Sinusbradykardi

Definition

Sinusrytm med frekvens <50/min

Orsaker

Fysiologisk: Normalt hos unga och vältränade. Ökar vid ålder >65 år pga degeneration/fibros av sinusknutan. Nattetid sjunker pulsen pga parasympatikuspåslag och minskat sympatikuspåslag.

Sekundära orsaker:

• Läkemedelsbiverkan – digitalis, betablockerare, icke-dihydropuridin kalciumblockerare (verapamil, diltiazem), antiarytmika, opioider, cannabis, SSRI, tricykliska, högdos kortison (fallbeskrivningar), acetylinkolinesterashämmare (donepezil, rivastigmin), propofol, risperiodon, fenytoin, litium.
• Elektrolytrubbningar – hypokalemi, hyperkalemi, hypomagnesemi, hypokalcemi.
• Sömnapné – uttrycker sig genom enbart nattlig bradykardi, AV-blockering eller sinusarrester.
• Infektion – borrelia, legionella, malaria, Chagas
• Metabola: Hypoglykemi, hypotyreos, hypoadrenal sjukdom, acidos, hypoxi,
• Hypotermi
• Kardiella: Myokardit, akut koronart syndrom (ffa inferior hjärtinfarkt), kardiomyopatier
• Trauma – kateterablation, hjärt- och klaffkirurgi,
• Reumatologiska sjukdomar (sclerodermi, SLE, RA)
• Vid viktnedgång efter överviktskirurgi ses minskad sympatikuspåslag, ökat parasympatikuspåslag och minskat syrgasbehov i vila, vilket tros bidra till utveckling av sinusbradykardi i denna patientgrupp. Sinusbradykardin är generellt asymtomatisk. Ju större minskning av BMI, desto större risk att utveckla sinusbradykardi postoperativt. Kan vara persisterande.
• Neurogen chock pga skadad sympatikus.
• En del av Cushings reflex vid akut huvudtrauma och förhöjt intrakraniellt tryck

Utredning

Asymtomatisk bradykardi: Har en godartad prognos och ses hos framförallt unga och vältränade personer. Utreds om EKG ger misstanke om strukturell genes eller om patienten har hereditet eller kardiovaskulära riskfaktorer. Arbetsprov kan användas för att försöka demaskera symtom vid osäkerhet.

Symtomatisk bradykardi: Vanliga symtom är yrsel, presynkopé, kraftlöshet, fatique, angina, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, trötthet, slöhet. Ta omsorgsfull anamnes vilket får leda utredningsgången. Basal utredning förslagsvis enligt nedan:

• EKG
• Holter 24h-48h. Patologiska pauser? Högre blockering?
• Sömnapnéutredning om misstanke finns. Ska väckas om bradykardi/arrester ses mestadels nattetid. Patient med sömnapné är en riskgrupp för sinusarrest och sinusbradykardi som oftast har väldigt god effekt av behandling med CPAP (upp till 90% reduktion av bradykardi/arrester)
• Lab: TSH/T4 (hypotyreos), elektrolyter (kalium, magnesium, kalcium), NTpro-BNP, glukos, ev borreliaserologi, ev kortisol.
• Arbetsprov: Kronotrop insufficiens? AV-blockering i samband med ansträngning?
• Hjärteko – strukturell orsak?

Differentialdiagnos

Nodal ersättningsrytm. Om sinusbradykardi förekommer omväxlande med paroxysmala takyarytmier bör sjuk sinusknuta övervägas, speciellt hos äldre där sekundär genes uteslutits.

Behandling

Behandla grundorsaken vid sekundär genes.

Vid cirkulatorisk påverkan: Prio 1-ambulans till akutmottagningen. Ge atropin 0,5 mg iv (kan upprepas till 3mg totalt). Eventuellt isoprenalin. Pacemaker vid uttalade symtom.