Se även avsnittet Ulcus i detta kapitel.
Definition
Dyspepsi är en beskrivande diagnos som innebär smärtor eller obehag i övre delen av buken och har en duration på veckor till månader. Begreppet ”Gastrit” används först efter endoskopisk PAD-verifikation med konstaterad inflammation. Se även avsnittet Kronisk gastrit i detta kapitel.
Orsak
Vid funktionell dyspepsi är orsaken okänd (teori om dysmotorik i övre GI- kanalen). Alkoholöverkonsumtion, ASA/NSAID liksom rökning är ofta förbisedda orsaker. Helicobacterinfektion är inte orsak till funktionell dyspepsi. Organisk dyspepsi är när dyspepsin kan hänföras till påvisbar orsak; ex.v. laktosintolerans, celiaki, magsår eller cancer.
Symtom
Smärta, värk sveda i epigastriet. Ulcuslika symtom som epigastrisk smärta ofta nattetid, lindring vid matintag. Dysmotilitetslika symtom som uppkördhet efter måltid, tidig mättnadskänsla, illamående, rapningar och gaser. Vid blandformer kan också refluxlika symtom som sura uppstötningar och halsbränna ingå. Dessa symtom ingår annars i gruppen Gastoesofagal refluxsjukdom; v.g. se även detta avsnitt.
Differentialdiagnoser
Gastroesofagal reflux, gastrit, ulcus, Irritable Bowel Syndrome, inflammatoriska tarmsjukdomar, celiaki, laktosintolerans, ischemisk hjärtsjukdom, exokrin pankreasinsufficiens, gallvägssjukdom, malignitet i esofagus eller ventrikel.
Utredning
Lab: Hb, CRP/SR, F-Hb x 3, Helicobaktertest; antigen i faeces (om negativ låg risk för ulcus – vara utan PPI 1–2 vkr före testen). Eventuellt lever-status inklusive CDT, PEth, transglutaminasantikroppar, ev. laktosbelastning, ev. ultraljud buk.
Mår patienten bättre efter råd gällande livsföring och kost behöver gastroskopi oftast inte göras. Dock snabb utredning alltid inklusive gastroskopi om symtom debuterar eller förändras efter 50 års ålder liksom vid larmsymtom somviktnedgång, anemi, GI-blödning, positiv F-Hb (neg F-Hb bevisar inte att det inte blöder eller finns malignitet), sväljningsproblem/smärta, upprepade kräkningar, palpabel resistens, ikterus, tidigare ulcus, hereditet för gastrointestinal cancer eller NSAID användare. Även långvariga/svårbehandlade besvär ställer högre krav på utredning.
Behandling
Vid pos H pyloritest eradikering enligt Nationell riktlinje. Nexium HP (kombination av amoxicillin, esomeprazol och klaritromycin i kur på en vecka), vid pc-allergi ges istället PPIx2, klaritromycin 500 mgx2 och metronidazol 400 mgx2 i en vecka. För alla att beakta: Rökstopp, seponering av ASA/NSAID(?), Alkohol? Se Egenvård nedan.
Behandlingen riktas mot grundorsak om denna kan fastställas. I första hand livsstilsgenomgång inkl. kost-/motion vilket hjälper många. Psykosocial stress förvärrar. Övrig medikamentell behandling styrs av besvärens intensitet och frekvens. Syrahämmande medicinering jämställt med placebo vid funktionell dyspepsi, men på individnivå finns många som upplever förbättring. Vanlig förskrivningsorsak, men generell försiktighet med syrahämmande medicinering p.g.a. hög placeboeffekt liksom reboundeffekt och risk att fastna i långtidskonsumtion.
Syrabindande, t.ex. antacida. Snabb effekt om syrautlösta besvär (ej rabattberättigat).
Syrahämmande/H2-blockerare, Relativt snabb effekt om brustablett (ej rabattberättigat).
Syrahämmande/protonpumpshämmare, Effekt inom 1–2 dygn, om syrarelaterade besvär.
Barriäreffekt, t.ex. alginsyra eller sukralfat (ej rabattberättigat).
Intermittenta, kortvariga besvär behandlas med antacida, har snabb effekt i flytande form. Gaviscon kan provas.
Ihållande besvär (flera gånger dagligen och även nattetid): H2-blockerare eller protonpumpshämmare kan prövas vid syrarelaterade besvär. Vid bristande effekt av omeprazol 20 mg x1 kan 20 mg 1×2 under 1–2 veckor provas. Observera att det förekommer reboundfenomen vid utsättning av långvarig syrahämmande medicinering. Oftast vältolererade preparat men där finns koppling till pneumoni, tarminfektion och frakturer.
Fördjupning
SBU-rapporterna:
* Ont i magen- metoder för diagnos och behandling av dyspepsi 2000.
* Gastroskopi – vid utredning av ont i magen 1990.
* Dyspepsi och Reflux, uppdatering av ”Ont i magen” 2007.
* SBU: Blödande magsår- en systemisk litteraturöversikt 2011. www.sbu.se
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsnämnden: Slutrapport – Genomgång av
läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra 2006. www.tlv.se
Läkartidningen 2017;114:ECUW, Nya riktlinjer för handläggning av dyspepsi,
H pylori och magsår. www.lakartidningen.se
Patientinformation: www.1177.se
Patientförening: Mag- och tarmförbundet, www.magotarm.se, tfn: 08-642 42 00.
Egenvård:
Stressa inte. Våga säga ”NEJ!”. Ät små portioner och på regelbundna tider. Försök dock att inte äta före sänggåendet. Man behöver bara avstå från sådan mat som man vet ger besvär (detta varierar från individ till individ). Tänk dock på att alkohol, kaffe, tobak, fet mat resp. NSAID ökar i regel besvären och bör undvikas.
Aktuella Mediciner
Alginsyra: Oral susp/Tuggtabl Gaviscon*.
Amoxicillin: T Amoxicillin.
Antacida: Tuggtabl Novaluzid*.
H2-blockerare: T Ranitidin*.
- P-eradikering: T Nexium HP.
Klaritromycin: T Clarithromycin. T Klacid.
Metronidazol: T Flagyl. T Metronidazol.
Protonpumpshämmare: K Esomeprazol. K Omeprazol. T Nexium.
Sukralfat: Susp Andapsin*.
* = ej rabattberättigat.