Urinkateter, KAD, nefrostomi, pyelostomi
Katetertyper:
Det finns en lång rad olika katetrar. I första hand används silikonbelagd latexkateter med kuff. Vid latexöverkänslighet används helsilikon-kateter. Silikonkatetern har större innerlumen än latexkatetern.
Tappningskatetrar är lite fastare och lättare att föra in. De saknar kuff. Vissa katetrar bör inför tappning doppas i ljummet kranvatten och får på 30 sek. en hydrofil beläggning och är klar för användning. Specialkatetrar (hematuri-katetrar, Thiemannkatetrar mm) förekommer i hemsjukvården, men används ffa i de fall där man förutsett besvär.
Suprapubisk kateter/ cystostomi: Urinkateter genom bukväggen in till urinblåsan. Byte sker av läkare tills kanalen blivit stabil. Om katetern åker ut måste en ny sättas in inom ett par timmar. I annat fall sluter sig kanalen genom bukväggen. Viktigt att ha reservkateter. Om en ny inte kan sättas in tas ställning till om patienten ska åka in till sjukhus eller om kateter genom urinröret kan sättas.
Tillfällig prostatastent (CoreFlow – Soft Stent®): ett rör (stent) som med hjälp av speciell kateter placeras i prostata-delen av urinröret. Kan användas till män i väntan på åtgärd av prostataförstoring, eller som alternativ till kateterbehandling efter transuretrala operationer och behandlingar. Blåstömningen sker med normal miktion och ingen kateterpåse behövs.
Nefrostomi/ nefropyelostomi: Nefrostomikateter kan användas tillfälligt, t ex vid avflödeshinder p g a sten eller striktur i uretären i väntan på åtgärd, eller långvarigt p g a avflödeshinder som inte är möjligt att åtgärda. Vid långvarigt bruk kan nefrostomikatetern behöva spolas regelbundet 1–2 gånger per vecka för att förebygga stopp på grund av saltutfällning på kateterns insida. Spolning sker med steril NaCl 9mg/ml ca 5–10 ml med en 5- eller 10 ml- spruta; proceduren upprepas några gånger. Om vätskan inte rinner tillbaka kan en försiktig aspiration provas med en spruta. Vid stopp i katetern bör patienten remitteras akut till sjukhus för röntgenkontroll av kateterläget och ev byte.
Små läckage vid sidan av katetern kan förekomma trots flöde i själva katetern. Konsultera urolog om detta närmaste vardag.
Handläggning av urinkateter
Hantering: Att sätta en kateter är en läkarordination och görs ofta akut.
Indikationer: Urinstämma pg a prostatahyperplasi, prostatacancer eller annan samtidig sjukdom som leder till avflödeshinder nedom urinblåsan eller rubbning i själva blåsfunktionen, akuta skador ihop med olycka eller hematuri. Indikationen kan vara övergående, vilket kan motivera ett försök att dra katetern efter en- flera veckor – med planerad uppföljning.
Kateterval: Rutinmässigt väljs storlek 14 för män och 12 för kvinnor. Finns uppgifter om tidigare kateterstopp väljs grövre kateter. Läckage motiverar byte till tunnare kateter! Mängden utfällningar, förekomst av blodkoagler, kända strikturer i urinröret påverkar storleksval.
Tappning: Vid misstanke om urinretention mätes resturin i första hand med bladderscan eller i andra hand med tappning. Om misstanke på att katetern kan behöva sitta kvar ordineras en kvarliggande KAD i stället för tappningskateter. Lämna ordination till sjuksköterska om vilken volym av resturin som kan accepteras – i regel 250-300 ml. Om stor volym finns i blåsan tappas ca 500 ml i taget, med 20 minuters intervall för att undvika blodtryckspåverkan till följd av snabb mobilisering av vätska från njurarna.
Spolning av urinkateter (uretrakateter eller suprapubisk kateter) kan göras med vanligt kranvatten. Använd natriumklorid om det föreligger blödning vid spolningstillfället – ger mindre sveda. Katetern skall spolas vid grumlig eller blodig urin för att förebygga stopp. ”Bästa spolning är riklig dryck”.
Blåsträning är inte aktuellt i det akuta läget, bedöms vid uppföljningen.
Kateterproblem:
– Svårt att få in katetern. Försök att med ett finger i rektum trycka mot uretra vid prostata. Prova tappningskateter om vanlig kateter inte går att få in. Om det går bra kan den katetern tejpas provisoriskt. Dagen därpå kan uretra ha svullnat av så att det går bra att få in vanlig kateter. Ibland är det svårt att få in kateter på grund av smärta och att patienten spänner sig. Ge i så fall 5–10 mg Stesolid rektalt före nytt kateteriseringsförsök.
– Återkommande stopp. Om det blir stopp i katetern på grund av riklig utfällning kan tätare rutinbyten minska risken för kateterstopp. Byte av katetermaterial? Rikligt intag av dryck om inte vätskerestriktion är ordinerad. Blåssköljning?
– Katetern åker ut. Stenar/utfällningar kan ha skurit av ballongen. Vätskan i kuff-ballongen kan ha diffunderat till urinen och ballongen har krympt. Förebyggs genom att kontrollera/kuffa om regelbundet var 3.e-4:e vecka eller fylla ballongen med glycerin som inte diffunderar.
– Läckage. Byt till mindre kateterstorlek.
– Trängningar med/utan läckage. Är katetern är rätt fixerad? Kontrollera kuffens läge och mängd (för liten kuffvolym kan irritera urinröret). Blåssköljning? Bedöm och åtgärda ev förstoppning, slemhinneatrofi i genitalia hos kvinnor, cystit, uretrit.
– Blod i urinen. Blodkoagler kan orsaka stopp. Blåssköljning tills urinen blir klar.
– Förvirrad patient drar ut sin KAD: Oftast inte farligt, men kuffen kan skada uretra, så att det är svårt att sätta ny kateter. Indikationen för KAD måste omprövas. Intermittent tappning? Suprapubisk kateter?
– Kuffen går ej att tömma: Prova först att spruta in mer NaCl så att ev. hinder i kanalen löses. Om detta inte fungerar kan kuffen ”sprängas”. Urinblåsan fylls med 200 ml NaCl. Använd därefter en intramuskulär nål som försiktigt förs in i ballongkanalen. Spruta sedan snabbt in några milliliter medicinsk bensin. (Långsam insprutning gör att ballongkanalen löser upp sig, och då blir det stopp). Spola med 200–300 ml NaCl. Försök därefter dra ut katetern. Om det är stopp i katetern och omöjligt att tömma kuffen skall patienten sändas till sjukhus. Bensin skall inte användas i sådana fall. Klipp inte av katetern!
Aktuella Mediciner
Diazepam: Klysma Stesolid.
Lidokain: Gel Xylocain.
Natriumklorid 9 mg/ml.