Vaccinationer av barn

Allmänna barnvaccinationsprogrammet

6 veckor: Rotavirus (dos I)

3 mån: Difteri, stelkramp, kikhosta, haemophilus influenzae typ B, polio (dos I). Pneumokocker (dos I Prevenar). Rotavirus (dos II)

5 mån: Difteri, stelkramp, kikhosta, haemophilus influenzae typ B, polio (dos II). Pneumokocker (dos II Prevenar). Rotavirus (ev dos III)

12 mån: Difteri, stelkramp, kikhosta, haemophilus influenzae typ B, polio (dos III). Pneumokocker (dos III Prevenar).

18 mån: Mässling, påssjuka, röda hund (MPR I).

5 år: Difteri, stelkramp, kikhosta, polio (dos IV).

6–8 år (åk 1–2): Mässling, påssjuka, röda hund (MPR II).

10–12 år (åk 5): Humant papillomvirus (HPV). Två doser med 6–12 månaders mellanrum.

14–16 år (åk 8–9): Difteri, stelkramp, kikhosta (dos V).

Det skall gå minst 6 veckor mellan vaccination mot difteri, stelkramp, Hib, pertussis, polio och pneumokocker dos I och II samt minst 6 mån mellan dos II och III. Första dos får ges från 2,5 månads ålder. Vaccination kan ske från 6 veckors ålder enligt utökat schema med en tredje primärdos. MPR vaccin är godkänt från 9 månaders ålder och kan ges från 6 månader. Vid vaccination före 12 månaders ålder bör extra dos ges vid 18 månaders ålder.

Rotavirus vaccination: Rotavirusvaccination infördes i allmänna barnvaccinationsprogrammet 1 sept 2019. Rotavirus vaccin ges per oralt. Första dosen kan ges från sex veckors ålder och ska ges före 12 veckors ålder. Ytterligare en eller två doser ges beroende på fabrikat, det ska gå minst fyra veckor mellan doserna och vaccinationen ska vara avslutad senast vid 24 respektive 32 veckors ålder, helst före 16 respektive 22 veckors ålder. En sällsynt (1–6 barn per 100 000 vaccinerade) biverkan av vaccinationen är tarminvagination. Vaccination bör ges enligt rekommenderade tidsgränser för att undvika att ökad risk pga vaccination sammanfaller med den något ökade risken som förekommer naturligt i 3–11 månaders ålder.

HPV-vaccination: Sedan 2010 ingår HPV-vaccinering av flickor i allmänna vaccinationsprogrammet och sedan 2020 ska alla barn, oavsett kön, erbjudas vaccination i Åk 5.

Hepatit B-vaccination: Regionala program för att erbjuda vaccination av alla spädbarn enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation finns införda i hela Sverige sedan 2016. En speciell rutin finns för vaccination av nyfödda barn till mödrar med smittsam hepatit B. Vaccin rekommenderas även för vissa riskgrupper (tex barn från medel- och högendemiska länder, barn där någon familjemedlem har hepatit B, föräldrar och syskon till nyanlända adoptivbarn från medel- och högendemiska länder, samt barn och personal i barnomsorg där det vistas ett smittsamt barn).

BCG-vaccination: Via BVC erbjuds i dag BCG-vaccination vid 6 mån. ålder till barn vars ena eller båda föräldrar härstamma från ett land med hög förekomst av tuberkulos. Vaccination rekommenderas också vid aktuell tuberkulosinfektion i hushållet samt inför längre resa som innefattar kontakt med lokalbefolkningen till land med hög förekomst av tuberkulos. Vid hög risk för smitta ges vaccinet tidigare än vid 6 månader. Efter 18 månaders ålder samt vid misstänkt exposition för smitta bör tuberkulintest (PPD) göras innan vaccination. BCG-vaccination ska inte ges till barn med immunbrist.

Varicella: Vaccin finns och kan övervägas till barn med allvarlig immunnedsättande sjukdom samt deras syskon och nära kamrater.

Vaccination av nyanlända barn: Barn som bott i annat land och tidigare följt annat vaccinationsprogram bör utredas avseende vaccinationsstatus. Alla barn <18 år (inkl asylsökande barn) ska erbjudas kompletterande vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet (Hib och pneumokocker upp till 5 års ålder). Genomgång av vaccinationsstatus görs mha noggrann anamnes och befintlig medhavd dokumentation. WHOs översikt av vaccinationsprogram kan vara till hjälp. Många länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och pertussis. Poliovaccination administreras oralt i många länder och en påfyllnadsdos med im injektion kan behövas. Ibland är barnen vaccinerade bara mot mässling i stället för MPR och saknar alltså skydd mot påssjuka och röda hund. Frikostighet med vaccinering. Vid osäkerhet kring om vaccination har skett överhuvudtaget i hemlandet kan S-tetanusantikroppar kontrolleras. Vid hög titer förutsätter man att barnet har erhållit även de andra vaccinationerna. Immunitet/status ang. hepatit B-vaccination kontrolleras med anti-HBs om hepatit finns i familjen. BCG-ärr sitter vanligen på vänster överarm men inte alltid.

Fördjupning

Rikshandboken Barnhälsovård

Folkhälsomyndigheten.

World Health Organization, immunization, vaccines and biologicals. Länk