Nyhetsbrev



Praktisk Medicin 2021

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Klicka här för att beställa!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Klicka här för att beställa!

Ben- och fotsår – Venösa bensår.

Orsak

Ca 50 % av alla bensår beror på venös insufficiens. Orsakas av venös hypertension, till följd av reflux och/eller obstruktion och/eller minskad fot-vadmuskelpump. Följden blir ödem med dålig cirkulation och nutrition och därmed försämrad sårläkning. Vanligaste bensårstypen. Vanligast med ytlig venös insufficiens – åderbråck.

Symtom

Tyngdkänsla. Smärta (särskilt vid såromläggningar och vid atrofie blanche). Förbättring nattetid p.g.a. högläge. I senare skede dock hårdare hud och svullnad dygnet runt.

Status

Vanligaste lokalen är insidan av underbenets nedre tredjedel. Venösa sår belägna i ”damaskregionen”, kring maleolerna, ofta medialt.

Pittingödem framför allt vid slutet av dagen.

Hyperpigmentering på grund av läckage av röda blodkroppar från uttänjda kapillärväggar som bryts ner interstitiellt till hemosiderin. ”Hemosiderinpurpura”.

Lipodermatoskleros beroende på kronisk inflammation och fibros i dermis/subkutis. Kan palperas som en hård platta medialt på underbenet. Kan ge deformation, så kallad ”uppochnervänd champangeflaskben”. Tecken på allvarlig kronisk venös insufficiens.

Atrofie blanche är vita ärrliknande områden med förstorade kapillärer som ser ut som små blödningar – de små sår som uppstår här är mycket smärtsamma. Här är mikrocirkulationen mycket nedsatt. Ska ej förväxlas med ärr efter läkta bensår.

Venöst staseksem. Rodnad, ev. blåsbildning, vätskning och fjällning. Orsakas av långvarig stas och efterföljande ödem eller pga kontaktallergi mot lokala preparat. Uppvisar vanligen ej svarta nekroser eller exponerade senor.

Lymfödem. Ger svullnad på ben och tår. Lymfvätska kan läcka.

Torr, fjällande samt atrofisk hud vanligt vid venös insufficiens.

Differentialdiagnoser: Övriga ben- och fotsår, t.ex. arteriell insufficiens, vaskulit, malignitet.

Utredning

Anamnes: Bensvullnad fram på dagen? Tidigare trombos? Variceropererad? Näringstillstånd? BMI? Rökning? Tidigare bensår? Trauma? Hjärtkärlsjukdom? Diabetes mellitus?

Ankeltrycksmätning och färgdoppler/venduplex för bedömning av grad av venös respektive arteriell insufficiens. Vid behov remiss till kärlkirurg.

Sårodling vid misstanke om klinisk infektion. Observera att bensår alltid koloniseras av bakterier.

Eventuellt blodprover som Hb, CRP, B-glukos, S-Alb, S-Fe, S-Zn.

Behandling

Kompressionsbehandling utgör grunden. ”Trycker åter” vätska in i blodbanan, gör vissa insufficienta klaffar åter fungerande, ökar cirkulation och nutrition. Ankeltrycket måste medge lindning, dvs får ej vara för lågt. I uttalade fall eller som förberedelse kan pumpstövel användas. Lindning: Tubgas närmast huden, polstring under kompressionslindan. Högst kompression över ankeln och avtagande uppåt. Lågelastisk binda: högt arbetstryck och lågt vilotryck, kan användas nattetid. Högelastisk binda: högt arbetstryck och högt vilotryck, i första hand för daglig omläggning. Stödstrumpa utprövad hos distriktsköterska alternativ. Försiktighet eller avvakta vid pågående infektion.

Venösa eksem kan behandlas med steroid av grupp III under några veckor, i mindre uttalade fall grupp I–II-steroid.

Vid svårläkta sår – uteslut malignitet. Hudtransplantation kan ibland påskynda läkningsförloppet.

Vid nytillkommen smärta skall infektion respektive arteriell insufficiens uteslutas.

Venkirurgi övervägs tidigt i förloppet. Alla pat med venösa bensår bör bedömas för ev venkirurgi. Inför venkirurgi är färgdoppler förstahandsmetod. Därefter kirurgkonsultation.

Aktuella Mediciner

Kortikosteroid: Gr I: Kräm Mildison Lipid.

Kortikosteroid: Gr II: Kräm/Salva Emovat.

Kortikosteroid: Gr III: Kräm/Lösning/Salva Elocon. Kräm/Salva Betnovat.

Morfin: T Morfin.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Paracetamol + kodein: T Citodon. T Panocod.

Kompressionslinda (lågelastisk, ”kortsträckt” – kan sitta permanent i flera dagar. Stillasittande patient).

Kompressionslinda (högelastisk, ”långsträckt” – skall tas av nattetid. Uppegående patient).

Kompressionsstrumpa (apotek, sjukvårdsaffär eller enligt upphandlingsavtal) klass 1 till 3 (beroende på kompressionen, förebygger bensårsrecidiv vid venös insuff.)

Kompressionsstödförband för dubbelbandagering: Cobanbinda.

Salvstrumpa Zipsoc 10 st.

Hydrokolloidplattor: DuoDERM olika storlekar t.ex. 10 x 10 cm. No 5 st.
(hjälpmedelskort).

Zink: T Solvezink.

För dig som patient
Läs mer om Ben- och fotsår – Venösa bensår. på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)
Författare:  
Se redaktion

Nyhetsbrev






Vad kan du om insulinbehandlad typ 2-diabetes?

8 frågor som testar dina kunskaper om insulinbehandlad typ 2-diabetes. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer