Akillesruptur. Hälseneruptur.

Orsak

Akut överbelastning av hälsenan. Majoriteten av hälsenerupturer sker under idrott, typfallet är otränade medelålders män som får rupturen under tennis- eller badmintonspel. Ökad risk efter lokal kortisonbehandling.

Symtom

Rupturen beskrivs ofta som en smärtsam tydlig knäpp eller knall i samband med bristningen som i regel kommer helt utan förkänning. Det är omöjligt att gå normalt på foten. Akut oväntad hälseneskada är som regel total. Den partiella rupturen är oftast en överbelastningsskada och kommer efter en tid längre tid med smärta vid belastning och stelhet (se Akillestendinos).

Status

Distinkt ömhet över skadan (som sitter 2–6 cm ovan senfästet i hälbenet och ett hak/en grop palperas). Den skadade kan inte gå på tå på den engagerade sidan. Thompsons test positiv: Vid denna ligger patienten i bukläge, man komprimerar vadmuskulaturen från sida till sida. Vid positiv test sker ingen plantarflektion av foten – detta vid total ruptur. Jämför med friska sidan. Plantarflektion mot motstånd – upphävd kraft – känsligt test.

Differentialdiagnos

Fotledsdistorsion, bristning i vadmuskulaturen.

Utredning

Klinisk diagnos där såväl passiv som aktiv rörelse i fotleden måste undersökas. Fotens ställning i förhållande till andra foten undersöks. Vid osäkerhet om hälsenan är partiellt rupturerad kan ultraljud eller MR komma i fråga.

Behandling

Generellt opereras färsk ruptur (= helst inom tre dagar men i praktiken allt från 2 dagar till 2 veckor, beroende på policy vid respektive ortopedklinik) Den skadade skall akut remitteras till ortoped. Alternativ till operativt ingrepp med suturering av senan (gips 2 veckor, därefter 6 veckor i rörlig ortos) är gips eller ortosfixation, spetsfot initialt och justering med ökad successiv extension var annan vecka – immobilisering 8 veckor. Läkningsförlopp cirka 6 månader, vilket innebär långvarig fysioterapeutisk behandling i efterförloppet. Konservativ behandling eller operation visar ungefär samma långtidsresultat. Operation utförs i regel inte om nedsatt cirkulation, storrökare, diabetes, äldre eller vid samtidig immunosupprimerande behandling.
Reruptur är vanligare efter icke-kirurgisk behandling och dessa bör opereras; rerupturerna inträffar vanligen efter 10–20 veckor. Ökad risk för underbenstrombos. I regel insätts trombosprofylax, i 10 dagar, via ortopeden.

Fördjupning:

Läkartidningen. ABC om Akut ruptur av akillessenan, 2015.
www.lakartidningen.se

Patientinformation: www.1177.se