Definition

Luft i pleurala rummet, oftast p.g.a. trauma eller spontant uppkommen.

Typer och orsak

Spontan pneumothorax:

Primär spontan pneumothorax (PSP) uppkommer utan bakomliggande sjukdom, drabbar ffa yngre män, speciellt om de är långa och smala. Rökning är en viktig riskfaktor (gäller även cannabisrökning och bruk av e-cigaretter). Vanlig slätröntgen ger diagnos. Vid pneumothorax kan luft pressas in under huden så att ett subkutant emfysem uppkommer (”knister” under fingrarna vid palpation). Tillståndet är ofarligt.

Vid sekundär spontanpneumothorax föreligger en bakomliggande patologi. Kvinnor kan drabbas av katamenial pneumothorax (kombinerat med andra endometiossymtom) inom tre dygn före och efter menstruation. Exakta orsaken är okänd. Pneumothorax vid KOL är ett relativt sällsynt tillstånd, dock viktigt att diagnostisera (med röntgen) eftersom tillståndet är kritiskt. Den vanligaste orsaken är bristning av ett subpleuralt emfysem. Andra tillstånd som ökar risken för pneumothorax är lungfibros, malignitet mm.

Pneumothorax kan också uppkomma iatrogent, t.ex. vid inläggande av central venkateter, akupunktur och thoracocentes. En ventilpneumothorax (el. övertryckspneumothorax) fyller på sig för varje andetag på grund av att luft kan passera in i lungsäcken, men inte ut. Detta tillstånd förekommer vid exempelvis trafikolyckor, knivslagsmål och skjutningar.

Symtom

Typiskt svår bröstsmärta (oftast akut påkommen) och dyspne. Ibland endast dyspne och/eller hosta.

Status

Ytlig, snabb andning, ev. cyanos, takykardi. Vid auskultation noteras nedsatt andningsljud och vid perkussion hypersonor ton över den aktuella lungan. Ev. subkutant emfysem (”knister” under fingrarna vid palpation).

Differentialdiagnos

Hemothorax, dvs. blod i pleurala rummet (kan föreligga samtidigt med pneumothorax).

Utredning

Röntgen lungor ger diagnosen. Kan visa ev. samtidig revbensfraktur.

Behandling

Vid misstanke om pneumotorax bör patienten transporteras till sjukhus för undersökning. Vid minimal pneumotorax med lätta symtom kan det sedan räcka med konservativ behandling med undvikande av kraftig fysisk aktivitet under några veckor, samt röntgenkontroller för att se att pneumotoraxspalten försvinner. Vid större symtom och luftansamlingar krävs att luften sugs ut. Man kan använda sig av en True-Close som är ett minidränagesystem. Dränet är ihopbyggt med en backventil som gör att en slang in i pleuran tömmer ut luften vid den vanliga andningen. Med denna behandling kan patienten skötas polikliniskt. Vid mer komplicerade fall kan man använda en kontinuerlig sug så kallat Bülau-dränage. Kraftig fysisk aktivitet undviks t.o.m. 2–3 veckor efter att dränet dragits. Återgång i idrott sker via successivt ökad, övervakad fysisk aktivitet. Vid samtidig hemotorax kan rehabiliteringen ta ännu längre tid. Revbensfrakturen (se detta avsnitt i kapitlet Rörelseorganens sjukdomar) ska ha läkt när full aktivitet blir aktuellt igen.