas särskilt hos patienter med beroendeproblematik, monitorera noga tecken på tillvänjning alt undvik helt i den gruppen av patienter. Det finns svart marknad för pregabalin och skadligt bruk av substansen ökat markant de senaste åren i Sverige. Erfarenheten är att pregabalin ofta har god effekt på ångestsymtom, men kräver allt högre doser och beskrivs som svårare att gå av än heroin!
Även gabapentin har beroendepotential och vid frekvent användning vänjer sig kroppen och krävs högre doser för att få samma effekt. Används också mot neuropatisk smärta och epilepsi. Biverkningar: yrsel, trötthet, feber, illamående, nystagmus, svullnader, ökad sömnighet, kräkningar. Särskilt personer som har beroende från opioider eller andra droger kan utveckla beroende av gabapentin.
Överdosering av både gabapentin och pregabalin kan vara farlig när kombinerad med andra psykoaktiva substanser särskilt opioider och bensodiazepiner (andningsdepression).
Riskfaktorer
Ärftlighet. Kvinnligt kön, medelålder, högre utbildningsnivå än vid gatumissbruk, ensamstående, isolering, passivitet, långvarig psykisk ohälsa, vissa personlighetsdrag (fobiskt undvikande), personlighetsstörning (borderline, antisocial), somatoformt syndrom, hjärnskada, hög somatisk sjuklighet, preparat med snabbt insättande effekt.
Symtom
Stor immitatör (som alkoholberoende). Vanligt med depression, ångest ,minnesproblem, oklar trötthet, svettningar, muskelvärk och neurologiska symtom.
Bensodiazepiner tas som lugnande och dämpar ångest. Som rusmedel har de en lugnande effekt, men flunitrazepam (Rohypnol- nu avregistrerat) har visat sig ge tydlig eufori och aggressiva impulsgenombrott. Längre tids användning av bensodiazepiner kan ge kognitiv nivåsänkning med bland annat nedsatt förmåga att planera.
Kodeininnehållande analgetika (t ex Treo Comp, Citodon, Panocod m.fl.) genomgår metabolisering och kodeinet omvandlas till morfin och morfinliknande substanser (se ”Opiater”).
Behandling
Nedtrappning under kontrollerande förhållanden, oftast vid specialklinik/psykiatrisk klinik om utbrett missbruk.
De personer som är beroende av bensodiazepiner respektive opiater beter sig ofta mycket manipulativt och har för det mesta antingen en ”snäll” läkarkontakt eller flera olika läkarkontakter som var för sig förskriver ”acceptabla” mängder av den önskade drogen. Det är mycket svårt att bedriva poliklinisk nedtrappning för denna patientgrupp om inte stark motivation finns hos patienten. Samma gäller pregabalin.
Om ändå försök till nedtrappning görs skall det ske på ett strukturerat sätt. Tillsammans med patienten görs ett schema med cirka 10 % reduktion varannan vecka och fortlöpande stödkontakt. Vid abstinenssymtom höjs aldrig dosen. Andra farmaka ges ej. Nedtrappningstidens längd bör ej överstiga 6 mån.
Man bör upprätta behandlingskontrakt där man kan kontrollera Läkemedelsförteckningen och att inte ersätta försvunna läkemedel. Recept skrivs vid besök med mindre förpackningar och itereringar med expeditionsintervall. Dosdispenserade läkemedel är många gånger ett bra alternativ.
Fördjupning
https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/beroendesjukdomar/narkotika/lugnande-medel/
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 