Definition
Dyspepsi är en beskrivande diagnos som innebär smärtor eller obehag i ffa övre delen av buken och har en duration på veckor till månader. Begreppet ”Gastrit” används först efter endoskopisk PAD-verifikation med konstaterad inflammation. Se även avsnittet Kronisk gastrit i detta kapitel.
Orsak
Vid funktionell dyspepsi är orsaken okänd (teori om dysmotorik i övre GI- kanalen). Alkoholöverkonsumtion, ASA/NSAID liksom rökning är ofta förbisedda orsaker. Helicobacterinfektion är inte orsak till funktionell dyspepsi. Organisk dyspepsi är när dyspepsin kan hänföras till påvisbar orsak; ex v laktosintolerans, celiaki, magsår eller cancer.
Symtom
Ulcuslika symtom som epigastrisk smärta ofta nattetid, lindring vid matintag. Dysmotilitetslika symtom som uppkördhet efter måltid, tidig mättnadskänsla, illamående, rapningar och gaser. Vid blandformer kan också refluxlika symtom som sura uppstötningar och halsbränna ingå. Dessa symtom ingår annars i gruppen Gastoesofagal refluxsjukdom; vg se även detta avsnitt.
Differentialdiagnoser: Gastroesofagal reflux, gastrit, ulcus, Irritable Bowel Syndrome, inflammatoriska tarmsjukdomar, celiaki, laktosintolerans, ischemisk hjärtsjukdom, gall-/pankreassjukdomar, malignitet i esofagus eller ventrikel.
Utredning
Lab: Hb, F-Hb x 3, Helicobaktertest; antigen i faeces (om negativ låg risk för ulcus). Eventuellt leverstatus inklusive CDT, PEth, transglutaminasantikroppar, ev laktosbelastning, ev ultraljud buk.
Mår patienten bättre efter råd gällande livsföring och kost behöver gastroskopi oftast inte göras. Dock snabb utredning om symtom debuterar eller förändras efter 45 års ålder liksom vid viktnedgång, anemi, GI-blödning, positiv F-Hb, sväljningsproblem/-smärta, upprepade kräkningar, palpabel resistens, ikterus, tidigare ulcus, hereditet för gastroinstestinal cancer eller NSAID användare. Även långvariga/svårbehandlade besvär ställer högre krav på utredning
Behandling
Rökstopp, seponering av ASA/NSAID. Alkohol? Se Egenvård nedan.
Behandlingen fö riktas mot grundorsak om denna kan fastställas. I första hand livsstilsgenomgång inkl kost-/motion vilket hjälper många. Psykosocial stress förvärrar. Vid medikamentell behandling styrs denna av besvärens intensitet och frekvens. Syrahämmande medicinering jämställt med placebo vid funktionell dyspepsi, men på individnivå finns de som upplever förbättring. Generell försiktighet med syrahämmande medicinering pga hög placeboeffekt liksom reboundeffekt och risk att fastna i långtidskonsumtion.
Syrabindande, t ex antacida. Snabb effekt om syrautlösta besvär (ej rabattberättigat).
Syrahämmande/H2-blockerare, Relativt snabb effekt om brustablett (ej rabattberättigat).
Syrahämmande/protonpumpshämmare, Effekt inom 1-2 dygn.
Barriäreffekt, t ex alginsyra eller sukralfat (ej rabattberättigat).
Intermittenta, kortvariga besvär behandlas med antacida, har snabb effekt i flytande form. Gaviscon kan provas.
Ihållande besvär (flera gånger dagligen och även nattetid): H2-blockerare eller protonpumpshämmare kan prövas vid syrarelaterade besvär. Vid bristande effekt av omeprazol 20 mg x1 kan 20 mg 1×2 under 1-2 veckor provas. Observera att det förekommer reboundfenomen vid utsättning av långvarig syrahämmande medicinering. Oftast vältolererade preparat men där finns koppling till pneumoni, tarminfektion och frakturer.
Fördjupning
SBU-rapporterna:
* Ont i magen- metoder för diagnos och behandling av dyspepsi 2000.
* Gastroskopi – vid utredning av ont i magen 1990.
* Dyspepsi och Reflux, uppdatering av ”Ont i magen” 2007.
* SBU: Blödande magsår- en systemisk litteraturöversikt 2011. www.sbu.se
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsnämnden: Slutrapport – Genomgång av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra 2006. www.tlv.se
Patientinformation: www.1177.se
Patientförening: Mag- och tarmförbundet, www.magotarm.se, tfn: 08-642 42 00.
Egenvård: Stressa inte. Våga säga ”NEJ!”. Ät små portioner och på regelbundna tider. Försök dock att inte äta före sänggåendet. Man behöver bara avstå från sådan mat som man vet ger besvär (detta varierar från individ till individ). Tänk dock på att alkohol, kaffe, tobak, fet mat resp NSAID ökar i regel besvären och bör undvikas.
Aktuella mediciner
Alginsyra: Oral susp/Tuggtabl Gaviscon.*
Antacida: Tuggtabl Novaluzid.*
H2-blockerare: T Ranitidin.*
Protonpumpshämmare: K Omeprazol.
Sukralfat: Susp Andapsin*.
* = ej rabattberättigat.